Franska TGV klarar 320 km/tim, där spåren tillåter det.
Vid diskussioner om satsning på eldrivna höghastighetståg bör man ha med alternativet att använda vätgas som energibärare.
Vätgas (H2) som energibärare kombinerat med bränsleceller är idealiskt för tågtrafik. Vätgasen skapas genom dissociation av vatten med hjälp av el från solpaneler och vindsnurror samt det vanliga elnätet vid behov. Laddstationer byggs till exempel i Stockholm, Göteborg och Malmö. Finessen med vätgas är att energin enkelt kan lagras vilket gör att intermittenta energiproducenter som solceller och vindkraft fullt ut kommer till sin rätt.
Inga elledningar behövs – mycket billigare – mindre sårbart – mer miljövänligt. En specialvagn med en vätgastank om cirka 10 m3 samt bränsleceller för att omvandla vätgasen till elektricitet är vad som behövs (räcker för sträckan Stockholm-Göteborg).
Man kan bygga lokala enheter för vätgasproduktion. Inga elledningar behövs för distribution. Även bättre för miljön. Enda utsläppen är vatten. Vätgas för elbilar är redan på gång – Toyota Mirai är den första serieproducerade vätgasbilen (räckvidd 60 mil, laddas på 5 minuter). Problemet med bilar är att det skulle behöva ett stort nät av laddstationer. För tåg räcker det med några få laddstationer.
Med vätgas kan kostnaderna för höghastighetståg sannolikt bli väsentligt lägre än de planerade 205 miljarderna.
Redan nu skulle man kunna prova tekniken på befintliga lok. Våga satsa på hållbar framtidsteknik.
Rudolf Sillén, företagare, innovatör
+ – + – + – +
by 
Jo, jag känner till allt detta. Problemet är bara att den teorin är lika svår att bevisa som CO2-teorin. Att det är de naturliga variationerna som styrt klimatet fram till början av 1900-talet, råder väl ingen tvekan om. Men därefter, när människan börjat påverka atmosfären…? Om man skulle jämföra med läkemedelsforskning och sjuka patienter, som jag har en viss kännedom om, så motsvarar det att man har en sjuk patient, som man skall diagnosticera och medicinera utifrån sjukhistoria, undersökning och medicintestande på just denne och ende patient. Vi har bara ett klot, och det är nog inte helt enkelt att förstå sig på de olika skeenden som påverkar den. Det kan vara så att du har helt rätt. Men det kan också vara så att du har helt fel. Men jag är absolut på din sida vad gäller s.k klimatjournalister och klimatforskare som tror på CO2-teorin. De skulle verkligen behöva lite mer ödmjukhet inför de naturliga variationerna, och inte hela tiden prata om att klimatet varit stabilt m.m. Jag har skickat otaliga mejl till SvD, olika program på P1, klimatforskare osv, där jag påpekat att klimatet tidigare alls inte varit stabilt, och medsänt links till Svensmarks forskning m.m. Forskarna får jag svar ifrån, men aldrig journalisterna. Men fortsatt god kamp, och tack för svar, och en intressant sida. (även om det kunde löna sig att vara lite mindre bombastisk. Du vet ju att SR jämför klimatskeptiker med förintelseförnekare, så inför dem är du en sån med foliehatt på, och som fortfarande tror att jorden är platt)
Hej Anders !
Det är inte så stor osäkerhet om koldioxidens icke-verkan som du tror. Mätningar på våra grannplantera visar att halten CO2 inte gör någon skillnad på marktemperaturen. Dennas övertemperatur jämfört med den kropp utan atmosfär visas av atmosfärens tryck vid marken. Läs posten “Fakta om klimatet” grundligt.
Till yttermera visso är hypotesen om “växthuseffekten” och “växthusgaser” fullständigt ologisk. I ett växthus behålls värmen för att det har väggar och tak, så att värmen inte kan blåsa bort. I atmosfären finns vare sig vägar eller tak, så att alla effekter av strålning från marken, som är mycket svag, blandas med de mycket större flödena av konvektion, förångning och kondensation. Och blåser bort ! Kolla posterna “Den absurda hypotesen om koldioxid och klimat” och “Atmosfärens tjocklek gör Jorden beboelig”.
