Ett av Kinas största kraftverk, koleldade Zouxian i Shandong-provinsen, 4.540 MW.

Det ligger 73 mil, svenska, norr om Shanghai.

Efter stora satsningar på ”förnybar” el har man i Kina fått förnyat intresse för kolkraft. Orsakerna är flera. En är att landet har stora avstånd. För att ta vara på all energi från vindkraft, behöver man ledningar med en kapacitet som är c:a tre gånger den genomsnittliga effekten från möllorna. Med stora avstånd blir ekonomin orimlig. Om man bygger ledningar för ex.vis den dubbla medeleffekten istället för den tredubbla, måste c:a 25 % av energin dumpas. Då kommer ledningarnas kapacitet ändå att utnyttjas bara 10 % av tiden. För stora avstånd blir ekonomin helt enkelt omöjlig.

En konsekvens är att Kina nu satsar på att utveckla en teknik för höggradig rening av utsläppen från kolkraftverk. Kinas problem med utsläppen har inte varit koldioxid utan mera varit smog i storstäderna orsakad av stoft och nitrösa gaser.

På denna reningsteknik satsar man stort, för att exportera utrustning till andra länder och bygga kraftverk där. Planerna omfattar nu 1.600 anläggningar i 62 länder.

Efter Fukushima har även Japan satsat på att utveckla tekniken för kolkraftverk. Där satsar man också på storskalig export. Från båda länderna beviljas enorma lån, vilka gör genomförandet av planerna högst realistiska.

Således kan vi räkna med att storleksordningen 2.000 nya kolkraftverk, stora kraftverk, kommer att byggas under överskådlig tid. Världens energibehov ökar snabbare än någon expansion av ”förnybart” kan möta.

Uppenbarligen har ledningarna i Kina och Japan insett att koldioxid inte påverkar klimatet.

Den globala utbyggnaden av kolkraft gör att Miljöpartiets ständiga larmande om de obetydliga svenska utsläppen av koldioxid blir till en fars.

+ – + – + – +

2018-04-10

Kina bygger 1 600 kraftverk för kol

(Betalvägg)

+ – + – + – +

by

Startbanan skall bli 3,4 km lång och 60 meter bred för att kunna ta emot världens största passagerarplan, Airbus 380

President Abdulla Yameen vill se 7 miljoner passagerare om året. (Arlanda har 25 miljoner passagerare.) Betalar gör man med lån på tillsammans US$ 800 miljoner, huvudsakligen från Kina, som också sköter det mesta av bygget. De bygger också en hamn för bränsle och gods.

Maldiverna ligger strategiskt i Indiska Oceanen strax sydväst om Indiens sydspets. Man kan förstå att där vill kineserna gärna ha tillgång till en stor flygplats och en hamn. . .

Det är lite svårt att förstå logiken. Maldiverna var ett tag det land som mest intensivt skriade efter bidrag för att klara havets stigning, som antogs göra landet obeboeligt inom överskådlig framtid. Dåvarande diktatorn Mohamed Nasheed höll ett televiserat möte med sin regering på fem meters djup strax innan FN:s stora möte i Köpenhamn 2009.

Räknar man kallt med att flygplatsen och landet försvinner, så det inte finns någon att kräva återbetalning av ? Eller har man förstått att havets stigning är en bluff, så att turismen kan utvecklas. Åtminstone de kinesiska långivarna torde ha förstått att landet inte försvinner.

Under åren 2000 till 2005 hade Nils-Axel Mörner genomfört fältstudier av stränderna på flera av öarna i sex omgångar. Hans team hade då mött stort och positivt intresse från lokalbefolkningen. De intygade att de inte sett någon höjning av havet i mannaminne. Ett tydligt tecken var ett träd, som stått alldeles i vattenbrynet. Placeringen kunde dokumenteras ända från 50-talet. Det bevisade att havet inte stigit sedan dess.

Vid ett senare besök fann Mörner att trädet var kastat längre upp på stranden. Han blev tveksam, men lokalbefolkningen berättade att trädet revs upp av en grupp ”klimatforskare” från Australien.

