16 thoughts on “En ny solfläcks-cykel ?”

1. Det är definitionen på hur lång en solcykel är som “ställer till det” och gör att innevarande cykel kan bli kort. Grovt uttryckt definieras startpunkten, eller minimum rättare sagt, som när den nya cykelns aktivitet överstiger den förras. Solcykelns längd är således tiden mellan två av dessa minimum. Cyklerna överlappar nämligen varandra med upp till flera år. De första tecknen av innevarande cykel (nr 24) sågs redan sommaren 2006 men minimum inträffade inte förrän i december 2008, d.v.s. nästan 2,5 år senare. Eftersom cykel 23 var mycket mer aktiv i jämförelse med nr 24, tog det lång tid innan nr 24 “tog över” och den officiella starten (minimum) inträffade därmed sent. Det som har hänt på senare tid att aktiviteten på cykel 24 har kraschat samt att tecken på cykel 25 har kunnat ses, vilket dock ej har bekräftats från officiellt håll (ännu). Det är möjligt att aktiviteten på cykel 25 kan överstiga motsvarande för nr 24 inom den närmsta framtiden. Skulle nr 25 komma att bli större än nr 24, blir den senare “klämd” mellan två cykler med högre aktivitet vilket gör att den blir “kort”. Definitionen på längden lämnar således en del att önska.

2. Undra på att Vattenfall och Fortum satsar på solkraft. Utan att investera en enda krona får de möjlighet att upphandla billig el under sommarhalvåret, spara vatten i sina magasin och därefter sälja dyr el tillbaka till sina kunder under vinterhalvåret. För sina kunder vore det Ebberöds bank utan enorma subventioner av alla normala skattebetalare. Är detta en hållbar politik???

3. Som vanligt. Vindkraft och solceller behöver alltid subventioner trots att de blir billigare. Produktionen från vindkraft och solceller kan inte styras och kan bara bli ett komplement till reglerbar elproduktion. Om vi inte hade byggt dammar till vattenkraften hade den inte varit reglerbar. Om vindkraft är så bra varför satsar ingen på segelfartyg idag (undantag fritidsbåtar)?

4. @Rolf Mellberg
   Håller med.

5. @Göran
   Ja precis, när Sverige ser ut att med tystnad fasa ut kärnkraften utan debatt och istället införa vindel så är det ren idioti. Vi behöver ny kärnkraft, vindmöllorna kan med fördel säljas till Danmark eller Tyskland.

6. Pumpa upp vatten i magasin finns det ett bra exempel på på ön El Hiero ingående i Kanarieöarna. Ett totalt fiasko. Kostnaden för produktionen är ungefär 7 svenska kronor per kilowatttimme. Öborna betalar 1,50 kr och EU subventioner mellanskillnaden.

   Tanken är att när vindkraften producerar mer än vad som förbrukas på ön ska överskottet pumpa upp vatten till ett magasin, som sedan driver vattenkraft när det blåser mindre.

   Jag vet inte hur de räknande ut att det skulle fungera, men det har visat sig att ungefär 50 % och mer av energiproduktionen sker med diesel.

   Jag skulle vilja säga att det är mer eller mindre omöjligt att beräkna hur många vindkraftverk som behövs, var de bör finnas, hur mycket batterier (eller annan lagringsform) som behövs, för hur lång tid batterier behövs. Med andra ord, en totalt hopplös och korkad lösning för ett lands energiförsörjning.

   Vindkraft kan vara bra som ett komplement där man måste ha t.ex. dieslar så man kan spara diesel helt enkelt. Men man ska inte bygga energiproduktionen på vindkraft och komplettera med diesel.

   Det borde vara ganska enkelt att förstå att diesel-vindkraft kan sänka elpriset, medan vindkraft-diesel höjer priset.

