Figur 1. Australiens topografi med en bergskedja längs östkusten
Fuktiga passadvindar från öster stiger över kustbergen och lämnar då sitt regn där. Bortom bergen är de torra, varför resten av kontinenten är mycket torr.
Misskötsel och torka gav fler buskbränder
Av svenska media kan man tro att nästan hela Australien brann under sin senaste sommar. Totalt drabbades 18,6 miljoner ha (hektar). Det är mycket, men bara 2,4 procent av kontinentens totala yta, 769 miljoner ha. Genomsnittligt uppstår 61.000 bränder om året.
18,6 miljoner ha eller 186.000 kvadratkilometer är mer än Götaland och Svealand tillsammans – men bara en dryg fyrtiondel av hela Australien.
Figur 2. Australiens klimatzoner med tempererat klimat endast i sydost. Där bor större delen av befolkningen, Wiki.
Australien saknar skog i svensk mening. I norr mot ekvatorns värme finns tropisk skog och växtlighet. Längs östkusten och i sydväst finns buskvegetation med dungar av träd. Längst i söder finns lövskog. Det mesta av kontinentens inre är öken eller regnfattig gräsmark (savann).
Runt två tredjedelar av landets 26 miljoner invånare bor i den sydöstra delen och längs östkusten med mer grönska och flera större städer som Sydney, Melbourne, Adelaide och Brisbane.
Busk- och gräsbränder härjar i Australien sedan tiotusentals år. De senaste bränderna var långt ifrån rekord. 1975-76 brann 117 miljoner ha (Wikipedia). 1968-69-70 brann 40-45 miljoner ha per år, och 2001-02 brann 38 miljoner ha. Men det växer snabbt upp igen.
Att den senaste sommarens bränder fick ovanligt stor uppmärksamhet har flera orsaker:
- Bränderna härjade i sydost, där mest folk bor med flertalet stora städer.
- Nya miljölagar hindrade ”bortstädning” av torra löv och kvistar, vilket varit praxis tidigare. Elden kunde nu sprida sig snabbare och längre.
- Detta gällde även intill bostäder, som därför drabbades mycket mer än förr.
- Bränderna inträffade under en ovanligt varm och torr period. Men det hade varit lika illa tidigare, så den var ingalunda ”utan motstycke”.
- Brandområdena har stora inslag av eukalyptus-träd, som är så oljerika att de kan självantändas av värme.
- Brist på bevattning.
Det var ovanligt varmt med bränder som direkt berörde ovanligt många människor med minst 34 rapporterade dödsfall. Men det var inte rekord. Värst under modern tid anses 1939 ha varit med rökmoln ända till Nya Zeeland, drygt 400 mil bort. Så sent som 2009 omkom 173 personer i vad som kallas ”den svarta lördagens inferno”.
Australiska liksom svenska miljökämpar vill bevara ursprunglig skog och växtlighet i biodiversitetens namn. De hade lagstiftat mot brandgator och bortstädning av löst, lättantändligt material, torra löv och kvistar mellan träd och buskar.
Australiska media har rapporterat om sådan misskötsel av buskmark och även om anlagda bränder. Minst 23 personer har åtalats. Även rent slarv har vållat bränder.
Det finns ingen koppling alls till ”klimatförändringar”.
Men det hör vi sällan något om i svensk debatt.
Tege Tornvall
+ – + – + – +
by 
Ja du, Petter Wulff, det finns varje är möjligheter till bränder i Australien, värme, torka och lättantändlig vegetation. Men inläggen, om du är läskunnig och kan ta in fakta, talar i flera fall emot “den globala uppvärmningen”, som är en samlad ( med modeller) beräknad dito, från olika förändringar värden över, vilket inte någon levande har en säker belagd “sanning” om.
“Det finns knappast någon grund för att kategoriskt utesluta den globala uppvärmningen som en av orsakerna”; jag säger enkelt, det finns ingen grund alls för att ens tänka på någon grad på 150 år, om man studerar de bränder som härjat. Mycket mer jordnära faktorer kommer mycket närmare, kanske den främsta att människor befolkat ytor som brinner ofta, och på senare år inte fått skydda sina boningar med slyröjning ikring bostäderna.
Kan du fundera på det som är troligt, istället för att fundera på långsökta saker som kanske utesluts just pga. sin osannolikhet?
Inläggen om de australiska bränderna har visat att det sannolikt finns flera orsaker till att de inträffade. Det finns knappast grund för att kategoriskt utesluta den globala uppvärmningen som en av orsakerna.
Torkan berodde dessutom till stora delar av att haven runt Australien var ovanligt kalla i några månader. Detta ledde till mindre avdunstning och mindre nederbörd. När klimataktivister vill skylla på bränderna på global uppvärmning, visar de bara att de ingenting begriper och ingenting kan.
Det har blivit varmare i vilket fall – se bom.gov.au.
Göran, ett förtydligande.
Högsta dygnstemperatur under sommaren ligger ofta mellan 40-50 grader i stora delar av Australien. Det är inte temperaturen som antänder, kräver mer än 200 grader. Vid värme utsöndrar eukalyptusträden mer olja och vid en brand blir träden som facklor inom några sekunder. Bl a därför blir bränderna svårsläckta.
Torkan är ett betydligt större problem än temperaturen. Likaså bidrar det faktum att undervegetation numera lämnas orörd.
Göran: Det står ingenstans i artikeln. De senaste bränderna var svåra p. g. a. flera olika orsaker. Värme, torka, ej gallrade löv och kvistar, nära bebyggelse etc.
Så om temperaturen variera mellan 40 och 50 grader och man lägger på cirka 1 grad i global uppvärmning, då uppstår det katastrofala bränder?
Rättelse. Jag utgick från för tidiga uppgifter om bränderna. Ända in i mars tycks de ha täckt 18,6 miljoner ha (Wikipedia). Det är 2,4 procent av kontinentens totala yta. Enligt Wikipedia omkom minst 34 personer i bränderna.
Men större ytor har brunnit tidigare. 1974-75 brann 117 miljoner ha eller 15,2 procent av hela ytan. 1968-69-70 brann 40 resp. 45 miljoner ha = 5,2 resp. 5,9 procent av hela ytan.
Om du inte förstår skillnaden mellan “väder” och “klimat”, skall du nog inte kommentera mera här. Dessutom är det rätt meningslöst ta upp sådant som redan är förklarat i posterna. Kommentarer skall utgöra tillägg till posternas innehåll, inte upprepningar.
Brändernas omfattning var bara hälften av vad de brukar vara ett “normalår”. Det utesluter att “klimatet” skulle varit orsaken, eftersom “klimatet” givetvis inte gör skillnad på olika ändar av kontinenten.
Petter Wulff.
Australien har heta somrar varje år! Temperaturen i stora delar av landet går över 40 grader och ibland upp emot 50 grader. Det som var lite avvikande denna sommar var ovanligt lite nederbörd, och när jordens torraste kontinent har ovanligt lite nederbörd, ja då blir det torrt och lättantändligt. Torka är inte alls unikt i Australien heller, även om det inte alltid är lika torrt som denna sommar. Regnet kom ju mot slutet av sommaren och hjälpte till med släckningen.
Förstår inte logiken: bränderna har koppling till den osedvanliga värmen men ingen koppling alls till klimatförändringen. Så värmen och klimatförändringen är helt olika saker. Så originellt!