Försök vid Karlsruhe Institute of Technology, KIT, där tallplantor studerades under 421 ppm CO₂ och 867 ppm CO₂
Varning för trams
Förmodligen trumpetar TT inom kort ut att träd inte alls växer bättre med mera CO₂ i luften. Det är slutsatsen om träds tillväxt under simulerade klimatförhållanden i en rapport från mycket prestigefulla institutioner: KIT, Ludwig-Maximilians-Universität München, the University of Vienna, och Weizmann Institute of Science, Tel Aviv.
Studien kan bara betecknas som rent barnsligt trams !
Försökens genomförande
Hela projektet utgår från IPCC:s scenarier, där högre halt CO₂ leder till högre global tempe-ratur och torka. Således driver man upp plantor av en art tall från frön dels under 421 ppm CO₂ och dels under 867 ppm CO₂.
När plantorna var 18 månader, började man testa dem. Under första månaden vattnades en grupp väl men inte de andra, för att simulera torka. Sedan placerades plantorna i ett rum, där temperaturen stegvis höjdes från 25 C till 40 C, medan deras tillstånd kontrollerades.
Resultat
Man fann att vid högre halt CO₂ använde plantorna sitt vatten mera effektivt, så att de förlorade mindre av det genom att stänga klyvöppningarna. Men därmed slutar fördelen med mera CO₂, menar “forskarna”. Med stängda klyvöppningar blev plantorna stressade så att de tog upp mindre CO₂. Dessutom hade värmen en negativ effekt på plantornas metabolism.
Försökens ledare Nadine Rühr konstaterar: Högre koncentration av CO₂ i atmosfären kan inte kompensera för den stress träden utsätts för av extrema klimatförhållanden.
Fel på fel på fel !
Felen är staplade på varandra:
- Hela projektet vilar på den falska förutsättningen att IPCC:s scenarier gäller, där värme och torka följer av högre halt CO₂. Verkligheten har visat att detta är helt fel.
- CO₂ har INGEN mätbar verkan på klimatet !
- Ett varmare klimat blir fuktigare med mindre torka.
- Att plantorna stänger sina klyvöppningar vid hög temperatur är välkänd kunskap. Det har jag sett många gånger på min gräsmatta.
- OM klimatet blir varmare, vilket inget nu talar för, kommer självklart vissa arter att söka sig till högre latituder och andra, som nu är anpassade för hög temperatur, att frodas så som regnskogarna nu växer.
- Skall man uttala sig om växlighet under klimatförändringar kan man inte bortse från att temperaturerna växlar radikalt både under ett dygn och under ett år.
Katastrofalt låg nivå, rent trams
Studien blixtbelyser dagens katastrofalt låga nivå på akademiernas “forskning”. Där ligger barnslig okunskap som grund för otillräcklig logik.
Die Technische Universität München (TUM)
TUM, Tekniska Högskolan i München har följt tillväxten i många skogar i centrala Europa oavbrutet sedan 1870. De har 600.000 mätdata, som visar att hela skogar nu växer 10 à 30 % snabbare och att enstaka träd växer upp till 77 % snabbare än för hundra år sedan. Liknande resultat har erhållits i Spanien.
Det är riktig forskning det.
+ – + – + – +
by 
Petter Wulff:
De naturliga variationerna är stora. Temperaturen den 30/3 har varierat från -6 grader till +14 grader de senaste 30 åren. Hur kan du känna av en klimatförändring med dessa naturliga temperaturskillnader?
Petter Wulff: DET FINNS INGEN GLOBAL MEDELTEMPERATUR! Den beräknas från skrivbordet som medeltalet av det som råkar ha mätts. På Jorden finns SAMTIDIGT temperaturer från nedåt 90 minusgrader på Antarktis och 50 plusgrader på andra håll. Totalt meningslöst!!
Fortfarande gäller att tidigare eror med rikare växt- och djurliv än nu var 5-10 grader varmare och hade flera gånger högre CO2-halter. Fortfarande gäller att växtodlare i växthus har både högre temperatur och runt dubbel CO2-halt mot atmosfärens. Fortfarande gäller att varma hav gasar ut, och kalla hav löser/absorberar koldioxid. Hur förklarar alarmisterna och deras “forskare” dessa faktiska förhållanden?
Koldioxidhalten i atmosfären registreras sedan 1959 vid Mauna Loa-Observatoriet på Hawaii. Koldioxidhalten har sedan 1959 ökat med 95,47 ppm. Människan står bara för 4% av utsläppen, dvs 0,06 ppm per år.
Om ökningen fortsätter i samma takt under 80 år, motsvarar bidraget från människan 4,8 ppm CO2. Det kan jämföras med hur mycket koldioxidhalten varierar under ett år, 7 -10 ppm.