Mörners resultat skulle ju vara mycket lugnande för landets befolkning, varför dess TV-bolag gjorde en TV-inspelning med honom. Men presidenten-diktatorn förbjöd dess visning.

Havets stigning är alltså en bluff, som stora finansiärer inte tar på allvar. Men det finns många som är beredda att ljuga och bedra för att underhålla bluffen.

+ – + – + – +

by

Kärnkraftens andel av totala elbehovet, sista kolumnen

Fredagen den 30/3 träffades en ”Energiöverenskommelse” mellan de regerande partierna i Belgien: All kärnkraft skall fasas ut mellan åren 2022 och 2025. Landet är mer beroende av kärnkraft än vad Sverige är och saknar vattenkraft för vindstilla dagar. Alla dess 7 reaktorer skall vara avvecklade år 2025.

Istället skall pengar pumpas in i ”förnybar” el, främst vindkraft till havs.

Alternativet för reglerkapacitet torde bli gaskraft.

Jag ser en likhet med den svenska ”Energiöverenskommelsen” i bådas förlitan på önsketänkande. Mellan 40 % och 50 % av elbehovet skall ersättas av ”förnybart” till enorma kostnader. Men det räcker ju inte. För vindstilla dagar behövs lika stor kapacitet gaskraft. Vinden är gratis medan gasen kostar pengar, så gaskraften får producera och tjäna pengar bara de dagar det råder vindstilla, kanske 1.000 timmar om året eller 500 eller 100 timmar.

Ingen vettig människa investerar sina pengar i ett sådant projekt.   

När denna enkla sanning går upp för väljare och politiker, kommer avvecklingen av kärnkraften att tvärstoppas. Om det inte är för sent. Där torde Sverige ha större chanser att klara sig utan total black-out, eftersom den svenska överenskommelsen tillåter att kärnkraften moderniseras.

Energipolitiken i båda länderna vilar på den verklighetsfrämmande tron att koldioxid är skadlig. Alla faktiska data visar nämligen att koldioxid inte påverkar klimatet märkbart och att mer koldioxid i luften ökar skördarna, vilket gör oss alla rikare och minskar fattigdomen i världen.

Sprid detta budskap, så att MP åker ur riksdagen till hösten och de andra politikerna vågar lyssna till fakta !  !

+ – + – + – +

by

Figur 1. Totalt levererad energi t.o.m. mars

Vindkraften svarar bara för 8,5 % av elen under första kvartalet jämfört med 11,3 % under hela fjolåret. Såvitt jag vet har det blåst bra. Jag ser två möjliga orsaker:

a) Det har varit ovanligt kallt, varför den konventionella elen producerat mer än vanligt,

b) Snö och kyla har gjort att många möllor fryst ihop.

Figur 2. Totalt levererad effekt med import och export

Figur 3. Vindkraftens effekt under mars, märkeffekt 6.500 MW

+ – + – + – +

by

Figur 1. Totalt elbehov med effekt av vind och sol

Notera goda vindförhållanden de första dagarna och den 15:e till 19:e. I gengäld nästan ingen “förnybar” effekt den  7:e, 10:e, 12:e, 21:e och vindstilla den 23:e t.o.m. den 27:e.

Figur 2. Max-, Medel- och Min-värden av effekten från vind och sol

Figur 3. Varaktighet för olika nivåer på vindkraftens effekt

Figur 4. Effektbehovet och levererad effekt från de olika energislagen samt börspris och export.

Notera hur stormarna den 15:e – 19:e tvingat fram praktiskt stopp för kraftverken med stenkol  och en halvering av effekten från brunkol samt t.o.m. en liten minskning av kärnkraftens effekt. Detsamma händer till Påsk den 30:e och 31:e.

Figur 5. Detalj för de tre mest extrema dagarna 17/3 till 19/3.

Börspriset svänger från – 24,22 €/MWh till 98,19 €/MWh, c:a tre gånger normalt pris.