7. Att reducera lagringstiden för kärnavfall hundrafalt måste vara den miljövänligaste åtgärd som tänkas kan, det borde finnas en förening för att driva den saken oponionsmässigt. Sen menar jag att gastubiner är perfekt komplement då de är snabbreglerade och bränslet är lätt att lagra, särskilt i sin fasta form innan man har “kokat” gas av den. I händelse av brist på biobränsle kan man nog fuska med fossilt. (Men det senare talar vi tyst om )

8. Saltkylda toriumreaktorer tror jag också på. Fast det är bättre att först använda vårt “utbrända” kärnbränsle först. Endast 0,7% av det klyvbara materialet är förbrukat innan bränslestavarna måste bytas. Det beror på sprickbildning i stavarna varför så lite av kapaciteten kan användas. Det kärn”avfall” vi har i lager kan upparbetas och anpassas för saltkylda reaktorer. Då kan ca 80% av det klyvbara materialet omvandlas till värme och så minskar lagringstiden för avfallet från 100 000 år till 300 år.

   Vi bör inte plocka ut så mycket ur skogen för samtidigt plockar vi ut den näring(gödning) som finns i skogsavfallet som utarmar skogsmarkerna. Vattenkraften är redan fullt utbyggd och används redan i dag som reglerkraft ovanpå kärnkraften. Den vindkraft som produceras sparar visserligen lite på vattenmagasinen men till ett väldigt högt pris.

   Ja det kanske är lite hårda ord mot vind och solkraft och det beror på att den är intermittent, det produceras när det blåser och när solen skiner. Det är ofta inte då den behövs som mest. Dessutom skapar denna intermittenta elproduktion snabba växlingar i elnäten vilket, om vind och sol ökar, kommer att skapa problem med strömavbrott och andra störningar i näten. Det är svårt att balansera tillgång och efterfrågan utan frekvensstörningar. Elen kan inte lagras storskaligt utan måste förbrukas när den genereras. Den kärnkraft vi har idag är svår att reglera snabbt, därför står vattenkraften som reglerkraft då den mycket snabbt kan slås på och av. Nyare generationer av kärnreaktorer kommer att kunna klara snabba till och frånslag.

   Ett sätt att komma runt problemen med intermittent generering är att bygga pumpstationer in mass för att pumpa upp vatten i magasinen, men det innebär ytterligare miljardsatsningar i det förnybara systemet. Då kan man kör X antal pumpar som reglering av näten.

9. I förrgår såg vi en gasturbin från Finspång här på bloggen. Återkommer strax till det.
   Jag vill se en satsning på saltkylda torium-reaktorer i samarbete med Kina eller Indien. Iväntan på det ska ge frukt borde man kunna göra gas av skogsavfall och annan biomassa. Den gasen kan driva gasturbiner, för att komplettera sol och vindkraftens ojämna tillgång. Sen har vi ju även vattenkraften att ta till. Därför kan jag känna att det ibland blir lite väl hårda ord mot sol och vind här. Detta utan att jag har ekonomin klart för mig.

10. Skall bli intressant att se solfläcksmaximum nr 25. Är den lägre än 24 då har vi tre stycken i följd som visar på stadig minskning och om så blir fallet kan vi påräkna betydligt betydligt bistrare klimat framöver. Därför känns det osäkert med regeringens ensidiga satsning på förnyelsebara energikällor när vi med största sannolikhet behöver en betydligt stabilare elförsörjning med ny kärnkraft.

    Satsningarna man gör idag kostar en förfärligt massa pengar (vindkraft) som bara ger knappt 25% av installerad effekt och det på tider som kanske inte passar förbrukningen. Blir det dessutom kallare och energianvändningen ökar då kommer givetvis priset att raka i höjden. Vi betalar med skattemedel investeringar som med all sannolikhet kommer att ge oss högre elpriser i framtiden, vi skattebetalare och elkonsumenter får betala räkningen två gånger för att politikerna ska visa sig på styva linan.

