Figur 1. Den globala temperaturen de senaste 420.000 åren.

Temperaturen är rekonstruerad från borrkärnor tagna ur landisen på Antarktis. Skalorna visar den s.k. anomalin, d.v.s. avvikelsen från dagens temperatur, som anges med linjen vid noll grader. Blå fält visar istider och röda fält varma perio-der däremellan, interglacialer. © Climate4you.

 + – + – + – +

Klimatdebatten vilar på klimatpanelen IPCC:s hypotes att koldioxid är den dominerande drivkraften bakom klimatförändringarna och att utsläppen därav driver fram en uppvärmning, som kommer att bli katastrofal. En hypotes är en form av gissning, som är utan värde tills den kunnat bekräftas av mätningar i verkligheten. Det har IPCC inte lyckats med.

Den forskning som studerat koldioxidens verkan måste därför granskas. Det finns nämligen mycken forskning om frågan.

Först får vi betrakta den stora bilden: Sedan en miljon år eller så lever vi i en istid, som avbryts av korta varma perioder med c:a 100.000 års mellanrum fig. 1. Den globala temperaturen har då sjunkit 8 grader under den nuvarande. Dessa stora variationer i temperatur har drivits fram av naturliga krafter, som fortfaran-de är ofullständigt kartlagda. Inget tyder på att dessa krafter skulle ha upphört.

Figur 2. Istäcket under den senaste istiden.

Det täckte Nordeuropa, stora delar av Sibirien och Nordamerika norr om Stora Sjöarna. Det blev över 3 km tjockt.

De varma perioderna har brukat vara i 10.000 à 20.000 år. Den nuvarande började för 11.000 år sedan, varför vi kan vänta oss en återgång till fullskalig istid om några hundra eller tusen år. Något rimligt säkert kan man inte säga, eftersom de kriterier som gäller för istid respektive varm period inte är tillräckligt väl kända.

Figur 3. De senaste 10.000 årens temperatur ovanpå Grönlands istäcke.

Dess variationer återspeglar de svängningar som den globala temperaturen haft. Vi urskiljer varma perioder under Medeltiden, Romartiden och den Minoiska tiden. Då har den globala temperaturen varit 1 grad, 2 grader respektive nästan 3 grader varmare än nu. Dessa perioder har överlevts av korallerna på Stora Barriär-revet och Söderhavsöarna samt av isarna på polarhaven.

Längst till höger ses en utdragen kall period, Lilla Istiden, Little Ice Age, LIA, som räknas från omkring 1350 till 1850 med särskild kyla under 1600-talet. Då frös de danska Bälten till, så att kung Karl X Gustaf kunde föra över sin armé till Själland och Köpenhamn, och så lyckades erövra Skåne, Halland och Blekinge.

Den gröna linjen indikerar en trend , som är betänklig. Vi förefaller vara på väg mot kallare klimat.

Figur 4. Forskaren Willie Soon samt far och son Robinson har studerat data från 169 olika glaciärer.

Världens förbrukning av kol, olja och naturgas visas nere till höger.

Glaciärerna hade en svag tillväxt under 1700-talet, men började krympa i början av 1800-talet, då den globala temperaturen börjat återhämta sig efter den Lilla Istiden. Deras tillbakadragande har fortsatt i en takt, som inte påverkats av den ökade användningen av fossila bränslen.

Figur 5. Samma forskare visar en liknande brist på samband mellan stigningen av havets nivå och användningen av fossila bränslen.

Figur 6. Samma forskare visar hur temperaturen i Arktis samvarierar med Solens aktivitet.

Solens verkan på klimatet rapporterades redan 1801 av William Herschel i Lon-don. Sedan har effekten studerats från 30-talet och framåt bl.a. med beräkningar av de vandringar centrum för Solens rotation gör beroende på ställningen av de stora planeterna Jupiter och Saturnus. När de står bakom varandra uppstår en sorts tidvattenvågor på Solen, vilka tycks påverka förekomsten av solfläckar. I sin tur är dessa en indikation på Solens aktivitet, se nedan.

Figur 7. 400 år av solfläckscykler enligt Scafetta.

Solens yta visar mörka fläckar, vars antal och storlek varierar i cykler om c:a 11 år. Sedan 1750 har de räknats noga och numrerats, så att vi idag befinner oss i cykel nr 24. Man räknar antalet för varje månad, vilket kan variera från 50 till 250, se figurens övre graf.

Assisterande professor Nicola Scafetta vid universitetet i Neapel noterade att cyklernas höjd varierade i ett mönster som tycks upprepa sig. År 2010 försköt han kurvan 210,5 år, så att cykel 20 kom över cykel 1, se röd kurva i den nedre grafen.

Han fann god överensstämmelse för cyklerna 20, 21, 22 och 23. Han förutsade att cykel 24 skulle bli ovanligt låg, vilket nu besannats. Det betyder att sanno-likheten är hög för att även cykel 25 blir låg.

