En global byråkrati, World Resources Institute, varnar för torka, som blir värre med klimatets framtida uppvärmning

C. Northcote Parkinson formulerade 1957 “Parkinsons Lag” i sin bok som året därpå kom ut på svenska. Den behandlade byråkratiernas oemotståndliga drift att ständigt växa. Enligt hans första lag “tar arbete all den tid som står till förfogande”. Han konstaterade också att byråkratin alltid finner på nya arbetsuppgifter, så att de växer med 5 à 7 % om året.

En byråkrati är förstås nödvändig för att administrera en stat. I Sverige hade regeringskans-liet, regeringens närmaste medarbetare, c:a 2.000 anställda vid sekelskiftet. Men antalet ökade, så att Reinfeldt vid sitt tillträde lovade att minska antalet. Men under hans tid ökade antalet istället till c:a 4.700.

På global nivå finns naturligtvis “hur mycket som helst” att göra. FN har blivit en koloss med 44.000 anställda 2016 plus ett stort antal sysselsatta i medlemsländerna. Antalet olika “sekretariat” ökar ständigt och inga läggs ner när deras uppgifter försvinner, se posten “IPCC har mest fel igen”.

I den årliga cirkusen “klimatkonferenser” deltar 10.000 diplomater, lika många journalister och ibland 20.000 aktivister. Konferenserna har aldrig handlat om “klimatet” utan bara om hanterandet av den imaginära “klimatskulden”, som våra miljöministrar pådyvlat oss skattebetalare. Resultatet av 25 konferenser är “the Global Climate Fund”, som nu fått ställning som en ny nation med full suveränitet inom sitt område, se posten “the Green Climate Fund, GCF”.

Inför FN:s Climate Summit den 23:e har alla organisationer engagerade i klimatfrågan, alltid aktivister, mobiliserats att plussa på den allmänna skrämseln. Så har jag noterat ett par organisationer, jag inte kände till.

World Resources Institute

Där listas 1.200 medarbetare, som skall vara rådgivare till världens regeringar. Baserat i Washington, DC, samt runt om i världen.

WRI arrangerar, givetvis, stora konferenser för sitt ändamål.

Institutet grundades 1982 efter en privat donation med $ 15 miljoner. Nu finansieras det dels från olika fonder, ex.vis Rockefeller, Rockefeller Brothers och Bill Gates samt Världs-banken, EU och många regeringar via sina myndigheter: Svenska SIDA, danska Danida, norska Norad och USA:s USAID.

Råden tycks baseras på IPCC:s “scenarier” om en kommande värmekatastrof, vars följder sedan gissas via datorsimuleringar av spekulationer. Det finns en betydande sannolikhet för att den verkliga utvecklingen blir den diametralt motsatta: Kallare klimat.

Varför skall skattepengar ödslas på sådan verksamhet ?

Global Commission on Adaptation

Inom WRI finns GCA med Bill Gates i styrelsen. Mer specifikt utarbetar GCA råd för mänsk-lighetens “Anpassning” till Klimatförändringarna, d.v.s. till hetta, stigande hav, torka och svält. Här kan de faktiskt få rätt beträffande de två sistnämnda följderna. Kallare klimat innebär mindre nederbörd, växande öknar och minskande skördar. Men också sjunkande havsnivå, vilket knappast orsakar några problem.

Global Center on Adaptation

Nederländska regeringen har värvat Ban Ki-Moon som ordförande för denna organisation, som är baserad i Rotterdam.

I Nederländerna är man naturligtvis mycket bekymrad för stigande hav, och har kommit med en stor rapport om anpassning till det, lagom till FN:s stora uppvisning Climate Action Summit i New York.

Globala frågor är oändliga

En byråkrat behöver inte vara särskilt kreativ för att runt om på globen hitta “angelägna” frågor som behöver studeras, utredas, konfereras och förhandlas om. Så länge det finns pengar till det.

Dagens okunniga politiker tror att de vinner röster på att visa hur omtänksamma de är genom att anslå pengar till sådana verksamheter: Spekulationer, gissningar, snack och snack. Skattepengarna är ju närmast oändliga. Så besannas Parkinsons dystra konstaterande: Byråkratierna blir alltid flera och växer hela tiden.

När får vi en politiker som säger ifrån: Vi skall inte ödsla pengar på skitsnack och gullande med världens diktatorer ? ? ?

+ – + – + – +

by