11. @Kjell Andersson
    Ja, eller i varje fall borde ökningstakten avta. Det borde gå att räkna på för den som kan. Kallare havsvatten absorberar mer CO2 och varmare avger CO2. Så hur mycket CO2 kommer egentligen från haven under de senaste 150 årens ökande temperaturer? Våra utsläpp kanske rent av är försumbara om de ens har bidragit något. Ökningen är ca 0,01% eller 100 ppm. Dock är det allmänt känt att växtligheten har ökat, öknarna krymper och skördarna blivit större. Även växtlighet absorberar CO2. Blir det kallare tillräckligt länge kommer CO2 halten att minska vilket blir förödande för skördarna.

12. Rolf H,

    Jag håller med dig om att Karl Poppers betoning av falsifierbarhet är viktig. Teorier/hypoteser som inte kan falsifieras om de är falska är inte vetenskap utan möjligen spekulation. I klimatalarmistiska kretsar är denna enkla tanke inte välkommen utan istället ägnar man sig åt bekräftelseforskning, dvs, man söker under gatlyktan där man tror sig hitta bekräftelse på sin på förhand bestämda åsikt. Och stöter man på problem så används diverse ad hoc-antagande för att rädda sin teori. Därtill arbetar man aktivt för att förhindra kritisk granskning. Det är så som pseudovetenskap går till.

13. Stämmer denna teori så bör ju även koldioxidhalten minska eller?

14. Vi kan lita på Karl Popper. Han stora tes var att kunskapsprocessen alltid måste hållas öppen. Kanske når vi aldrig den slutliga sanningen, men vi kan komma närmare genom att alltid utsätta vad vi tror oss veta för kritisk granskning. Verifiering är bra, men än viktigare är falsifiering. Man kan aldrig veta att man gjort den sista relevanta observationen som verifierar. Däremot kan en falsifiering ge besked att ett påstående är falskt. Därför är seriösa och systematiska falsifieringar en så viktig grundprincip i all naturvetenskaplig forskning.
    Många som gillar Popper – inte minst bland borgerliga politiker och skribenter, men de har i många fall bara läst, exempelvis The Open Society and its Enemies eller the Poverty of Historicism. Tio år innan Open Society skrev han sitt banbrytande naturvetenskaplig verk, Logik der Forschung i vilken han just lanserade sin syn på vetenskaplighet, falsifieringens centrala roll etc. Sökandet efter bättre kunskap måste alltid fortsätta. Typiskt är att han kallade sin självbiografi för “Unended Quest”. Så såg han på sitt eget liv och sin professionella gärning. Personliga upplevelser, som tvingade honom att lämna Österrike för Nya Zeeland fick honom att tio år senare skriva the Open Society. Han tillämpade där samma grundsyn. Ett gott samhälle blir aldrig “färdigt”. Det kan alltid göras bättre i en stegvis process, men inte genom att försöka styras av ambitionen att förverkliga en utopi.
    Kardinalfelet alla klimathysteriker gör är att de inte ifrågasätter sin CO2-hypotes. Jag har per mejl frågat både Sthlm Resilience Center och Chalmers vilken forskning de senaste tio åren som visar att alla falsifieringar av CO2-hypotesen har misslyckats. Givetvis får jag inga svar. De tror sig ha makten så det behöver inte bry sig.

15. En sak till. Om solen trots allt skulle visa sig vara den starkaste klimatpåverkande faktorn får det ofattbart stora konsekvenser inom politiken, inom hela medieindustriella komplexet men även inom vetenskapen. Detta mot bakgrund av de gigantiska mängder prestige som ivesterats i co2-hypotesen.dagens. Vanligt folk kommer med rätta att fråga sig: vad och vem kan man egentligen lita på?

16. Det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser men visst är detta en helt otroligt intressant sak att följa. Har vi tur klarar vi oss från apokalypsen och om det stämmer har Svensmark sitt Nobelpris som i en liten ask. Därefter kan man räkna upp de tre mest fundamentala striderna i vetenskapens historia , den Kopernikus och Gallileo förde, Darwins kamp och som nummer tre – denna om klimatet. Vi får med tiden se!

Comments are closed.