Då solcyklerna var låga förra gången var klimatet kallt. Med en historisk analogi blir de närmaste decennierna sannolikt kalla, se posten: “Klimatet blir troligen kallare”.

Figur 8. Den ryske rymdforskaren dr. Habibullo Abdussamatov bekräftar den 210-åriga perioden

Den övre grafen visar nivån på solens totala strålningsenergi i gult med den 11-åriga cykeln i rött. Överst ses hur små variationerna är för cyklerna 22 och 23, medan nr 24 befinner sig i början på en kraftig sänkning, som han förutspår. Framemot 2040 kan det innebära ett betydligt kallare klimat, så som i början av 1800-talet.

Abdussamatov har konstaterat att under de senaste 800.000 åren har Solens aktivitet regelbundet varierat i sex olika cykler, bland annat med perioder om 11, c:a 210 och c:a 1.000 år, se posten “Klimatet blir snart kallare”.

Figur 9. Fasläget mellan temperaturen på havets ytvatten, blått, den i luften nära marken, rött, och halten koldioxid i luften, grönt, professor Ole Humlum, Oslo.

Han har loggat hur små variationer i temperaturerna och halten uppträder. Då finner han att temperaturerna alltid stiger innan halten gör det. De ligger i en tidigare fas.

Slutsatsen är självklar: Det är temperaturen som driver upp halten koldioxid. Då kan denna inte påverka temperaturen.

Nobelpristagaren i fysik 1965, Richard Feynman, (1918 – 1988) undervisade vid Caltech, California Institute of Technology, och förklarade att det är teoretiskt omöjligt för koldioxid att påverka klimatet. Det gjorde han långt innan IPCC lanserade sin hypotes om koldioxidens dominerande verkan på klimatet. Den antar att koldioxiden hindrar infraröd strålning från att lämna Jorden. Men koldioxiden verkar inom ett mycket smalt spektralband och dess koncentration i luften är bara 0,4 promille. Det finns 10 – 40 ggr så mycket vattenånga, som har flera breda spektralband, varav ett överlappar koldioxidens. Den tar hand om energin där. Det blir inget över till koldioxiden.

Men strålningen har en verkan bara om man bortser från luftens turbulens, vilket är overkligt. Det är atmosfärens tjocklek, som gör Jorden beboelig, oberoende av gasblandningen. Detta förklaras närmare nedan.

Figur 10. Temperaturens beroende av atmosfärens tryck, d.v.s. höjden över marken för våra grannplaneter.

Forskarna Robinson-Catling visar att kurvorna för alla planeter utom Venus har en kraftig böj där atmosfärens tryck är c:a 0,1 bar. Det är c:a 11 km höjd på Jorden och utgör gränsen, the tropopause, mellan troposfären närmast marken och stratosfären där ovanför.

Figur 11. Mätningar på grannplaneternas atmosfärer visar att markens temperatur är oberoende av gasblandningen. Således har koldioxid ingen mätbar effekt på klimatet. Det finns inga “växthusgaser” och ingen “växthuseffekt”. Marktemperaturen bestäms av den “Atmosfäriska effekten”.

De menar att energibalans med rymden uppstår där. Allt eftersom trycket stiger närmare marken, stiger också temperaturen helt enligt allmänna gaslagen.

I en gas ilar molekylerna omkring i ständiga krockar med varandra. Temperaturen är ett mått på deras hastighet. De molekyler som boxas neråt får högre hastighet av gravitatio-nen. Detta ger en mycket enkel förklaring till det som oegentligt kallas “växthuseffekten”: Skillnaden mellan den temperatur en kropp utan atmosfär skulle ha och den temperatur en kropp med atmosfär har, det som gör Jorden beboelig.

Den värmande effekten beror på atmosfärens tjocklek, dess massa, d.v.s. trycket vid marken.

Robinson-Catling konstaterar också att detta gäller oberoende av atmosfärens gasblandning. Mängden koldioxid har ingen mätbar verkan på temperaturen och då inte heller på klimatet.

Koldioxidens verkan på klimatet är alltså i praktiken NOLL ! !

Kampen mot utsläppen är desto mera absurd, då dessa visat sig välgörande med större skördar, vilket gynnat hela mänskligheten, se posten “I själva verket är koldioxid välgörande”.

+ – + – + – +

by

Råttfångaren i Hameln 1284

Med sin magiska flöjt lockade han iväg stadens råttor. När han inte fick den utlovade betalningen, lockade han istället iväg stadens barn.

Dagens politiker följer ofta lika viljelöst locktoner från profeter, som lovar berömmelse för stordåd. Det är särskilt tydligt när det gäller att rädda planeten från de katastrofala “klimatförändringarna”. En fara som inte finns och som de vill bekämpa med helt verkningslösa medel, men till stora kostnader, se posten “Koldioxidens verkan på klimatet”.

Nu börjar väljare med förnuft protestera.

