Välgörande uppvärmning efter Lilla Istidens kyla

Uncategorized

Temperaturerna de senaste 10.000 åren ovanpå Grönlands istäcke erhållna ur borrkärnor

Temperaturerna motsvarar inte direkt de globala medeltemperaturerna, men deras svängningar torde samvariera. Vi ser en långsam men tydlig trend mot kallare klimat.

+ – + – + – +

Tiden efter senaste istid för 10-12.000 år sedan kallas Holocene. Varmast under denna period var ”Holocene optimum” för 8-5.000 år sedan. Då var det globalt flera grader varmare än nu. Varmare var också bronsåldern, romartiden och högmedeltiden.

Kallare än nu var däremot den tidiga antiken, tidig medeltid och Lilla Istiden ca 1300-1870. Då var det på våra breddgrader flera grader kallare än nu.

För dessa klimatväxlingar finns klara historiska och vetenskapliga belägg. De måste därför anses som erkända fakta i rådande klimatdebatt. Ändå förs de sällan fram. I stället får vi höra att de senaste åren skulle vara de varmaste som hittills uppmätts.

Det betyder sedan termometrar började användas under andra halvan av 1600-talet. Då rådde Lilla Istidens längsta och djupaste köldperiod med ända upp till 5-7 grader lägre medeltemperatur än nu på våra breddgrader.

Då var Solens magnetiska aktivitet låg med mindre solvind och få eller inga solfläckar, registrerat av Galileo Galilei tack vare hans nya starkare kikare.

Dansken Henrik Svensmark och andra har nu visat att Solens magnetiska aktivitet växlar cykliskt och påverkar inkommande kosmisk strålning med effekt på molnbildning och nederbörd.

Låg solaktivitet släpper in mer kosmisk strålning. Denna joniserar  luftens molekyler, som bildar små partiklar, vilka sedan attraherar andra och växer till kondensationskärnor för vattenånga. Små droppar bildas, som blir till moln, som dels reflekterar Solens värmande strålar och dels blir kylande nederbörd.

Cykliska perioder med låg solaktivitet sammanfaller med kallare klimat, så som visades under Lilla Istidens köldperioder. Dess sista köldperiod slutade runt 1870. Sedan blev Solen i flera perioder påtagligt aktiv med fler solfläckar och mer solvind, som styrde undan mer av den kosmiska strålningen, så att molnmängd och nederbörd minskade. Atmosfären värmdes globalt någon grad och på våra breddgrader flera grader. Värmda hav gasade ut mer koldioxid. Mer värme och koldioxid gynnade fotosyntesen så att växtlighet och skördar ökade.

Tack vare detta har världens skördar ökat mer än fem gånger sedan 1930. Det är det konkreta, konstaterade resultatet av välkommen återhämtning sedan den periodvis besvärande kalla Lilla Istiden. Färre lider nöd och svält. Fler har fått det bättre.

Men detta förs inte fram i rådande klimatdebatt. Det är en märklig, oroande och även farlig historielöshet. Nu är Solen åter lika passiv som periodvis under Lilla Istiden.

Det förebådar kallare klimat. Men det får vi heller inget höra om.

Tege Tornvall

Sture Åström

+ – + – + – +

 

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

9 thoughts on “Välgörande uppvärmning efter Lilla Istidens kyla”

  1. @Petter Wulff. Om du observerar grafen, så ser du att temperaturen har sjunkande trend, inte ökande. Vad som menas med det är att det har varit varmare tidigare och sedan dess blivit kallare. Så en grad är inte ens ett “loppspott i MIssissippi” som det berömda talesättet lyder. Kanske dags att lägga av med barnsligheterna och växa upp någon gång!.

  2. Möjligen. Men då är det väl 1950 års siffror. Finns ingen nyare?

  3. @Ivar Andersson. En nackdel finns det, Har noterat att soppapriset höjs, när media skränar om CO2 halten :))..

  4. @Anders Karlsson. “Years before present” betyder väl “år före nuvarande år” dvs det är årtalet 1950 som är referens i den meningen? eller?..

  6. Observera att grafen slutar år 1855. Har ni ingen bättre graf? Men trenden är tydlig, se f.ö “Klimatet och människan under 12.000 år, av Fredrik C. Ljungqvist, sid 18 och ffa sid 54, där han skriver: “Notera även den successiva avkylningen av klimatet de senaste 8000 åren”.

  7. Nämn några nackdelar med högre koldioxidhalt och lite högre temperatur. Klimathotet finns bara i IPCCs klimatmodeller.

  8. Om vi lägger på en grad för att relatera till nuläget blir slutsatsen mindre övertygande.

Comments are closed.