+ – + – + – +

by

Figur 1. Som det fremgår ovenfor importerede Tyskland elektricitet i 621 timer i 2016 og i 503 timer i 2017, medens der eksporteredes i henholdsvis 8163 og 8257 timer i 2016 og 2017.

Margrethe Vestager/EU kommissionen vil åbne det tyske elsystem for import af overflødig dansk vindkraft.

Det vil nok ikke blive så let. For Tyskland eksporterer også en masse vedvarende energi, og importerer til gengæld ikke ret meget.

Det bemærkes, at eksporten i 2016 udgjorde 37% af vind- + solkraften og 31 % i 2017.

Åbenbart er man stødt på en grænse for eksporten, for eksporten steg kun lidt fra 2016-2017 til trods for at vind- + solkraft forøgedes med i gennemsnit 3130 MW fra 2016-2017.

I januar yder tysk vind og sol 7 gange så meget som dansk vind og sol. I juli 10 gange så meget, hvilket skyldes at Tyskland har installeret langt mere solkapa-citet end Danmark. Så den ”grønne effekt” i Tyskland er større i juli end i januar.

Figur 2. Ovenfor vises de normerede kurver for vind + sol  i Januar 2017

Ydelserne for hvert af landende er divideret med månedsgennemsnittet og derefter multipliceret med 1000.

Det ses, at der ikke er basis for megen udveksling mellem Danmark og Tyskland i Januar.

Figur 3. Tilsvarende kurver for juli

Ydelserne følges mere ad i januar end i juli. Dette skyldes, at Tyskland har meget mere solkraft end Danmark, og at solen som bekendt ikke skinner ret meget i januar.

Det ses, at Tyskland har brug for gode naboer til at aftage den ”grønne strøm”. Hvis Tysklands udveksling med Norge og Sverige forøgedes, og hvis Tyskland udbyggede sine forbindelse fra nord til syd, kunne Tyskland muligvis få mere nytte af  sin vindkraft.

+ – + – + – +

Margrethe Vestager är EU-kommissionär för konkurrensfrågor och därmed ansvarig för EU:s energimarknad. Det är märkligt att hon tycks vara omedveten om Tysklands problem med otillräcklig överföringskapacitet från norr till söder. Figur 2 visar att för att ta tillvara all energi från sol- och vindkraft behöver man ledningar med en kapacitet som är tre gånger så stor som det genomsnittliga behovet. Vad värre är, under nästan halva tiden överförs mindre än den genomsnittliga effekten. Det betyder dålig utnyttjning av kapitalet i ledningarna.

Inte heller är hon medveten om att det blåser och är vindstilla nästan samtidigt i Tyskland och Danmark.

Ändå förutsätter hon att ledningarna skall byggas ut för att möta ett importbehov som existerar under 6 % av tiden.

Det vittnar om ekonomisk naivitet.

Detsamma gäller förutsättningen att Tyskland skall få dumpa överskottsel i andra länder, vilket deformerar deras energimarknader. I alla länder behövs pålitlig kraft, då det inte blåser någonstans i hela Europa. Förutom vattenkraft måste det vara gas-, kol- eller kärnkraft. Ekonomin i de ländernas energimarknader raseras, då Tysklands överskottsel dumpas närmast gratis och ibland till negativa priser. Schweiz har redan infört begränsningar för importen från Tyskland för att undvika irreparabla skador på sin energiförsörjning.

Lapplands vindkraft

Ovanstående ger anledning till att fundera över förutsättningarna för de tusentals möllor som är under byggnad i Norrbotten. Till stor del finansieras de av tyska intressen, ex.vis staden München. Hur skall deras ström nå södra Tyskland, när det redan nu saknas överföringskapacitet i norra Tyskland ? Skall vi i Sverige bygga ut ledningar till en kapacitet, som utnyttjas bara 5 % – 10 % av tiden ? Betalar vindkraftens finansiärer ledningarna eller kommer vi svenska elkonsumenter att bli pålurade deras kostnader ?

+ – + – + – +

by