Kommunfullmäktige i Kristianstad har beslutat att införa en “klimatavgift” på resande, se posten: “Ovarsam klimatavgift”.

Det finns flera skäl för medborgarna att överklaga:

1. Beslutet innebär ökade kostnader för skattebetalarna.
2. Beslutet avser uppgifter som är oförenliga med kommunens uppdrag.
3. Beslutet vilar på den helt falska förutsättningen att koldioxid påverkar klimatet.

Göran Samuelsson gör följande upprop:

+ – + – + – +

Vi är några Kristianstadsbor som därmed är ”sakägare” och kan överklaga KF beslutet om klimatväxlingsavgifter till Förvaltningsrätten.

Sådan överklagan måste självfallet grundas i juridiken och i en sk laglighetsprövning. Vi har hyfsat bra koll på vad som krävs.

För oss är det uppenbart att kommunen agerar utanför sin kompetens och vi anser utanför sin lagliga rätt men förvaltningsrätten ska också övertygas vilket är svårare.

Förslag på juridiska angreppspunkter välkomnas. Vi har några veckor på oss.

Finns någon juridisk kunnig med erfarenhet av kommunallagen i nätverket?

Sture Åström har våra kontakter.

Tack för allt stöd.

Göran Samuelsson

+ – + – + – +

by

Figur 1. Levererad effekt av vind- och solel under 2016

Notera hur effekten från solpaneler nästan försvinner under halvåret oktober- mars. Av totalt installerade 90 GW får man då som mest 30 GW under korta toppar.

Figur 2. Utbyggnaden av vindkraft sedan år 2000

Havsbaserad vindkraft har kommit i drift huvudsakligen de två senaste åren.

Figur 3. Vindkraftens märkeffekt och levererade effekt 2011 – 2016

Levererad effekt är som mest c:a 70 % av märkeffekten.

+ – + – + – + – +

by

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA, arrangerade den 8/3 ett seminarium på ovanstående tema. Frågan var: Hur stora och hur viktiga är utsläppen?

Seminariet hölls i KSLA:s lokaler på Drottninggatan 95 B och pågick från 12.45 till 16.30 med en halvtimmes kafferast.

Programmet finns på sidan 2 av en PDF med Inbjudan.

Talarnas bilder finns att ladda ner som PDF.

Kommentarer

Hela seminariet baserades på IPCC:s katastrofscenarier med koldioxid, CO₂, som den dominerande orsaken till temperaturhöjningarna. IPCC:s “koldioxidbudget” och “metanbudget” var grunden för inläggen. De utgick från att CO₂ stannar i atmosfären i 100 år och metan i 10 år. De förutsatte att metan har plats nummer två i utsläppsligan av världens växthusgaser. Enligt den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC har metan bidragit med 16 procent av de totala utsläppen under de första tio åren på 2000-talet.

CH₄ omvandlas till CO₂ och H₂O i atmosfären. En kritisk granskare upptäcker här att kreaturens utsläpp av metan knappast ökar mängden fritt C/CO₂ i kretsloppet såsom fossilt metan gör.

Docent Daniel Johansson från Chalmers gjorde följande sammanfattning av sin presentation.

• Koldioxidens påverkan är långlivad och ackumulerande. Slutar vi släppa ut gaserna idag, blir verkan kvar i tusentals år av koldioxid och i ett sekel av metan.
• Ska vi stabilisera jordens medeltemperatur på 2 grader C (1,5 grader C) över den förindustriella nivån måste utsläppen av koldioxid ner till 0, men utsläppen av metan kan vara större än 0, fast dess påverkan på klimatet är betydande.
• Genom att minska metanutsläppen kan vi minska takten på dagens klimatförändringar och sikta mot ett lägre långsiktigt klimatmål (eller ge utrymme för större ackumulerade utsläpp av koldioxid).

Mikaela Patel och Rebecka Danielsson från SLU Uppsala.

De gick på djupet med hur metan bildas i komagen samt berättade om forskning som pågår för att minska mängden metan som bildas hos djuren. De behandlade bl.a. val av foder och skötselrutiner samt åldern vid inkalvning.

Lena Rodhe, senior forskare, RISE, Uppsala om metan från stallgödsel och rötrester.

Lena Rhode beskrev olika sätt att hantera gödsel med data på effektivitet och utsläpp. Hon avslutade med tydliga råd till den enskilde bonden, bl.a: Lagra gödsel svalt, täck gödselhögar med plast samt surgör gödseln.

Seminariet avslutades med en paneldiskussion med följande deltagare.

