Figur 1. Träpellets utgör en del av “Andra energislag”
Bioenergi har länge varit en del av den svenska energimixen. En del av detta är mottrycks-kraft vid fjärrvärmeanläggningar.
Det är logiskt att årets varma vinter har påverkat detta energislag mer än de reguljära. Ekonomin torde inte vara lika god för biobränslen som för de reguljära energislagen.
+ – + – + – +
Eldning med ved är inte koldioxidneutral
I alla fall inte inom de närmaste 70 – 100 åren.
Egentligen är det ganska enkelt. Ekonomiskt skogsbruk är 70 – 100 år, beroende på trädslag och växtställe. Så den CO2 som produceras i dag är åter i träden som kol först efter 70 – 100 år. CO2-halten blir högre under tiden.
ROSPOM kommer att användas som beteckning på:
Regeringen Och SamarbetsPartierna med deras Osakkunniga Myndigheter
Jag är inte emot träbränsleeldning. Den är bra som komplement. Har själv en pelletskamin som automatiskt startar när luft/luft värmepumparna inte orkar mer. Det blir ”go” värme med en mysfaktor.
Däremot ogillar jag förljugenheten i ämnet från ROSPOM och försöken att dölja sanningen. När ved brinner bildas koldioxid, som det tar trädens hela livstid att binda i sin ved igen. Om trädens ekonomiska omsättningstid sätts till 75 år, blir alltså utsläppen HÖGRE under hela vår livstid !
Figur 2. Ungefärlig mängd CO2 i atmosfären under trädens återväxt
Vid förbränningen, år noll, går 100 % av trädens kol upp i atmosfären. Sedan minskar denna mängd allt eftersom träden växer, vilket går långsamt i början och ökar med trädens storlek.
I ovanstående finns inte utsläppen med från avverkning, transport, etc. från skog till förbrukare.
Importerar man dessutom bränslet tillkommer fartygstransporter etc.
ROSPOM förstår inte varför CO2-halten ökar när de gör sådana ”kraftfulla” åtgärder som att övergå till fastbränsleeldning. I ett försök få bukt med den ändå tilltagande ökningen ser man ytterligare investeringar i träbränsleeldning som en lösning. Man måste tillhöra ROSPOM för att kunna resonera så.
ROSPOM har det svårt, de skall ju lösa ett problem som inte finns – “klimatkrisen”.
Nu är ju CO2-halten inte något problem. Den är livets gas.
Med tanke på den kommande och begynnande 19:e Lilla Istiden, på de senaste 7 500 åren, gäller det nu att elda ännu mera träbränsle (pellets, flis, etc.), för att hålla kvar CO2-halten på en ”hög”, gynnsam nivå.
Alla mynt har en baksida. Så också vedeldningen. Den ger ungefär dubbelt så mycket koldioxid (enbart glädje) som eldning med Naturgas och ca 400 % mer NOx (kväveoxid) för varje producerad kWh. Dessutom tillkommer CO, giftig kolmonoxid, OGC (gasformiga organiska ämnen) och stoft, som lyser med sin frånvaro när det gäller Naturgas.
Det är intressant att höra rapporter, i dessa Coronatider, om att vissa storstäder fått renare luft när kväveoxiderna upphört eller kraftigt minskat, beroende på att trafiken nära nog upphört. Det var alltså inte koldioxiden som orsakade luftproblemen.
Lite funderingar insmyger sig obönhörligen:
- Varför är det bra med NOx från vedeldning men inte från bilar. I synnerhet dieselbilar. Dessa förses ibland med Ad-Blue utrustning för att omvandla NOx till kväve och vatten. Den mesta NOx:en försvinner då.
- Varför jagar myndigheter koldioxiden, som inte gör annat än gott, men bryr sig mindre om kväveoxiderna som är en del av luftföroreningarna?
- Var skall alla skogar växa, så det räcker ? Samtidigt skall det produceras mer och mer mat till jordens ökande befolkning på 80 – 100 miljoner individer per år. En del av energin kan säkerligen komma från skogen, men den delen kan bara bli liten.
Ingvar Åkesson
+ – + – + – +
by 
Hej Holger! Först vill jag säga att ni i Danmark är duktiga i energifrågan. Bättre än Sverige! Ni har dessutom större snickeriindustri än Sverige. Snickeriindustrin arbetar med torrt trä och ger då torr spån lämplig för pelletstillverkning. Pellets är det resurseffektivaste när det gäller biobränsle. Eldning med trä ger också kväveoxider som är hälsovådliga men skall jag elda med trä så är det pellets som gäller förutsatt att anläggningen är anpassad för detta torra bränsle.