Det finns ingen tvekan om ATT den starkaste kraften för klimatförändringarna utgörs av Solen. Däremot är det inte helt klart HUR påverkan varierar beroende på andra galaktiska faktorer: Planeternas rörelser och den kosmiska strålningen. Läs posten “En ny solfläckscykel ?”.
Med en historisk analogi med solfäckarnas antal förr, anger solforskarna mycket stor sannolikhet för att de närmaste decennierna blir lika kalla som början av 1800-talet.
Titta även här: “Koldioxidens verkan på klimatet”.
(Klickar du på röd text, så kommer du direkt till den aktuella posten.)
Sant. Om vi ska veta mer om vad som påverkar klimatet på jorden i någon riktning behöver vi studera en massa variabler och vi skulle förmodligen behöva studera dem under flera tusen år innan vi kan dra en ganska bra slutsats.
Egentligen kan väl ingen veta hur stor påverkan de naturliga variationerna, eller CO2 för den delen, har. Klimatforskare Erik Kjellström estimerar att i perioden 1910-40 var hälften av temperaturuppgången beroende på naturliga variationer, resten alltså av CO2 och andra klimatgaser, men hur vet han det? Fakta är att temperaturen gått upp de senaste 160 åren, att den varierat mycket, att den planat ut de senaste 20 åren, att det var lika varmt för både 1000 och 2000 år sen, men hur man med säkerhet kan påstå att det ena eller andra är orsak till den ökande temperaturen, övergår min fattningsförmåga.
Jag tycker det är spel på motståndarnas planhalva att diskutera hur vi minskar på utsläppen.
Eftersom vi visat uppmätta data på att koldioxid INTE gör något som skunnat mätas år klimatet, blir all diskussion om minskning av utsläppen meningslös.
Förklara istället dels hur säkra dessa mätnngar är och dels hur bra den högre halten koldioxid VISAT SIG VARA. I verkligheten.
Utan hypoteser, spekulationer, datasimuleringar och klimatmodeller, allt olika grader av gissningar. Alltså fantasi !
Ställ gissningarna mot verkigheten !
Vindturbiner och solpaneler PV har ju enormt lägre EROI (Energy Return On Invested energy) än fossilkraft eller kärnkraft. Är det ekonomiskt försvarbart att bygga system på dessa så kallade förnybara kraftslag? I globalt perspektiv skulle ju världens energibehov öka dramatiskt bara för att omvandla vind och sol till energi i användbar form som elektricitet. I Paris kom man överens om tvågradersmålet och med de datormodeller som man tror kunna använda för att beräkna relationen mellan fossilt CO2 behöver 40 procent av världens energi ersättas med vind och sol, de dominerande ‘förnybara’. Medan 82 procent av det som ska ersättas kol, olja och gas!
Japan, Tyskland, England är sedan ett par år igång med tester av tåg drivna med bränsleceller med vätgas. Iden är alldeles för bra för att inte prövas.
Går det inte bra att hålla vätgasen komprimerad? Jag har sett vätgasbilar och de gick på komprimerad vätgas.
Om jag inte har helt fel har Stockholms Lokaltrafik bussar som går på bränsleceller som drivs med vätgas. De har i alla fall provat det.
Går det bar med bussar, borde det gå bra med tåg.
Dessutom måste vätgasen hållas nedkyld till under -252C för att övergå i flytande form. Nej den idén tror jag inte på, hade den varit gångbar hade kineserna redan satsat på det för sina snabbtåg.
Under mina äventyr inom rymdindustrin lärde jag mig att väte och helium har så små molekyler att de kryper igenom material man trodde var solida.
Vanligt stål har en kristallstruktur, som inte är tillräckligt tät.
Två stora problem med vätgas: Det är korrosivt och brandfarligt. Det förstnämnda innebär att det blir svårt tillverka behållare som kan hålla gasen. Det sistnämnda innebär att ett litet läckare+en gnista=stor eldsvåda.
Kul grej. Verkar vettigt. Men, själva driften av planerade snabbtåg har en budget som ger en förlust varje år på i storleken 20 miljarder (intäkter – kostnader).
Jag säger bara en sak. Vi kommer aldrig att få se vad vi kunde ha fått i stället för de där 20 miljarderna per år.