• Per Bodin klimatmiljömålssamordnare, miljöanalysenheten, Jordbruksverket
• Jan Eksvärd, LRF
• Lars Westmark miljöanalysavdelningen, Naturvårdsverket
• Anders Wijkman, ordförande Romklubben och tidigare även i Miljömålsberedningen

Jag hann göra följande noteringar

• Per Bodin betonade behovet av att minska köttkonsumtionen samt att äta svenskt kött då vi har lägre utsläpp än vad importerat ger.
• Jan Eksvärd betonade vikten av utbildning och investering. Han menade att Sverige har bland de lägsta utsläppen per kg producerad vara.
• Lars Westmark menade att det viktigaste är att få ner utsläpp av det långlivade CO₂.
• Wijkman rekommenderade fritt bete. Han var imponerad av Allan Savorys arbete med att få öknar att grönska. Wijkman rekommenderade att göra skillnad på kött och kött.
• Jan Eksvärd menade att vi kan binda kol genom att ha träd i betesmarker. D.v.s. ändra markanvändning är viktigt.

Mina reflektioner

För den som insett att varken metan eller koldioxid har någon nämnvärd inverkan på klimatet blir hela seminariet en surrealistisk upplevelse. Jag fick bevittna en föreställning av klimatalarmisternas osjälvständiga grupptänkande. Samtidigt försöker jag föreställa mig hur många människor i världen som lever på denna och liknande typer av forskning baserad på klimatalarmet. Något värdefullt lär kanske komma ut från detta också. Men det står nog inte i proportion till den mängd pengar som satsas.

Mats Persson

+ – + – + – +

Surrealismen blir ännu mer dramatisk, då man betänker att KSLA skall vara en vetenskaplig institution. I en sådan borde kontroll av basfakta vara en ledstjärna. Det innebär ex.vis att man skall leta reda på kritik  av aktuell forskning. Här har man istället avskärmat sig från de många, omfattande rapporter, som visat att Solen är den viktigaste drivkraften för klimatförändringarna samt att ingen påverkan av koldioxid kunnat mätas.

SÅ

+ – + – + – +

by

The Arizona Meteor Crater

Den antas vara skapad för 50.000 år sedan av en järnklump med 50 m diameter. Nere till höger syns dess besökscenter med sin tillfartsväg. Den ligger inom synhåll från motorvägen Interstate 40, som syns i bakgrunden. Det har gjort den till ett ofta frekventerat turistmål.

Kraterns diameter är 1.200 m och dess djup 170 m.

+ – + – + – +

FN:s klimatpanel IPCC skapades 1988 för att visa antagen mänsklig klimatpåverkan. Inte för att undersöka om människan alls har någon nämnvärd påverkan utan för att specifikt visa att människan genom sin blotta existens och verksamhet påverkar klimatet.

Detta är ett klassiskt cirkelbevis: att utgå från det man skall bevisa. Men det passar föreställningen om människan som störande inslag i en annars idealisk natur med alla djur och  växter i harmonisk balans – som på Noaks ark.

Det återknyter även till det bibliska syndafallet, där Eva och Adam smakade kunskapens frukt. Det symboliserar att människan övergick från oskyldig naturvarelse till att själv på gott och ont skapa sina livsvillkor.

Det är hon ensam om bland Jordens alla varelser. Det gör henne till varg i veum (förbrytare i helgedomen) för dem som sätter Naturen före människan. Denna tankemodell styr nu mycket av Sveriges och västvärldens offentliga liv och politik.

Modellen är enkel

Människan tillför atmosfären mer koldioxid. Samtidigt har det blivit något varmare. Förhastad slutsats: Alltså värmer ökad CO2-halt atmosfären.

Men detta förväxlar orsak med verkan. I själva verket har uppvärmning (återhämtning) sedan Lilla Istiden ökat atmosfärens CO2-halt. Varmare hav har gasat ut koldioxid. Därtill kommer nu tillskott från människans förbränning av kolhaltiga ämnen.

Men medan 1900-talets CO2-halt tycks stadigt ha ökat, har temperaturen både ökat och minskat. Borrkärnor från Antarktis visar också att CO2-halten följer temperaturen, inte tvärt om. Varmare hav ökar atmosfärens CO2-halt genom utgasning.

Solens aktivitet

Däremot följer temperaturen Solens växlande magnetiska aktivitet. Den märks som cykliskt växlande solvind i samspel med inkommande kosmisk strålning. Detta påverkar molnbildning och nederbörd. Mindre solvind släpper in mer kosmisk strålning. Då bildas fler moln med kylande nederbörd.

Nu är Solen åter lika passiv som under Lilla Istiden. Då var det periodvis besvärande kallt med nöd och svält. Frånsett ovanligt varm El Niño-ström 1997/98 och 2015/16 har det knappast blivit varmare sedan 1996. El Niño värmer ytvattnet från Peru i Sydamerika tvärs över hela Stilla Havet till Australien och Nya Guinea och ökar den globala medeltemperaturen påtagligt.

Manipulerade temperaturer

Påstådda rekordtemperaturer de senaste åren har justerats upp av USA:s anslagsberoen-de vädertjänst NOAA, som samtidigt också justerat ned 1930-talets värme för att ge intryck av fortsatt uppvärmning.

