Här visas temperaturkurvor dels i blått från NOAA-NASA/GISS, som hävdar att 2015 var det varmaste året någonsin, och dels i rött från Satelliten RSS, vilket visar att 2015 var det 3:e varmaste året. Tillförlitligheten mellan de två metoderna behandlas nedan.
2016-01-27
Amerikanska NOAA, National Oceanic and Atmospheric Administration, har meddelat att 2015 blev det varmaste året i Jordens moderna historia. Här i Sverige minns vi den varma hösten, men SMHI rankar året endast som det tredje varmaste, eftersom våren var kall.
Två olika serier av satellitmätningar visar att 2015 var det tredje varmaste året sedan 1979, då satelliterna först kom upp.
Vad skall vi tro? Satelliterna seglar högt uppe, så man kan undra hur noggrant de mäter. De passerar över hela Jorden, så obefolkade områden som öknar och ishav kommer också med. Deras data sköts av två oberoende universitet, som visat stor integritet. Vi bör kunna lita på inbördes jämförelser av deras mätningar.
NOAA utgår från mätstationer på marken, som är ojämnt spridda över globen. De påverkas av sin omgivning. Allt eftersom samhällena växer, blir allt fler stationer omgivna av asfalterade vägar, byggnader och annat som värmer omgivningen. En station skall stå på en öppen äng med stora avstånd till bebyggelse, skog och vattendrag.
År 2007 kunde endast 10 procent av stationerna i USA godkännas. Därför har många flyttats eller lagts ner. För statistikens skull behöver man ändå värden för de senare, varför sådana ”beräknas”. Dagens databas för USA har en stor andel fiktiva värden, googla ”falska temperaturer usa”.
I alla länder finns liknande problem och de avhjälps i olika hög grad. Flera forskare har separerat ut data från välplacerade stationer och funnit att de visar mycket liten uppvärmning.
Ett allvarligare problem är förvaltningen av världens databaser hos NASA/GISS. De har varit fritt tillgängliga för alla forskare. Många har nu märkt att avläsningar gjorda för 50 och 100 år sedan ändrats. Det har skett i stor skala och generellt har gamla värden sänkts medan värden efter 1950 höjts. Inom vetenskapen är ändring av rådata ett av de allra största brotten. Det kan motiveras i enstaka fall och måste då tydligt förklaras.
Svenske professorn Wibjörn Karlén har funnit stora ändringar mellan 2012 och 2013, googla: ”wibjörn giss”.
Det aktuella rekordet har uppstått först sedan data för det verkliga rekordåret 1934 sänkts i databaserna. Pressreleaser från NOAA, NASA/GISS och IPCC bygger oftast på ”justerade” temperaturer. Detta fusk betraktar oberoende forskare som en av vår tids största skandaler.
Otroligt nog blundar de stora nyhetsbyråerna för skandalen och sprider hellre de falska siffrorna som sensationer.
Sture Åström
Nätverket Klimatsans
+ – + – + – +
2016-02-01
+ – + – + – +
by
Ni som är insatta i satellitdata. Hur många mätningar gör man per dygn? Mäter man på 100 punkter, 1.000, 10.000, 100.000, 1.000.000 eller fler?
Att det går att mäta temperaturen på ett visst ställe med en noggrannhet på 0,1 grader, betyder verkligen inte att det går att bestämma världsmedeltemperaturen med en noggrannhet på 0,1 grader.
Vi kan också lyssna på de riktiga experterna John Christy och Roy Spencer, som hävdar att satellitdata är mer tillförlitliga än markdata.
Frågan kan enkelt besvaras med “förtroende”. Databaserna för markstationernas mätresultat förfalskas storskaligt i avsikt att visa snabbare uppvärmning än den verkliga:
http://klimatsans.com/2015/10/13/falska-temperaturer-i-usa/
Men du behöver inte göra det så svårt för dig: På hundra år har temperaturen stigit en knapp grad samtidigt som halten koldioxid ökat med 30 %. Resultatet: Femdubblade skördar sedan 30-talet, 40 % ökning de senaste 20 åren, minskade öknar. På 25 år har nästan en miljard människor lyfts ur extrem fattigdom.