Men vi har ytterst problem med att mängden är tillräcklig och att vi inte har annat som är viktigare för användning av träråvaran. Enligt siffror från Danske Bank 2004 (det har inte ändrats så mycket sedan dess) är skogstillväxten i Danmark ca 3,6 milj m3 i Sverige ca 90 milj m3. Enligt beräkningar svarar Sveriges tillväxt i energivärde vad som behövs för att driva samtliga motorfordon i Sverige. Det är därför bra med mycket CO2 så att skogen växer bra. CO2 produceras mest i Kina och USA. Lev väl i Norden alla vänner! Eric Miljöaktiv sedan 1960 träskalle sedan 1965
Hej igen!
Flere og flere har nu givet mig ret i, at der IKKE går en lang årrække, før skoven har optaget et års udsending af CO2. Kort: det er naturligvis ikke de små nyplantede træer, der optager en masse CO2. NEJ, det er de ca 50 gange flere træer, der IKKE bliver fældet på et år, der vokser videre og på et år optager præcis amme mængde CO2, som blev udsendt – SAMME ÅR !!! – Det gælder i alle lande med stabil dyrkning af skovene.
Kan vi ikke få en kommentar fra forfatterne til de artikler, der vedvarende påstår, at der går mange år …… osv. – Det er forkert, og så er det forkasteligt, at I bliver ved med at påstå det!
– Dette var en hilsen fra Danmark, som også har stabil udnyttelse af skovene. Og som derfor har glæde af ca. 95% CO2-neutralt træ og flis.
Göra,
Vad menar du med att det finns ett fel i beräkningen, och att Sveriges skogar inte växer, uttryckt i volym? Skulle Skogsstyrelsen ha så totalt fel och mätt och räknat fel under många decennier?
Ett växande träd tar alltid upp koldioxid. Ett dött träd som multnar avger successivt det mesta av kolet det har tagit upp under sin livstid. Hur ser en skog ut som är ”koldioxidutsläppande”? Vad jag förstå så måste den innehålla betydligt fler döda träd än växande träd. Var finns sådana skogar? Ett kalhygge är utsläppare av koldioxid under några decennier efter avverkning, men därefter blir den netto upptagnare av koldioxid.
Det finns ett fel i beräkningen att Sveriges skogar växer och därmed binder upp mer koldioxid. Det vet vi inte. Skogar tar inte bara upp koldioxid utan de släpper även ut koldioxid.
Vi har således tre typer av skogar. 1) Koldioxidneutrala, 2) Koldioxidutsläppande, och 3) Koldioxidlagrande.
Kan någon nu berätta ur vi ska avverka dessa skogar så att de vi får ett neutralt uttag? Hur vi än gör så kommer vi att öka utsläppen av skogens egna produktion av koldioxid. Det kan se ut enligt följande för de tre typerna:
1) Skogen övergår från koldioxidneutral till koldioxidutsläppande vid avverkning. Färre träd som binder koldioxid.
2) Skogen blir mer koldioxidutsläppande eftersom antal träd som binder koldioxid minskar.
3) Skogen blir mindre koldioxidbindande och kan först neutral (1) och sedan gå över till koldioxidutsläppande (2).
Så hur vi än vänder oss så har vi ryggen bak.
Det finns idag ingen forskning i Sverige som har kommit så långt att det går att på stor skala märka ut de olika typerna av skogar.
Det är således inte någon enkelt sak att påstå att skogar binder koldioxid rakt av. Det är lite mer komplicerat och därmed borde allt tal om att biobränsle är neutralt förkastas. Det är bara ett PR-trick.
Ingvar Åkesson,
Håller helt med dig om att koldioxid inte är något problem.
Jag hävdar dock fortfarande att skogen i Sverige har ett nettoupptag av koldioxid, även om en del av biomassan eldas. Detta gäller så länge totala mängden biomassa i svenska skogar fortsätter att öka, vilket den gjort åtminstone de senaste 50 åren. Om vi någon gång kommer till ett läge där avverkningarna blir större än tillväxten, då kanske biobränsle blir mindre koldioxidneutralt.
Om vi helt slutar att avverka skog så kommer ett jämviktsläge att ställa in sig, när lika mycket skog dör och förmultnar som vad tillväxten är. Det tar dock hundratals år.