NOAA-forskaren John Bates har visat hur hans chef Thomas Karl manipulerat temperatu-rer. Detsamma har också noterats av norskdanske professorn Ole Humlum och hans svenske kollega prof. em. Wibjörn Karlén.

Större skördar, färre fattiga

Men måttlig uppvärmning sedan slutet av 1800-talet har tillsammans med högre CO2-halt, växtförädling och bättre metoder ökat världens växtlighet och skördar. Nära två miljarder har lyfts ur nöd och svält. Fler har fått det bättre.

Värme och koldioxid gynnar nämligen växtlighet och skördar. Detta lärs ut på lantbruksskolor.

Forskning kring klimatets naturliga processer och drivkrafter borde därför stödjas av Sveriges och andra länders politiker, istället för att försöka minska nyttiga tillskott av CO2 till atmosfären. Då klimatet mest troligt blir kyligare framöver, behöver samhället förberedas på det istället för en uppvärmning.

Stora katastrofer

Mänskligheten och hela Jordens liv hotas dock inte bara av troligt kallare klimat utan även av mer dramatiska risker. Se listan nedan över stora katastrofer sedan Jorden bildades för 4,54 miljarder år sedan,

Listan över sådana katastrofer omfattar:

– meteornedslag, vulkanutbrott, jordbävningar, ras under vatten och kontinentaldrift på eller nära jordytan

– ändrad jordmagnetism, lutning på jordaxeln och form på Jordens bana runt Solen

– återkommande kosmiska stoftmoln.

Med tanke på risken för stora katastrofer borde världens politiker sluta bekymra sig över människans marginella påverkan på de stora skeendena. I stället borde de inrikta sig på att studera klimatets och solsystemets naturliga processer och drivkrafter – med förberedelse och anpassning som högsta mål.

Mycket tyder på att en planet (kallad Theia) kolliderade med Jorden för 4,5 miljarder år sedan.

Istider kyler haven, som tar upp koldioxid ur atmosfären.

Stora meteornedslag orsakar enorma tryckvågor och kylande stoftmoln ofta runt hela Jorden.

Om meteorer faller i eller nära hav skapar de också enorma tsunamivågor över världshaven.

Stora vulkanutbrott spyr ut lava över enorma ytor och svavel och kylande stoftmoln över hela eller stora delar av Jorden.

Kraftiga jordskalv i eller nära hav orsakar stora tsunamivågor över haven.

Påtagliga hot

o Huckleberry-vulkanen i Yellowstone visar livstecken igen med stigande bubbla av smält lava.

o Sovande supervulkanen Campi Flegrei nära Neapel börjar också visa livstecken.

o St. Andreas-sprickan genom Kalifornien närmar sig alltmer ett nytt skalv.

o Vid ett nytt utbrott på kanarieön El Hierro kan en bergssida glida ner i havet och skapa en jättelik tsunamivåg.

o I allt fler länder omfattande metabolisk ohälsa = fetma orsakad av kolhydrater och socker.

o Allt mer resistenta bakterier står emot antibiotika.

o Politiskt orsakade svältkatastrofer främst i Afrika.

o Hotande försörjningskatastrof för nästan hela arabvärlden, som har låg självförsörjning.

Vad gör FN och världens ledare åt dessa reella faror?

Tege Tornvall

+ – + – + – +

by

Figur 1. När det blåser hårt i Sverige, blåser det vanligen bra också i Finland, Norge, Danmark och Tyskland.

Figur 2. Ögonblicksbild av den nordiska handeln med el klockan 01.40.04.

Notera hur Norge passar på att köpa billig ström, så att de kan spara på sina mycket stora vattentillgångar. Vädret är ju rätt likartat i hela norra Europa. Det kommer också en dag, då det råder stiltje. Då blir elpriserna höga istället och Norge kan sälja den energi de sparat. Något som ju är en förutsättning för att det inte skall uppstå  black-out för dem som trott på nyckfull “förnybar energi”.

+ – + – + – +

by

2017-03-13

Klimatavgift i kommunen är tecken på ovarsam ekonomisk förvaltning

På Kristianstads kommunfullmäktigemöte 14 mars ska det beslutas om Klimatavgifter på resande och transporter i den kommunala förvaltningen.

Om avgiften införs (när majoriteten S, L och C bifaller) kommer kommunens förvaltning att fördyras när beslut fattas som inte är ekonomiskt rationella, mest effektiva och tidsbesparande. Kostnaderna kommer att öka och produktiviteten att minska.

Uppskattning av fulla kostnadsökningarna saknas i förslaget men säkert mycket större än förvaltningens gratiskaffe och skolbarnens mjölk som väckte stor debatt nyligen. Ännu ett lager administration, rundgång och byråkrati införs.

