Istäckets massbalans på Grönlands yta, Dansk Meteorologisk Institut, DMI.
Massans minimum brukar inträffa omkring den 1/9. Därför räknas säsongen från den dagen. Således ser vi nu resultatet av säsongen 2017 – 2018, blå kurva. Tillväxten har varit lite större än normalt fram till den 1/6. Då skulle normalt en avsmältning börja, men istället ökade isbildningen. Denna slutade sedan med en tillväxt av c:a 150 kubik-kilometer under årets säsong. Man kan t.o.m. ana en liten uppgång de allra sista dagarna i augusti.
Ett Gigaton, Gt, motsvarar ungefär en kubik-kilometer.
Det finns ingen som helst tendens till minskning av isbildningen.
Här visas hur mycket is som tillkommer varje år. Det balanseras av “kalvning”, d.v.s. isberg, som lossnar från glaciärerna. Den beräknas till storleksordningen 200 Gt, men är givetvis högst osäker. Den har således varit något större än bildningen av ny is, varför istäckets totala massa minskat något varje år. Det måste anses helt normalt med hänsyn till att en svag uppvärmning ägt rum det senaste seklet.
+ – + – + – +
Isen på Grönland brukar nå sin lägsta massa den 1/9, varför Dansk Meteorologisk Institut, DMI, räknar dess säsonger därifrån. För 2017 ˗ 2018 noteras att isbildningen ökade med c:a 150 kubik-kilometer jämfört med de senaste 30 årens genomsnitt. I början av juni var vädret så kallt att isen växte, fast den normalt skulle börja smälta. Nu har den faktiskt börjat växa redan under de sista dagarna i augusti.
Volymen är ett block is, en kilometer brett och lika högt, som sträcker sig från Stockholm nästan till Norrköping.
På havet inträffar isens minsta utbredning c:a 20/9. Under året har den ganska nära följt utvecklingen de fyra senaste åren. Nu ser den ut att följa år 2014, vars minimum var nära 6 miljoner kvadratkilometer, något större än år 2017.
Sveriges yta är lite mindre än 0,5 miljoner kvadratkilometer. Minns bara att halva arean ligger norr om Östersund.
Någon som helst tendens att isarna skulle smälta bort finns inte. Tendensen är snarare att de växer. Isbrytaren Oden försöker nå Nordpolen, men noterar att isen är svårare än den varit de 15 senaste åren.
Emellertid larmar våra ansvariga ministrar om smältande Arktis. På Regeringskansliets nätsida skriver miljöminister Karolina Skog den 19/3:
Nordpolen smälter mitt i vintern.
Då hade isbildningen på Grönland växt i två år och den på havet hade följt de senaste fyra åren.
En minister må ursäktas för att vara okunnig, men det är ansvarslöst att sprida osanningar, för att man inte underrättat sig om fakta.
Sture Åström, nätverket KLIMATSANS
+ – + – + – +
by 
En annan bild av utvecklingen än artikelns finns på: https://nsidc.org/arcticseaicenews/
Den stämmer med den danska kommentaren ovan.
Alltför många som kallar sig “klimatforskare” slarvar med hemläxan, att läsa på historien.
Isen på haven i norr och söder växer och krymper i motfas med en period på c:a 60 år. Under 30 år har isen i norr minskat sin utbredning medan den i söder ökat sin. Det som skett är helt normalt. Den minsta utbredningen på sommaren har varit ganska konstant de senaste 10 åren, vilket torde innebära att isen nu kommer att växa.
Siden 1970’erne har man haft satellitter, der kan måle udbredelsen af havis. Derfor ved vi med sikkerhed, at der i dag er væsentligt mindre havis på den nordlige halvkugle end for 35 år siden. I løbet af de seneste ca. 10 år er afsmeltningen accelereret og specielt under minimumsudbredelsen i september måned kan man observere store ændringer. Samlet set har isen i polhavet aldrig været tyndere og mere sårbar end nu.
http://ocean.dmi.dk/arctic/index.php
“En minister må ursäktas för att vara okunnig, men det är ansvarslöst att sprida osanningar, för att man inte underrättat sig om fakta.”
Problemet är att ministern ifråga är så okunnig att hon inte förstår att hon är okunnig och därför inte inhämtar fakta.
Massor av människor ser kalvning som ett bevis för smältande glaciärer, fast det i själva verket händer när en glaciär har växt.