Utvecklingen har alltså varit BRA !
Mera värme är BRA !
Utsläppen är BRA !
IPCC har haft totalt FEL.
Eller så lyssnar vi på en riktig expert Carl Mears, RSS vicepresident.
“A similar, but stronger case can be made using surface temperature datasets, which I consider to be more reliable than satellite datasets (they certainly agree with each other better than the various satellite datasets do!). ”
Vidare
Carl Mears och Ben Santer
First, satellites do not provide direct measurements of atmospheric temperature: they are not thermometers in space. The satellite TMT data plotted in Exhibit A were obtained from so-called Microwave Sounding Units (MSUs), which measure the microwave emissions of oxygen molecules from broad atmospheric layers (2-4).
“Converting this information to estimates of temperature trends has substantial uncertainties.The major uncertainties arise because the satellite TMT record is based on measurements made by over 10 different satellites, most of which experience orbital decay and orbital drift over their lifetimes. These orbital changes affect the measurements of microwave emissions, primarily due to gradual shifts in the time of day at which measurements are made. As the scientific literature clearly documents, the adjustments for such shifts in measurement time are large, and involve many subjective decisions. Further adjustments to the raw data are necessary for drifts in the on-board calibration of the microwave measurements , and for the transition between earlier and more sophisticated versions of the MSUs.”
Så RSS vicepresident håller inte alls med dig. Som sagt bättre att lyssna på experter.
Hej alla !
Jag håller mig till att viss EM-strålning kan absorberas som vibrationer i den absorberande molekylen. Vibrerande laddningar ger upphov till att EM-vågor avges och eftersom molekylerna roterar kommer en del, 50% av de utsända fotonerna, att träffa planetytan,som därvid återfår en del av sin utsända energi. Detta leder inte till någon uppvärmning. Utsändandet av fotoner sker i och med att vibrationerna startar, alltså innan den absorberande molekylen hinner stöta ihop med omgivande luftmolekyler. Ytan återfår en del av sin utsända energi, vilket inte gör den varmare. Molekylerna i den omgivande luften behåller sin rörelseenergi. Luften blir heller inte varmare, då den blir blåst på stötvis erhållen translationsenergi. Eftersom ingen värme överförs, kan inte den absorberande molekylen klassas som “växthusgas”. Om man gör det blir beräkningarna felaktiga, vilket drabbat IPCC. Mätning av temperaturer bekräftar mitt resonemang: att koldioxiden inte är en “växthusgas”.
Mvh, Håkan.
Lars Kamel
Satellitmätningarna är osäkra. Det märks på UAH:s olika versioner av mätningarna. Där skiljer resultatet om hur mycket temperaturen förändrats sedan millenieskiftet med en kvarts grad beroende på vilken version av algoritmen som används. Den senast officiella eller den betaversion som ännu inte är granskad.
Noggrannheten hos satellitmätningarna är över 1 grad. Hos marktermometrar som väderstationer använder är den 0,1 grad.
Det är också fel att temperaturen p g a växthusgaserna skulle öka snabbare uppe i atmosfären än på markytan. Om det fanns tillförlitliga mätningar från lägre troposfären så skulle temperaturökningen där vara något lägre än markmätningar.
Thomas P är ett nättroll som brukar roa sig med att förstöra diskussioner på Klimatupplysningen. Han är ingenting att bry sig om. “Don’t feed the troll”.
Det finns märkliga skillnader, om än små, mellan de två satellitserierna och stora skillnader mellan dem och marktemperaturserierna. Den saken är klar, att om både satellitserier och marktemperaturserier är någorlunda korrekta, är det motbevisat att utsläpp av växthusgaser ligger bakom uppvärmningen. För om de gjorde det, skulle satellitserierna visa större uppvärmningstrend och inte mindre!
