Wikimedias graf över luftgasernas absorption av strålning

Upptill visas energins intensitet för ingående strålning, rött, och för utgående strålning, blått. Den röda respektive blå konturen visar vad som teoretiskt gäller för strålande kroppar med angiven temperatur i grader Kelvin.  5.525 K – 273 = 5.252 grader Celsius. 300 K = 27 C.

Nertill visas absorptionen av de enskilda gasernas spektralband.

+ – + – + – +

I sitt arbete utgår IPCC från sin hypotes om koldioxidens dominerande verkan på klimatet, the Athropogenic Global Warming, AGW-hypotesen. (Athropogenic: orsakad av människan, d.v.s. av användningen av fossila bränslen.)

För att tro på hypotesen måste man bruka våld på sin logik och sitt sunda förnuft i flera steg:

Koldioxidens halt i luften

Det finns mycket lite koldioxid i luften, idag c:a 0,04 %. d.v.s. 400 ppm, parts per million. Således av 10.000 molekyler i luften är fyra koldioxid.

Bara ökningen räknas

Av de fyra molekylerna har tre funnit sedan länge. Ungefärligen är det bara en som tillkommit sedan människan började bränna kol. Alltså en på 10.000.

Det mesta av ökningen är naturlig

Koldioxid är transportören av kolet i ”kolcykeln ” som är livets förutsättning, se posten ”Havet ger mest koldioxid”. Jämfört med utsläppen från förbränning av fossila bränslen omsätts mycket stora mängder av biosfärens upptag av koldioxid i fotosyntesen och av ruttnande material.

Detsamma gäller i kontakten med havet: Varmt vatten vid ekvatorn avger koldioxid, som tas upp av kallt vatten vid polerna.

Under uppvärmningen sedan 50-talet har de största bidragen till den ”nya” molekylen, de 100 ppm den motsvarar, kommit från ökad aktivitet i biosfären och lite varmare hav. Förbränningen anses ha bidragit med storleksordningen 20 ppm, d.v.s. en molekyl på 50.000.

Vattenångan tar energin

Figuren ovan visar de principiella relationerna mellan gasernas spektralband, där de absorberar strålningsenergi. Notera hur vattenångans absorption överlappar koldioxidens vid c:a 15 μm. Kolioxidens verkan begränsas därför till det mycket smala bandet vid 4,6 μm. Även där överlappar vattenångan. Då denna finns i 10 till 40 ggr så hög koncentration, tar den i princip all energi även i det bandet.

Richard Feynman, som fick nobelpriset i fysik 1965, har förklarat att detta gör det teoretiskt omöjligt för koldioxiden att ha någon märkbar verkan.

Verkan blåser bort

Om man nu tror på strålningens verkan, är effekten ändå teoretiskt omöjlig, enligt Feynman. Strålningen från rumsvarma ytor bär så lite energi, att denna ”blåser bort”. Vindar och konvektion blandar om i atmosfärens turbulens.

Gravitationen ger ”växthuseffekten”

Flera forskarlag har studerat atmosfärerna på våra grannplaneter. De finner att det som oegentligt kallas ”växthuseffekten” inte påverkas av gasblandningen. Koldioxiden har alltså ingen verkan.

Ex.vis Robinson-Catling har funnit att energibalans med rymden uppstår på den höjd där trycket är c:a 0,1 bar, 11 km på Jorden. De molekyler, som därifrån boxas neråt får ökad energi, högre temperatur, av gravitationen. Samtidigt ökar trycket. Det stämmer med allmänna gaslagen: En gasvolym som utsätts för högre tryck blir varmare. Så blir trycket vid marken ett mått på ”växthuseffekten”

Atmosfärens massa

Trycket vid marken är i sin tur ett resultat av atmosfärens massa, där alla sorters gaser har den effekt deras vikt ger.

När man konstaterat att planeter med atmosfär är varmare vid marken än de utan atmosfär, är givetvis det mest närliggande att undersöka hur dess massa påverkar temperaturen. Att leta verkan av en molekyl per 50.000 förefaller så extremt långsökt, att det måste ha drivits av andra motiv än önskan att förstå naturen.

+ – + – + – +

by