Barnen Hans och Greta, som inte gick ut i skogen utan ut i världen
Det var en gång en liten flicka som hette Greta – nu tror du kanske att det handlar om sagan om Hans och Greta, vilkas föräldrar var så fattiga att de satte ut barnen i skogen – men det här är en annan Greta, vars bror konstigt nog också hette Hans och vilkas föräldrar inte var så fattiga utan sjöng och spelade och snickrade och var mysiga och snälla. Mamman hette Maria och pappan Josef vilket onekligen också var en lustigt sammanträffande.
Varje morgon klockan sju steg Greta upp, borstade tänderna, drack ett glas grapefruktjuice och läste Frida och VeckoRevyn för hon drömde om att bli miss Sverige och berömd i hela världen.
När Greta sedan satt i skolan och hade tråkigt som vanligt hände något konstigt. En plötslig ljusblixt träffade henne i pannan så att hon föll i golvet och en mäktig underbar stämma talade till henne och sa – Gå ut i världen och förkunna det jag föreskriver dig! De förskräckta lärarna som trodde att Greta hade fått Aspergers eller några andra konstiga bokstäver i huvudet fick henne snart på fötter och såg att hon nu inte längre var uttråkad utan i stället strålande lycklig.
Nästa morgon gick Greta lycklig ut i världen för att förkunna. Ryggsäcken var packad med sovsäck, grapefruktjuice, Frida-tidningar och ett mystiskt stort plakat där det inte stod något om miss Sverige utan i stället:
JAG SKOLSTREJKAR FÖR ATT VÅRT KLIMAT ÄR HOTAT.
Kan man verkligen bli berömd på detta, tänkte Greta och satte sig på sovsäcken utanför Systembolaget tillsammans med en tiggare från Rumänien. Snart hände saker. När skymningen började falla var Greta omringad av fotografer och journalister som började ställa frågor. Greta ställde en motfråga till en av dem: Vad vet du om klimatet? Ja, jag vet ingenting, jag kommer ju från SVT, blev svaret. Efter några veckor var Greta precis så världsberömd som hon hade hoppats.
Alla ville nu höra henne. Det blev som en ny religion med Klimatbibel och allt. Riskkapitalisterna flockades omkring henne som gamar och snart hade hon tjänat sin första miljon – i dollar. Greta fick tala inför hela världsexpertisen och åka kors och tvärs över kontinenter på klimatmöten och FN:s klimatpanel ville snart ha förstärkning med Greta som ett självlärt ungt klimatgeni.
Hemma hände det saker också må ni tro. Gretas 5-årige lillebror Hans hade gjort succé som klimataktivist på förskolan. Nu skulle alla de andra barnen och fröknarna också strejka för att uppmärksamma klimathotet. Hans och en kollega till honom, Rocky Johanström, skulle hyllas på en klimatgala i TV. Sedan skulle han träffa FN-chefen samt få en medalj av kungen. Samtidigt hade Svenska Kyrkan nominerat Hans till Nobels fredspris.
Det var på tiden, sa Hans. Jag har arbetat för klimatet i hela mitt liv.
Christer Nilsson
Rydebäck
+ – + – + – +
by 
Tydligare kan inte barnoffer beskrivas. Nu skall barnen fixa klimatet som de skulle fixa freden på 1960-talet.
Ett sorgligt och obegripligt skräckscenario har tagit ett grepp över inte bara Hans och Greta utan berövat många barn livsglädje och framtidstro.
Vi som inte tror på att kometen kommer och ödeläger hela världen vi måste tala med våra barn och barnbarn och inte låta dem förföras av falska profeter.
En god sak att skolka från skolan är att för att inte bli socialistiskt indoktrinerad. Utbildning är för viktigt för att överlåtas på staten.
Greta är inte bara en symbol för klimatbluffen utan även en symbol för en väldigt skadlig skola.
Bra saga men när man olovligen är frånvarande från undervisning är det skolk och inte strejk.
Visst är det en konstig värld vi lever i just nu, för bara några år sedan så skulle skolk beivras men om man skolkar för den “goda saken” så är det ok det till och med hyllas av både politiker och press.
Men som sagt var för en som inte är nöjd med framtidens väder (klimat) så är det något som skall framställas som en dygd och ju fler barn som skolkar desto bättre, för de skall ju rädda världen, istället för att gå i skolan och lära sig något om naturen och jorden.