Göran Det där med “olämpligt placerade mätstationer” är väldigt överdrivet. Man har provat att göra serier baserat bara på lantliga stationer och andra varianter och får ändå i princip samma resultat. Den stora ändringen i USA är när man ändrade observationstid från eftermiddagen till morgonen, men den ser man lustigt nog sällan omnämnd på “skeptiska” bloggar. Här en beskrivning:
http://www.skepticalscience.com/understanding-tobs-bias.html
Thomas P. Tackar för det! Jag har inte tänkt på det tidigare att det kan finnas väldigt stora avvikelser i mätningarna mer än det som har rapporteras som olämpligt placerade mätstationer.
Göran Satellitdata används, men man skall vara medveten om deras brister och inte heller med mer eller mindre konspiratoriska teorier avfärda de markbaserade mätningarna. Mears på RSS har själv sagt att han ser markdata som mer pålitliga.
Thomas P! Hur ska jag tolka ditt inlägg? Ska det var så att data från dessa satelliter inte används av IPCC utan bara av skeptiker?
“Satelliten RSS”? RSS är en forskargrupp som försöker härleda temperaturtrend ur en serie vädersatelliter. Sen finns också UAH som visserligen gör en oberoende analys, men av data från exakt samma satelliter med alla deras brister. Vad det där med “som visat stor integritet” syftar på vet jag inte, det verkar mest vara ett auktoritetsargument. Själv tycker jag Spencer och Christy (UAH) misskött sig en hel del genom åren när de fått olika fel i sina beräkningar påtalade för sig. Deras nuvarande algoritm går inte ens att kritisera för den är bara en ej publicerad testversion som inte finns dokumenterad.
Det finns tyvärr otaliga felkällor i dessa beräkningar:
*De mäter inte marktemperatur utan temperatur i ett tjockt atmosfärslager ända upp i stratosfären, och beräkningen för att komma ens så långt är baserad på att man slår ihop de olika kanalerna på satelliten på ett sätt som beräknats ur en klimatmodell och gör antagandet att denna beräkning är identisk över hela jordklotet trots olika atmosfäriska förhållanden.
* De mäter olika punkter vid olika tid på dygnet, och denna tidpunkt driver under en satellits livstid och byts helt med nästa satellit. Att kompensera för detta är inte trivialt.
* Absolutnoggrannheten i temperaturmätningen är sämre än en grad, vilket gör att man är helt beroende av att kunna kalibrera mätningarna från satellit till satellit allt eftersom en satellit ersätts av nästa i serien, och eftersom dessa alltså inte mäter samma plats vid samma tidpunkt är det inte trivialt.
Finns många andra problem också, det handlar trots allt om vädersatelliter som aldrig var gjorda för att ge långtidsstabilitet och noggrannhet för att mäta klimatförändringar. Spencer har en hyfsad om än optimistisk beskrivning på sin blogg.
“googla ”falska temperaturer usa”.”
Då kommer man till denna blogg, så varför inte ge de länkarna direkt?
Det verkar som “skeptikerna” aldrig kommit längre än att de hört talas om UAH och tror att de är något nytt på spåret trots att detta av fackmän varit känt i många decennier. Så mycket det klagats under många år tycker man någon av alla dessa “skeptiker” skulle provat att rekonstruera en egen temperaturserie med av denne godkända stationer, men den enda som gett sig på det, Muller, kom till sin förvåning till sist fram till precis samma resultat som tidigare temperaturserier. Anthony Watts har jobbat på det i massor av år men på något sätt tycks han aldrig komma fram till något resultat…
Mycket viktigt påpekande om de systematiska temperaturmanipulationerna. Norske professorn Ole Humlum har en imponerande databas över bl a temperaturanomalier. Han är också mycket tydlig med de obegripliga manipulationerna. Se http://www.climate4you.com/ Global Temperature, därefter Temporal Stability of Global Air Temperature Estimates.
Läs också min artikel, som finns här på Klimatsans, Skandal eller Vetenskap, Piteå Tidning:
http://klimatsans.com/2015/03/28/skandal-eller-vetenskap/