Tidningen och media larmar om rekordhöga elpriser 1 september. Detta är till stor del ett resultat av politiska beslut för att stoppa kärnkraften. Flera reaktorer har redan tvingats stänga och den väderberoende vatten- och vindkraften har svårt att täcka behoven trots sommar och låg efterfrågan.

Flera av de kvarvarande reaktorerna har varit avställda för årlig revision, men ändå har kärnkraften i sommar svarat för över hälften av elförsörjningen. Någon lösning har inte politikerna på hur elförsörjningen ska klaras när även de resterande reaktorerna stängs och 9-10 GW fattas i det nordiska elnätet. Däremot finns ett förslag till fördelning av el i samband med en eventuell ransonering.

Svenska kraftnät har i flera år försökt att påtala den bekymmersamma situationen för svensk elförsörjning och att vi riskerar ransonering/avkoppling av abonnenter redan inom ett par år. Ett förslag är att behålla kolkraftverk för att rädda elförsörjningen till Stockholm.

Subventionering av den dyra, väderberoende och miljömässigt dåliga vindkraften och straffbeskattning av den leveranssäkra, väderoberoende och miljömässigt mycket bra kärnkraften är på väg att ödelägga den svenska elförsörjningen. Var beredda på kraftigt ökade elkostnader framöver när alla tillståndsgivna vindindustrier ska anslutas.

I ljuset av den framtid som politikerna bestämt för elförsörjningen är det obegripligt varför så många kommuner vill locka hit elintensiva företag som Google och Facebook. I projektet ”Vindkraft – generator för hållbar utveckling” hävdar Hans Pahlin att företag som Facebook vill köpa el från fossilfria energikällor som vindkraft.

Dessa företag är emellertid i första hand intresserade av att köpa billig el med mycket hög leveranssäkerhet, precis det som vindkraften inte kan leverera. Beträffande föreställningen om fossilfrihet orsakar vindkraften mer än tre gånger så stora koldioxidutsläpp som kärnkraften. Datatjänstföretagen kommer inte att betala några energiskatter och betalar bara en bråkdel av det elpris som lokalbefolkningen och de befintliga företagen betalar.

Varför ska vi subventionera internationella storföretag, som kan vara lika flyktiga som vinden till vindkraftverken?

Per Fahlén, tidigare professor i installationsteknik på Chalmers