Korruption och nepotism

Figur 1. En insändare som gick i minst 7 tidningar 2015

Jag snavade över en gammal insändare i arkivet och fann att budskapet är lika aktuellt idag, eller kanske ännu mer aktuellt. Enligt “Transparency International” har Sverige 2017 halkat ner lite i deras “korruptionsindex”.

I Sverige är det nog mycket ovanligt med “pengar under bordet” vid stora affärer. Men i den politiska sektorn sker korruption och nepotism öppet och kallas då inte “korruption”. Det sker genom att man “håller sig framme” och då får de bästa tomterna eller lägenheterna, när kommunerna sköter fördelningen. Särskilt raffinerat är det förstås, då man själv är med om att ändra stadsplanen, så att ett nytt kvarter får byggas högre än omgivningen. Dess bostadsrätter får en exklusiv takvåning med extra vid utsikt. Den värderas till samma kvadratmeterpris som lägenheter längre ner. Det blir en mycket attraktiv hyra. Som dock blir så hög att inga vanliga bostads-sparare har råd med den, så den går naturligt till kommunalrådet, som ordnat “biffen”.

Kolla förresten hur många riksdagsledamöter, som har familjeband inom sina partier. Men det är inte nepotism, eftersom det ligger en valprocess med “utomstående” innan de formella utnämningarna. Dåvarande statsministern Ingvar Carlsson förklarade troskyldigt hur det kom sig att hans regering så konsekvent utnämnt socialdemokrater till generaldirek-törer: “Ja, vi måste ju ta någon som vi känner”. . .

ALLT ÄR POLITIK

“Allt är politik” är socialismens mantra, som har gällt i Sverige i hundra år nu. Det har gjort politiken så full av detaljer och trivialiteter, att “vanligt folk” inte står ut med den. Då jag var ordförande i en föräldraförening blev jag förvånad, när föräldrarna som sina representanter för kontakter med kommunen valde just anställda inom skolan: Ett par lärare, skolvärdinnan, en sekreterare i skoldirektionen, etc. “De kan ju alla detaljer” förklarade man.

Något liknande hände i byggnadsnämnden. Dit sände partierna gärna några som var anställda i branschen. Om dessa sedan var mer intresserade av att säkra sina jobb med fler byggprojekt till deras arbetsgivare eller av att vårda stadens miljö står nu under debatt. Helsingborgs egenart har länge varit ögonkontakten med Sundet och Danmark. Nu står stora hus i vägen för utsikten på flera strategiska ställen. Husens värde stiger med stora belopp för varje fönster med “sundsutsikt”, den man konfiskerat för medborgarna.

Den snedvridna intressebalansen inom klimatpolitiken

Politiken är så omfattande och invecklad att de flesta politiker har varit nöjda med att överlåta ett besvärligt område som “klimat” till dem som varit mest angelägna att agera där, d.v.s. aktivister som företett vissa kunskaper inom området. Men inga kollegor har varit tillräckligt kunniga för att ifrågasätta kunskapernas djup och bredd.

Så leds nu klimatpolitiken av aktivister med fixa idéer om rätt sätt att “rädda världen”. De sitter i den lyckliga positionen att kunna leva ut sina drömmar om oändlig godhet med skattebetalarnas pengar. Hur har Isabella Lövin fått fullmakt att till den “Gröna Klimatfonden” skänka bort mina pengar ? Hur kan hon då ta i så våldsamt att det blir mer än något annat land skänker ?

Istället för att riksdagsledamöterna skall bevaka mina intressen att använda skattepengar mycket omdömesgillt, slösar de nu mina pengar på sina egna idiotiska drömprojekt utan varje möjlighet att åstadkomma något gott, ex.vis “Fossilfritt Sverige” och “Fönybar El” för att inte tala om den totala galenskapen med “Kolfritt Stål”.

Dessa politiker är inte mina representanter utan mina motståndare. Vem tillvaratar mina intressen av sparsamhet och sunt förnuft i politiken ? ? ?

Praktisk nepotism

Med nepotism menas gynnande av släktingar. Men i det sekulära samhället är blodsbanden inte särskilt starka. Ett tydligt exempel är bröderna Piers och Jeremy Corbyn i Storbritannien. Den förre har en framträdande ställning i motståndet mot klimatnojan, medan den senare leder partiet Labour, som aktivt driver kampen mot utsläpp.

Intressebanden mellan individer är ofta av ideologisk natur och det gäller i hög grad aktivisterna inom klimatpolitiken. Det är fullständigt absurt att regeringen anlitar lobbyister, Anders Wijkman, och professionella opinionsbildare i politiska frågor ex.vis funktionärer för SNF, WWF och Greenpeace som rådgivare. Det borde vara uttryckligen förbjudet i grundlagen.

Politikers oanständiga kamaraderi illustrerades övertydligt häromsistens, då förre mode-ratledaren Carl Bildt uppmanade statsminister Stefan Löfvén att ordna ett jobb för avgångne vänsterledaren Lars Ohly, Bildts värste motståndare. Men skattepengar finns det ju så gott om. . .

Fullständiga klimatfakta

För dig som vill känna fast mark under fötterna i klimatdebatten rekommenderar jag nedanstående bok. Den behandlar fakta i lättlästa, lagom långa avsnitt och är organiserad så att du kan använda den som uppslagsbok. Den har nog den mest allsidiga redovisningen av väsentliga klimatfakta på svenska.