Flygbolaget BRA är en sammanslagning av flera små bolag, som trafikerar små flygplatser och konkurrerar med låga priser. En prishöjning med 80:- per enkel resa påverkar givetvis antalet passagerare, vilket i sin tur påverkar de små flygplatsernas överlevnad.
Svar till Monika Bubholz (NWT 28/7)
Miljöpartiet lyckas nästan alltid blunda för den fysiska verkligheten när det gäller klimatpolitiken och vill nu införa en så kallad flygskatt. Man påstår att den liksom andra utsläppsmotiverade påfund är nödvändiga för att undvika globala klimatproblem. Det är en våldsam överskattning av Sveriges betydelse i sammanhanget och verklighetsfrämmande av flera skäl.
Koldioxidens roll för den globala medeltemperaturen och därmed klimatet är trots alla påståenden om motsatsen inte fastställd. Framstående fysiker som Richard Feynman hävdar att dess påverkan på den globala temperaturen är noll. Han hänvisar till naturlagarna och säger att det enbart är gravitationen som åstadkommer växthuseffekten – inte växthusgaserna. Under senare tid har det kommit flera vetenskapliga artiklar där olika forskargrupper hävdar samma sak. De baserar sina resultat på iakttagelser från andra planeter och grundläggande fysikaliska samband. Jakten på utsläpp blir då bara en dyr och meningslös politisk regndans.
Låt oss, trots att vetenskapligt underlag saknas, anta att koldioxiden kan åstadkomma klimatproblem. Även då är kraven på att vi i Sverige skall begränsa våra utsläpp utan praktisk betydelse. Om Sverige försvann från jordens yta skulle utsläppen av växthusgaser globalt bara minska med 0,15 procent. Sätter man in flygskatten i det sammanhanget borde man inse att dess inverkan på klimatet är noll.
Det gäller även andra målsättningar som lanseras under den svepande egenskapen ”hållbart” och exempelvis innebär satsningar på så kallat förnybart, ett fossilfritt Sverige eller ett medvetet försvårande för biltrafik. Det förnybara ökar våra utsläpp (!) och kräver i förlängningen dyr onödig utbyggnad av stamnätet. När det gäller fossilfrihet pågår en offentligt finansierad lobbyverksamhet som leds av förre generalsekreteraren i naturskydds-föreningen Svante Axelsson. Enlig min mening skall ensidig propaganda inte finansieras med skattepengar.
Om man tror på koldioxidens fördärvliga egenskaper borde det vara mer meningsfullt att påverka de som står för 99,85 procent av utsläppen. Vår minimala andel globalt minskar dessutom framöver eftersom många länder, bland annat de så kallade Brics-länderna med Kina och Indien i spetsen, bygger nya fossildrivna kraftverk. De förbehöll sig nämligen rätten att med hänsyn till sin befolknings ökande energibehov öka sina utsläpp fram till 2030 enligt överenskommelserna i Paris hösten 2015.
Koldioxid är växternas mat. Sjunker halten i atmosfären under 180 ppm börjar livet på jorden att slockna. Våra utsläpp återför en relativt sett mycket liten mängd koldioxid till den atmosfär den en gång kom ifrån. Ökande halt är i själva verket bra för jordens befolkning. Dagens halt är historiskt sett låg. Den för växter ideala halten ligger flera gånger högre än dagens drygt 400 ppm. Det vet alla professionella odlare som använder växthus.
Vatten transporterar koldioxid inuti växterna. När halten koldioxid nu ökar minskar vattenbehovet och tillväxten går snabbare. Jorden har tack vare ökningen på några decennier blivit drygt 10 procent grönare. Flertalet öknar krymper och för vissa grödor har utbytet ökat med 40 procent på 20 år enligt FAO, vilket gjort att jorden kan försörja fler människor. Dessa positiva effekter skrivs det väldigt lite om. De passar inte in i klimatlarmarnas pessimistiska agenda.
Lennart Back
Före detta adjunkt i maskinteknik
+ – + – + – +
2017-08-12
”Koldioxidskatten kostar pengar utan att ge något vettigt i utbyte”
En något förkortad version illustrerad av en bild med fabriks-skorstenar, som släpper ut ånga, vilken i motljus ser ut som rök. Redaktionens lay-outare tycks vara helt försvurna till klimatreligionen.
+ – + – + – +
2017-08-14
Skatt på koldioxid meningslös
(Inte på nätet)
+ – + – + – +
by 
Holger: Jag tycker att din kommentar har ganska liten bäring på mitt inlägg. Jag har inte påstått att flygplatsers ekonomi förstörs. Jag påstår att koldioxidens roll inte är fastställd och att alltmer tyder på den är statistens eller ingen alls och därmed ett dåligt argument generellt. Däremot vet vi att ökad halt gör nytta då den ger större skördar. Jag påstår vidare att flygskattens (och även andra utsläppsrelaterade kravs) effektivitet i praktiken är noll.
Man kan räkna ut hur många grader flygskatten åstadkommer, men det blir svårt att greppa alla decimaler. Jag försöker sätta in flygskattens verkan i ett mer lättfattligt sammanhang: Före Parismötet hade man räknat ut att det krävdes totalt 6000 Gt minskning av utsläppen fram till år 2030 för att hålla temperaturstegringen under dessa omotiverade 2 grader – se länk nedan. Jag har läst att man uppskattar flygskattens utsläppsminskning till 180 000 ton per år. Den siffran är säkert inte underskattad. Om det framräknade behovet på 6000 Gt mindre utsläpp fram till 2030 skulle motsvara 1 mil så står flygskatten för 3,6 millimeter av den sträckan.
https://blogs.spectator.co.uk/2015/12/dont-believe-the-hype-the-paris-climate-treaty-is-scandalously-expensive-and-useless/
Vad är det för påhitt att energiförbrukande aktiviteter ska begränsas. Vi behöver förbruka mer energi om vi vill att människor ska sluta leva i misär, fattigdom och sjukdomar.
Energi skapar ett drägligt liv för människor på jorden. Så dumt att ens tala om att begränsa förbrukningen av energi, till ingen som helst nytta utan tvärtom.
Varför??
Er det logisk, at argumentere med, at en afgift vil ødelægge de lokale flyvepladsers økonomi? – Alle mener, at det er de andre, der skal reducere deres CO2-udslip!
Nej, det er næsten alle energiforbrugende aktiviteter, der skal reducere.
Alle fly, fossile biler, tog, skibe, fossil boligopvarmning skal effektiviseres, så det samlede CO2-udslip reduceres.
Og det gøres mest effektivt med en CO2-afgift, hvor provenuet bruges til støtte for teknologier, der er for dyre (f.eks. elbiler) indtil de kommer ned i pris.