Figur 1. Som det fremgår ovenfor importerede Tyskland elektricitet i 621 timer i 2016 og i 503 timer i 2017, medens der eksporteredes i henholdsvis 8163 og 8257 timer i 2016 og 2017.

Margrethe Vestager/EU kommissionen vil åbne det tyske elsystem for import af overflødig dansk vindkraft.

Det vil nok ikke blive så let. For Tyskland eksporterer også en masse vedvarende energi, og importerer til gengæld ikke ret meget.

Det bemærkes, at eksporten i 2016 udgjorde 37% af vind- + solkraften og 31 % i 2017.

Åbenbart er man stødt på en grænse for eksporten, for eksporten steg kun lidt fra 2016-2017 til trods for at vind- + solkraft forøgedes med i gennemsnit 3130 MW fra 2016-2017.

I januar yder tysk vind og sol 7 gange så meget som dansk vind og sol. I juli 10 gange så meget, hvilket skyldes at Tyskland har installeret langt mere solkapa-citet end Danmark. Så den ”grønne effekt” i Tyskland er større i juli end i januar.

Figur 2. Ovenfor vises de normerede kurver for vind + sol  i Januar 2017

Ydelserne for hvert af landende er divideret med månedsgennemsnittet og derefter multipliceret med 1000.

Det ses, at der ikke er basis for megen udveksling mellem Danmark og Tyskland i Januar.

Figur 3. Tilsvarende kurver for juli

Ydelserne følges mere ad i januar end i juli. Dette skyldes, at Tyskland har meget mere solkraft end Danmark, og at solen som bekendt ikke skinner ret meget i januar.

Det ses, at Tyskland har brug for gode naboer til at aftage den ”grønne strøm”. Hvis Tysklands udveksling med Norge og Sverige forøgedes, og hvis Tyskland udbyggede sine forbindelse fra nord til syd, kunne Tyskland muligvis få mere nytte af  sin vindkraft.

+ – + – + – +

Margrethe Vestager är EU-kommissionär för konkurrensfrågor och därmed ansvarig för EU:s energimarknad. Det är märkligt att hon tycks vara omedveten om Tysklands problem med otillräcklig överföringskapacitet från norr till söder. Figur 2 visar att för att ta tillvara all energi från sol- och vindkraft behöver man ledningar med en kapacitet som är tre gånger så stor som det genomsnittliga behovet. Vad värre är, under nästan halva tiden överförs mindre än den genomsnittliga effekten. Det betyder dålig utnyttjning av kapitalet i ledningarna.

Inte heller är hon medveten om att det blåser och är vindstilla nästan samtidigt i Tyskland och Danmark.

Ändå förutsätter hon att ledningarna skall byggas ut för att möta ett importbehov som existerar under 6 % av tiden.

Det vittnar om ekonomisk naivitet.

Detsamma gäller förutsättningen att Tyskland skall få dumpa överskottsel i andra länder, vilket deformerar deras energimarknader. I alla länder behövs pålitlig kraft, då det inte blåser någonstans i hela Europa. Förutom vattenkraft måste det vara gas-, kol- eller kärnkraft. Ekonomin i de ländernas energimarknader raseras, då Tysklands överskottsel dumpas närmast gratis och ibland till negativa priser. Schweiz har redan infört begränsningar för importen från Tyskland för att undvika irreparabla skador på sin energiförsörjning.

Lapplands vindkraft

Ovanstående ger anledning till att fundera över förutsättningarna för de tusentals möllor som är under byggnad i Norrbotten. Till stor del finansieras de av tyska intressen, ex.vis staden München. Hur skall deras ström nå södra Tyskland, när det redan nu saknas överföringskapacitet i norra Tyskland ? Skall vi i Sverige bygga ut ledningar till en kapacitet, som utnyttjas bara 5 % – 10 % av tiden ? Betalar vindkraftens finansiärer ledningarna eller kommer vi svenska elkonsumenter att bli pålurade deras kostnader ?

+ – + – + – +

by