Karl Erik R
Nu är inte koldioxiden något problem. Det är bara IPCC som med sina datormodeller får detta till ett problem. Inte naturen. Därför är inte utsläppen från Naturgaseldning något problem, utan en tillgång. Växthusodlarna strävar efter 600 – 1000 ppm för bra skördar. Samma förhållande gäller utanför växthusen.
När det gäller kväveoxider (NOx) så upphör, som det rapporterats om i medierna, den dåliga luften i storstäderna, när den minskar/försvinner.
När det gäller driftresultaten med NOx-halterna för de olika bränsleslagen är det bara till att se på verkligheten, hur det blivit.
NOx:en kan delas upp i tre delar, bränsle NOx, prompt NOx och termiskt NOx
Bränsle NOx – träbränsle innehåller mycket högre halt av detta än naturgas.
Prompt NOx – naturgasförbränningen har under de senast 30 – 40 åren utvecklats mycket så denna halt har kraftigt minskat. Därav de goda förbränningsresultaten.
Termiskt NOx – bildas först när lågans temperatur överstiger 1200 – 1300° C.
Naturgaseldningen har det lättar än träbränsleeldningen. Förbränningen av naturgas sker hela tiden i gasfas. Förbränningen av träbränsle sker i två faser, gasfas och kolfas. Det mesta värmeinnehållet finns i gasfasen som sker med snabb förbränning, medan kolfasen med sin mindre del av värmeinnehållet har den längsta förbränningstiden.
Det finns många duktiga tillverkare av utrustning för träförbränning, så förhoppningsvis kommer också träbränsleeldningen att bli bättre, men kan troligtvis aldrig komma ner till naturgaseldningens nivå.
Komentaren om att pellets inte används i stora pannor stämmer inte riktigt . finns många panncentraler på runt 500kw även störe. Vet inte om någon riktigt stor i sverge men kan finnas . finns en stor utanför köpenhamn ( vet inte exakt gisning 10000-20000 kw )som eldar pellets egen fabrik utanför som pelleterar halm till den. Vet om en panna i england som är konverterad från gas eller olja till pulverbrännare den använder pelleterad vara .varje brännare på den pannan kan bränna 5ton pellets i timmen och den har 12 brännare .
Hej Klimatsans!
Jeg har en MEGET vigtig kommentar til oplysningerne om biomasse (træ og flis) og CO2.
Allerede i 2013 påviste jeg, at det er helt forkert, at der går mange år fra træ og flis forbrændes.. – til CO2 igen er optaget i skoven.
Jeg har senere forklaret det meget grundigt i min blog på “180grader”.
Den ses her:
https://180grader.dk/blogs/holger-skjerning/artikel/her-er-lidt-fakta-til-politikerne-inden-de-skal-lave-ny-klimalov-1
Jeg har nu sendt mails til alle de danske partiers klimaordførere og forklaret det grundigt.
Det er særlig vigtigt i Danmark, fordi vi lige nu skal udarbejde en klima-handlingsplan, hvor anvendelse af biomasse, bl.a. træ og flis indgår.
Hvis I ikke er enig med mig om alt dette, så skriv til mig, og jeg vil forklare det tydeligere!!!!
Träpellets eldas bara av privatpersoner. Flis är billigare och eldas i större anläggningar med bra rökgasrening men koldioxidutsläppen påverkas inte av rökgasreningen.
Helt rätt att det tar 70-100 år innan nya träd har bundit samma mängd CO2 som fanns i de avverkade träden, på den ytan. Dock måste man se över större yta, t ex hela Sverige. Vi har en situation där skogsvolymen ökar år från år. Så länge vi har det så binds mer kol i Sveriges skogar, än vad som frigörs genom avverkning och därefter bl a eldning.
En del av det som avverkas blir också byggvaror och kolet binds kanske i hundratals år i byggnader.
En del av det som blir träpellets och eldas, skulle annars ha lämnats kvar på hygget och inom något tiotal år ha multnat och en del av kolet frisläppts.
Så sett över en större yta än ett enskilt hygge så är skogsbränslen koldioxidneutrala. Det kan man aldrig hävda om naturgas.
Mängden kväveoxid styrs framför allt av temperaturen i lågan. Ju högre temperatur desto mer NOx. Jag har inga siffror men tror att gaslågan har högre temperatur än lågan i pelletskaminen.