Avgifterna måste spenderas ”klimatsmart” som annars inte skulle gjorts på rationella ekonomiska grunder. Avgifterna motarbetar även kommunens egen målsättning att växa, Everöds flygplats som med rätta framhålls som nödvändig för ett växande näringsliv, sysselsättning och skattebas. Klimat­avgifterna baseras på ett uppskattat pris på ”skadligt” CO2-utsläpp utifrån valt transportmedel och blir naturligtvis verkningslösa för klimatet.

Vetenskapen slår fast att CO2 är en livsnödvändig gas. Utan denna i tillräcklig mängd upphör fotosyntesen och släcker allt liv på vår planet.

Senare tids överdrivna tro i vissa kretsar att en växthuseffekt orsakad av människans utsläpp av CO2 leder till skadligt ökad temperatur, har allt starkare ifrågasatts när det framkommit bevis kring fusk och manipulationer i FN/IPCC underlaget inför Klimatmöten i både Köpenhamn och Paris. Vi minns försurningen, ozonlagret och nu CO2 – samma skrämselvisa. Tio EU-länder sjunger inte längre med i denna visa där Sverige tyvärr är en av solisterna.

Enligt vetenskapen är utbytet av CO2 mellan haven, landmassan och atmosfären kontinuerlig och i jämförelse är det mänskliga bidraget otroligt litet. I december 2014 uppmättes 0,04 procent (nära 400 ppm = parts per million) CO2 i atmosfären varav människans andel är cirka 1 procent och ganska betydelselös.

Den höjning vi sett från 0,03 procent till 0,04 procent har varit gynnsam för mänskligheten som gynnas av en något högre temperatur. Öknarna har minskat, skördarna ökat och jorden har blivit cirka 10 procent grönare. En minskning av molnmängden med 2 procent, skulle vara tillräckligt för att förklara den knappa temperaturökningen anses det.

Tyvärr tyder forskning inom NASA att vi inom något decennium går mot avkylning och en kallare planet när solaktiviteterna minskar och molnmängden åter ökar i kommande solcykel 26.

En klimatavgift är tecken på en ovarsam ekonomisk förvaltning anser jag. Är våra politiker då endast till naturen slösaktiga eller är det av okunnighet som våra skattemedel slösas bort?

Är det för mycket begärt att kloka faktabaserade rationella beslut ska fattas av ledande politiker i Kristianstad eller är klimatindoktrineringen obotlig?

Över klimatet råder inte människan. Inte ens över vädret kan vi styra. Därför behövs ett gott starkt vallprojekt snarast för att skydda Kristianstad mot ogynnsamt väder. Det kan inte vänta till 2024.

Göran Samuelsson

+ – + – + – +

Kommunfullmäktiges debatt och beslut

Mötet spelades in på video.

Beslutspunkten “Klimatväxling” börjar 0.59 och avslutas 1.58. Voteringens resultat visas 1.56.

Klimatväxlingen antogs med 45 röster mot 26. Socialdemokrater, Liberaler, MP och V röstade bifall till Klimatväxling.

SD, KD och M reserverade sig mot förslaget.

Representanter från några förvaltningar var negativa till förslaget – speciellt Omsorgsförvaltningen som är i behov av ökade resurser.

MP argumenterade: Klimatet kan inte vänta. 97 % av forskarna, Johan Rockström tycker… Naomi Klein. . .

V beskyllde övriga partiers representanter för att vara klimatskeptiker och inte ha tillit till IPCC (den sanna vetenskapen).

C:s representant talade om skyfall i Tyskland och Frankrike samt översvämningen i Åhus. Fast denna berodde egentligen på stark pålandsvind ! ! !

Socialdemokraterna upprepade: Stigande temperaturer, surare hav , blekning av koraller, Parisavtalet  …

Ulrika Tollgren, S,  erbjöd sig att utbilda kommunfullmäktiges ledamöter i klimatfrågan(dvs klimatkyrkans agenda).

Jan Norlin

+ – + – + – +

by

FAO statistik visar att skördarna av spannmål ökat 25 % på 10 år.

En annan graf visar en ökning av 40 % på 20 år. Denna ökning uppskattas av kinesiska forskare till 70 % bero på den ökade halten av koldioxid i luften.

När Vi-skogen vill hjälpa bönderna i Afrika genom att skära ner utsläppen av koldioxid, får dessa istället sämre skördar. Kampen mot koldioxid är kontraproduktiv !  ! Se hur viktig koldioxiden är för livet på jorden i posten: Ett liv utan koldioxid – omöjligt

2017-03-10

“Vi-skogen förväxlar myter och fakta – inte bevisat globala uppvärmningen beror på koldioxiden”

Svar på ”Dags ta kol på klimatmyterna” Ordet fritt 6 februari.

Vi-skogens vice VD Henrik Brundin vill bekämpa myter, men sprider själv en osann myt. Faktum är att FN:s klimatpanels, IPCC:s (Intergovernmental Panel on Climate Change) hypotes om koldioxidens verkan saknar bevis.