Klimatkänslighet definieras som den uppvärmning en fördubbling av koldioxidhalt leder till. Om klimatkänslighet är 1,5 grader, tar det 400 år innan temperaturen stigit 1,5 grader. Det råder ett logaritmiskt samband för koldioxidens klimatpåverkan, påpekade Svante Arrhenius, född 1859. Det betyder i praktiken att koldioxidens påverkan minskar med tiden.
Rent matematiskt existerar således ingen ”klimatkris”.
EU vill bekämpa vårt CO2-bidrag med 4,8 ppm CO2. Under tio år vill man satsa 1.000 miljarder Euro på miljö- och klimatåtgärder.
Vi som gick i skolor fria från klimatpropaganda, fick lära att fotosyntesen var grunden för livet på Jorden. Att man nu vill bekämpa livets gas överstiger mitt förnuft.
Under 150 ppm CO2 går våra växter svältdöden till mötes.
Petter Wulff: Ingen har sett en ökning av den globala medeltemperaturen. Den globala medeltemperaturen mäts inte, utan räknas ut. Ingen har heller kunnat se en ökning av sin lokala temperatur. Den ökningen har varit för långsam för att märka med sina sinnen. Och den ens har inträffat. Många områden har inte upplevt någon uppvärmning. Global uppvärmning innebär nämligen inte att det blir varmare överallt, utan att den globala medeltemperaturen ökar.
Lars K: De flesta har kunnat se en tydlig ökning av globala medeltemperaturen samtidigt som koldioxidhalten ökat.
Lars Kamél,
“Vad fick dessa pseudoforskare att alls höja temperaturen från 25 C till 40 C?”
Jag reagerade också över detta, just pga min vana att röra mig i tallskog, både i Sverige och Sydeuropa. Det är tydlig skillnad. I Sydeuropa är aleppotall en av de vanligast förekommande arterna, som i kontrast är fysiskt mindre och mycket värmetåligare, än den höga och köldtåliga tall vi har Sverige. Frågan om vilken tallart det rör sig om, saknar därför inte betydelse. Troligast den typ av tall som är vanligast i Tyskland, som är anpassad till de lokala förhållandena. Att man höjde från +25 till +40°C väcker frågan om hur snabbt man gradvis förändrade detta. Att detta kommer att påverka, lär inte ha gått forskarna (?) förbi.
Med reservation för att jag inte läst studien, så tyder detta ändå på att de nöjt sig med att mäta på en rent linjär förändring. (Människan har en [o]förmåga att vilja tänka linjärt, där sådana förhållanden saknas.) Detta sker inte i naturen, där vi under dygnet har ett tydligt temperstursving, oavsett plats på jorden. För aleppotallen är ett temperatursving som befinner sig mellan +25 och +40°C under ett dygn inget problem, då detta sker årligen från ungefär halva juli till en bit in i september, bl.a. nere på Rhodos i Grekland. (Aleppotallen har där uppenbart inte heller några problem under ‘vintertid’, när temperaturerna kan gå ner mot 0°C, t.o.m. under, även om runt +10°C är mer det normala idag.) Om och hur simulerade man dag och natt? Om så är fallet, hur hanterade man övergångarna mellan? Vad hade man för typ av ljus? Jag har svårt att tro att de har missat detta.
Michael Mann baserade ju sin ”hockey stick” på studier av årsringar i tall. Skälet till att det fungerar är just att högre temperatur ger bättre tillväxt och bredare årsringar. Väl känt faktum. Det handlade ändå bara om några graders ändring, inte 15 grader.
Flyttar man en tallplanta från norra Norrbotten till Nordafrika så kommer den nog inte ens att överleva, också väl känt. Samma i omvänd riktning. Inget träd förekommer över hela jordklotet.
I det här försöket verkar man ha gjort kardinalfelet att variera samtliga parametrar, samtidigt. Har dock inte läst ursprungsrapporten.
Till det kommer att en fördubbling av koldioxidhalten absolut inte leder till 15 graders uppvärmning. Vad fick dessa pseudoforskare att alls höja temperaturen från 25 C till 40 C? Inte var det för att få fram ett seriös resultat, i alla fall!
Om mer koldioxid alls har någon effekt på temperaturen, är den effekten i så fall större på vintern än på sommaren. Det är grundläggande klimatvetenskap. Men en fördubbling av koldioxidhalten kommer inte heller att skicka vintertemperaturer från -40 C till -25 C. Effekten är mycket mindre än så. Så liten, faktiskt, att det inte går att se någon effekt alls av att koldioxidhalten nästan har ökat med 50 % sedan slutet av 1800-talet.