Skogen brinner på många håll i Sverige idag.
Antalet skogsbränder per år har minskat sedan 70-talet och spås fortsätta minska.
Med en ovanligt tidig, solig, varm och torr sommar samt ovanligt många skogsbränder, påstår många nu att vi ser resultatet av klimatförändringar. En titt på fakta visar att det inte stämmer.
SMHI har använt resultat från klimatmodeller för att göra prognoser för nederbörd i Sverige i framtiden. Spådomen är 10-30 % mer nederbörd till 2100, beroende på utsläppsscenario. Data från väderstationer visar att trenden mot mer nederbörd redan har pågått länge. Det finns också en förutsägelse om att längden på årets längsta torrperiod ska minska.
Det är inte klimatförändring, utan väder!
När det i år är en ovanligt torr sommar, är det på tvärs mot framtidsscenarier och en pågående, långsiktig trend och därmed ett tillfälligt avbrott i trenden. Det är inte klimatförändring, utan väder!
Forskaren Tinghai Ou har, på uppdrag av MSB, skrivit en rapport om skogsbränder i Sverige, historisk och i framtiden. Antalet skogsbränder per år har minskat sedan 70-talet och spås fortsätta minska. Åter igen är detta år att tillfälligt avbrott i en trend som pågår och väntas fortsätta.
Slutligen, vad gäller väderrelaterade naturkatastrofer i världen som helhet, visar den statistik som har samlats i den internationella databasen EM-DAT att de flesta typer av extremväder sakta minskar. Den som påstår att väderrelaterade naturkatastrofer blir fler och värre har helt enkelt inte vetenskapliga data på sin sida!
Lars Kamél, nätverken Klimatsans och Clexit Sverige
+ – + + – +
by 
Hej Göran Jag tror inte att man ur ett foto kan få fram ögonblicksvärden för hela jordklotets energitillstånd. T ex temperatur densitet, riktning och hastighet för gaser i atmosfären. Dessutom Hur mäter man energi för olika aggregationstillstånd med ett foto?
Vindkraftverk ökar avdunstningen efter verken enligt forskningsrapporter kan denna klimatpåverkan var en orsak till bränderna?
Torrare luft som dras ner till marknivån och minskar fuktigheten.
Vidare undrar jag om mängden vindkraftverk mellan bränderna och Atlanten minskar mängden inströmmande regn till området.
Då man tar energi ur vinden borde ju det även minska mängden regn innanför vidkraftverken.
Det är ju båda två klimatpåverkan som inte är osäker utan vetenskap.
Du får nog förklara lite utförligare, för att vi skall förstå.
Antalet mätresurser kan illustreras med ett fotografi. Desto mer pixlar i fotografiet desto mer detaljer kan vi se. Klimatmodellerna bygger på ett foto med typ fyra pixlar.
Vi har en fysikalisk lag som heter entalpi som handlar om energiutjämning. På Solen pågår en variabel fusionsprocess som genererar energi som fördelas ut i rymden. Den lilla del som träffar jorden är den enda energikälla jorden har. Dessutom: Energifördelningen är inte homogen vilket medför att energiutjämningen startar och påverkar allting som kan lagra och distribuera energi.
Det finns ännu ingen med tillräckliga kunskaper för att klara av att göra beräkningar som leder till någorlunda säkra väder eller klimatförutsägelser. Det finns heller inga mätresurser som kontinuerligt kan förse avancerade datorsystem med miljontals nödvändiga fakta.
Min reflektion. De världsledande forskarna nämns inte med namn. De personerna som nämns i The Guardian har inte sina professioner nämnda.
Men oavsett vad som händer på grund av klimatförändringarna så kan det hända precis vad som helst, för frågan blir om människan kan påverka klimatet så att vi får det klimat och det väder vi finner önskvärt?
Låt se om det finns någon ledande klimatforskare som kan bevisa att vi människor kan styra klimatet så som vi vill ha det det.
En viss ökning av sannolikheten för värmeböljor kan det bli om världen blir varmare. Ökningen av halten växthusgaser ska dock märkas mest när det är kallt, eftersom halten av vattenånga, som är den viktigaste växthusgasen, är liten då. Alltså minskar sannolikheten för köldknäppar, vilket är viktigt för människors hälsa. Till och med vanlig vinterkyla är farligare för hälsan än värmeböljor. Vilket har visats i flera studier, till och med någon publicerad i The Lancet för ett par år sedan.
Det senaste falska påståendet om extremväder kom annars från en inbjuden artikel i den tidskriften. Det falska påståendet var att extremväder har blivit 46 % vanligare hittills under detta sekel. I verkligheten har extremväder blivit en aning ovanligare sedan 2000. Att det var en inbjuden artikel innebär, efter vad jag förstår, att den inte har genomgått någon sedvanlig granskning. The Lancet är en av de tidskrifter vars redaktörer anser det vara viktigt att sprida vanföreställningen att klimatförändringar är ett gigantiskt hot mot världen och människors hälsa.
Den statistik som finns är i och för sig för rapporterade fall av extremväder, vilket inte behöver vara detsamma som verkligen inträffade. Nu, under 2000-talet, borde rapporterade och inträffade vara desamma. Längre tillbaka i tiden så hamnade många händelser inte i databasen, så det går att få fram en stor ökning genom att jämföra nutid med årtionden långt tillbaka i tiden. Vilket artikeln i The Lancet också gjorde, men utan att få till det korrekt. Artikeln lyckades hävda 46 procents ökning från 90-talet tills nu. Den riktiga ökningen av av rapporterade fall av extremväder är 44 % sedan 90-talet. Sannolikt beror stora delar, eller hela, den ökning på just ökad sannolikhet för att en händelse rapporteras och hamnar i statistikdatabasen.
WMO var ännu värre för ett par år sedan. Man rapporterade om en femdubbling av antalet rapporterade fall av extremväder sedan 70-talet och såg till att medier som förde nyheten vidare lätt skulle kunna “råka missa” det där att det handlar om just rapporterade händelser.
Ökningen av rapporterade vulkanutbrott och jordbävningar är ungefär lika stor som ökningen av rapporterade väderrelaterade naturkatastrofer. Så om det verkligen har varit en kraftig ökning av extremväder, måste under samma tid Jordens inre ha blivit mycket mer instabil.
Anders.
För några år sedan fick en metreolog i jag tror det var i rapport frågan av nyhetsuppläsaren varför det drog in lågtryck efter lågtryck från England.
Det hade varit en mycket regning sommar,minns inte vilket år det var.
Hon fick till svar att vi befinner oss i ett låst väderläge,som gör att lågtrycken styrs in till oss,Precis som högtrycket har gjort nu.
Vädret varierar så enkelt är det.
Anders, ett tips.
Om artikeln innehåller namnet Pär Holmgren är den alltid alarmistisk. Vad som än hänt den senaste veckan är beviset för påståendet. Spelar ingen roll om påståendet ändrats 180 grader från senast.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/varldsledande-forskare-klimatforandringarna-okar-sannolikheten-for-varmeboljor
Vad är din reflektion efter att läst detta?