• Att jorden blivit en knapp grad varmare bevisar inte att det beror på koldioxiden. Det är istället en normal återhämtning efter den kalla lilla istiden från 1600-talet. I närmare två decennier har temperaturen inte stigit, fastän halten av koldioxid ökat. Det visar snarast att koldioxid inte har någon verkan.

• Att 100 000 bönder i Afrika råkat ut för torka är inget tecken på ändrat klimat. Och om så vore, visar det inte att koldioxiden är orsaken. På det numera varmare klotet regnar det mera och den ökade halten koldioxid gör att växterna klarar sig med mindre vatten, så att öknarna minskat globalt sett.

• Jorden har blivit grönare och skördarna har ökat med 40 procent de senaste 20 åren, enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO. De fattigaste har fått mera mat och billigare mat så att närmare två miljarder människor lyfts ur extrem fattigdom på 25 år enligt Världsbanken. Detta är ett ”fullskaleprov”. Efter ett sådant vet man och behöver inte gissa. Värme är bra och mera koldioxid är bra för mänskligheten. Det är bra att vi från underjorden återför fossilt kol till atmosfären och livets kretslopp.

• Brundin hänvisar till ”en förkrossande majoritet av världens klimatforskare” som skulle stödja hypotesen. IPCC hänvisar till studier som är så amatörmässigt gjorda att de bara visar ett stöd av tre procent eller sju promille av de tillfrågade. Googla ”läxor eller tänka”.

Vi-skogens skogsplanteringar i Afrika är vällovliga, men att ragga pengar med klimatkompensation som motivering är falsk marknadsföring.

Klimatet styrs av solen, som nu aviserar några kallare decennier. Det vilar på solida bevis.

Sture Åström

Nätverket Klimatsans

+ – + – + – +

Samma dag har Allehanda flera bidrag om klimatet:

Insändarskribent skeptisk till tal om klimatförändringar: “Det är Vi-skogen som sprider myter”

Lars Kamél påpekar att statistiken visar att regnen i Östafrika kommer när de bukar göra det, men torra perioder är naturliga inslag i det normala klimatet.

+ – + – + – +

“Minskad synlighet för klimatfrågan – dags göra den än mer angelägen”

Brundin-Goldmanns standardmanus om exponeringen av “klimatet” i media.

+ – + – + – +

 “Sveriges köttkonsumtion bör halveras – köttproduktion göder svält och driver upp globala matpriser”

Jonas Paulsson, Köttfri måndag, tjatar vidare

+ – + – + – +

by

Solfläckscyklerna 23 och 24 enligt dr. David Hathaway  på the Marshall Space Flight Center

Redan för tio år sedan kunde solforskare se att minimit fram till 2010 var på väg att bli osedvanligt lågt och långvarigt, vilket förebådade ett lågt maximum för cykel 24 i ett mönster liknande det för 200 år sedan. Det har nu besannats, vilket förebådar en ännu lägre cykel nr 25, som i sin tur gör ännu kallare klimat troligt.

2017-03-08           (Endast på nätet.)

Klimatet blir inte varmare. Det blir troligen kallare. Utsläppen gynnar växtlighet och skördar, skriver representanter för nätverket Klimatsans.

Politik och debatt om klimatet utgår från hypotesen att koldioxid skulle värma klimatet. Den baseras på spekulationer om koldioxidens absorption av infraröd strålning.

Hypotesen är en form av gissning, som måste bekräftas av mätningar. Det har FN:s klimatpanel IPCC inte lyckats med.

Kärnfrågan är: Påverkar koldioxid klimatet märkbart?

1. Vare sig det blir varmare eller kallare säger det inget om koldioxidens verkan. Medan halten koldioxid har ökat under hela 1900-talet har temperaturen både ökat och minskat. Rekordtemperaturer är inga bevis.

2. Lika litet bevisar krympande eller växande havsisar något om koldioxiden. Torka, stormar och översvämningar bevisar heller inget. Extremväder ingår i vårt vanliga klimat.

3. IPCC hävdar nästan fullt stöd bland “klimatforskarna” med referens till olika enkäter. I tre sådana med tusentals tillfrågade valdes svaren från 50–77 ut. Av de utvalda stödde 97–98 procent IPCC:s hypotes. Men de utgjorde bara 0,3 – 3,6 procent av alla tillfrågade.

Hur många som stöder en tes är irrelevant. Det enda som räknas inom vetenskapen är uppmätta data och gjorda observationer, om så bara en enda person gjort dem.

4. Riktig vetenskap förutsätter ärlighet, öppenhet och kritik. Men affärerna i Climategate visar hur tongivande forskare fuskat med rådata och vägrat andra granska att dem, vilket öppenheten kräver.

Det är väl känt att USA:s vädertjänster NASA/GISS och NOAA storskaligt har “justerat” sina databaser så att gamla temperaturer sänkts och sena höjts. De har ändrat på historien liksom i Sovjet.

Somliga säger att de vill “ta debatten”, men ställer inte upp om kritiker kan vara med. Till vår klimatkonferens med ett dussin nordiska forskare på Lidingö i oktober 2016 kom varken media eller politiker trots personliga inbjudningar.

5. Flera av konferensens föredrag finns på “cooltv.se/klimarealistene”:

Professor Ole Humlum, Oslo, visade att temperaturen generellt stiger innan halten koldioxid ökar. IPCC har förväxlat orsak och verkan.

Dr Nils-Axel Mörner visade hur havet har stigit långt innan vi började använda kol och olja samt att det fortsatt att stiga i samma långsamma takt av cirka en millimeter per år. Det skapar inga problem för Söderhavsöarna.

Dr Hans Jelbring visade hur Solen, Månen och övriga planeter tycks påverka klimatet på sätt som inte finns med i IPCC:s klimatmodeller.

Professor Jan-Erik Solheim, Tromsö, visade hur havsisen i Arktis under flera sekler varierat inom mycket vida gränser.

Konferensen klargjorde att nuvarande minimala solaktivitet sannolikt betyder några kommande kalla decennier.

Någon inverkan av koldioxid på klimatet har inte kunnat mätas. De senaste hundra årens ökning av atmosfärens halt av koldioxid har bidragit till minskande öknar och större skördar samt har lyft närmare två miljarder människor ur nöd och svält sedan 1990.

För nätverket KLIMATSANS

Ole Humlum, Oslo, professor med databasen “climate4you”

Hans Jelbring, civ.ing, fil.dr. klimatologi

Nils-Axel Mörner, fil.dr, expert på havets nivå

Jan-Erik Solheim, Tromsö, professor em. astrofysik

Peter Stilbs, KTH, professor em. fysikalisk kemi

Tege Tornvall, författare: “Tänk om det blir kallare”

Sture Åström, civ.ing. nätverkets sekreterare

+ – + – + – +

Uppsala Nya Tidning har under Hanna Stjärnes ledning varit en av de mest hårdnackat negativa till ifrågasättande av hotet om en värmekatastrof. Sedan hon avancerat till ledningen för SVT, tycks attityden ha mildrats något. Debattredaktören Maria Ripenberg har vågat ta in ovanstående helt epokgörande manus, men balanserar på bladets rykte genom att endast sätta det på nätet. Vidare har hon ändrat rubriken från provocerande:

Klimatpolitiken är felriktad

till ovanstående lite mer neutrala lydelse.

Klimatpolitiken avser att bekämpa det inbillade hotet om en värmekatastrof med forcerad minskning av utsläppen av koldioxid, vilket inte påverkar klimatet mätbart, till enorma kostnader, som tar de resurser riktiga miljöproblem skulle behöva. Den förda politiken är kontraproduktiv för miljön.

Lägg till att utsläppen ökat atmosfärens innehåll av växternas viktigaste näring, koldioxid, så att öknarna minskat och skördarna ökat med en dramatisk minskning av antalet fattiga i världen.

Då framstår dagens klimatpolitik som institutionaliserad idioti, vilken kunnat underhållas enbart på grund av “beslutsfattarnas” ovilja eller oförmåga att en lyssna på oss och oberoende forskare.

Jag hoppas UNT:s modiga publicering betyder att muren av tystnad i svenska media har spruckit.

SÅ

+ – + – + – +

by

Vindkraft byggs enbart ut på grund av subventioner.

Vestas vindkraftpark i Lemnhult

2017-03-06

Diverse förvillare sprider myter på svenska insändarsidor. Det är dags att slå fast vad som egentligen är sant: Resultatet av klimatmötet i Paris blev en överenskommelse, inte ett bindande avtal. USA:s senat har inte ratificerat denna överenskommelse och därmed har USA inte förbundit sig till någonting.

Lite global uppvärmning är bra och det är därför det finns ett tvågradersmål. Med något enstaka undantag har inte någon form av extremväder blivit vanligare någonstans. Neder-bördsstatistiken visar inga långsiktiga förändringar i Östafrika, bara årliga variationer.

I genomsnitt regnade det varje månad åren 1901 – 30 72 mm, åren 1986- 2015 74 mm. Det finns minst sex olika temperaturserier, och alla har inte 2014, 2015 och 2016 som de varmaste åren sedan mätningarna började.

UAH och RSS har ingen signifikant skillnad mellan 1998 och 2016 när det gäller vilket som var det varmaste året. Kina har 65 % högre koldioxidutsläpp per person än Sverige. Solceller och vindkraftverk byggs enbart ut på grund av subventioner och står för bara 2 % av världens energibehov.

Världens klimatforskare är överens om att människor påverkar klimatet åtminstone lite grann, men är mycket oense om hur stor denna påverkan är. Det skiljer minst en faktor tre mellan högsta och lägsta uppskattning.

Lars Kamél

Clexit Sverige och nätverket Klimatsans

by