Subventionerna på elbilar minskas, så registringsavgiften ökar från DKK 4.000 till 140.000 år 2021.
Jag fick tips om en gammal nyhet, som blir mer aktuell med tiden. Elbilar blir dramatiskt dyrare i Danmark fram till 2021. Jag tycker det är en stor nyhet, men jag har inte sett den få särskild uppmärksamhet i svenska media. Några tidningar har noterat att det är subventionerna som säljer elbilar. Nu minskas dessa stegvis i Danmark, enligt ett pressmeddelande från “NEWS ØRESUND” 2019-10-22.
Nyhetsbyrån presenterar sig så här:
News Øresund är en oberoende dansk-svensk nyhetsbyrå som levererar nyhetstelegram och artiklar till redaktioner i Danmark och Sverige. . . med finansiering av ett drygt 100-tal medlemmar från stat, regioner, kommuner, universitet, högskolor och det privata näringslivet.
Danska bilskatter
Jag har inte lyckats hitta någon enkel beskrivning av det danska systemet för beskattning av bilismen. Men en viktig komponent är en mycket hög registreringsavgift. Den beräknas så här:
Registreringsafgiften på nye personbiler er normalt indregnet i købsprisen. Afgiften er 85 pct. af de første 197.700 kr. og 150 pct. af resten (2020). Afgiften beregnes af køretøjets værdi inklusive moms og avance, men uden registreringsafgift.
Det blir stora summor. För elbilen Tesla Model 3 har avgiften varit nedsatt till DKK 4.000 år 2019. De nya reglerna innebär att den blir 140.000 år 2021.
I Sverige kostar en liter bensin 95 oktan ungefär lika mycket som i Tyskland, Frankrike och deras grannländer. I Danmark ligger priset nästan 20 % högre, vilket givetvis betyder högre skatt. Där förlorar alltså staten pengar för varje mil en elbil kör. (Jag har inte hört talas om att de har någon kilometerskatt.)
Vad betyder detta ?
Den frågan är egentligen två:
- Vilka är de politiska motiven ?
- Vilka följder kommer det att få på marknaden ?
Alla staters helt övergripande drivkraft är att få in pengar. Politikerna har förmodligen insett att elbilarna inte kan favoriseras, när de blir många. Statskassan behöver pengarna så som de får från de vanliga bilarna, både den höga registreringsavgiften vid inköpet och skatterna på bensin och diesel.
Politikerna har nu tagit några steg för att minska tappet av intäkter för elbilar.
Ett ytterligare motiv kan vara Danmarks prekära elförsörjning. Där dominerar vindkraft så stort att man får stora problem vid vindstilla. En större flotta av elbilar skulle dra mycket ström oberoende av vädret. Man räknar förstås med att försäljningen minskar med minskande subventioner.
Marknaden
Följderna på marknaden blir säkert dramatiska. En prishöjning med storleksordningen SEK 200.000 verkar avtändande även på många miljonärer. Försäljningen kommer att minska.
Men folk kommer att fundera: Vad hittar politikerna på härnäst ? De uteblivna skatterna på bensin och diesel handlar nog om DKK 10.000 + per år. Hur snart vill de ha in de pengarna också. (I efterdyningarna till Corona behöver staten mer pengar än någonsin förr.)
Till sist: Är det inte lika viktigt längre att “rädda världen” ?
Vad betyder det för Sverige ?
Den sista raden ovan kan öppna ögonen på några medborgare. Det kan bli början på en tillnyktring av “allmänna opinionen”. Det kan leda till att MP inte kommer över spärren 4 % vid nästa val.
Danmarks exempel måste rimligen få några Miljöpartister att fundera på vad de själva gör. Kan den svenska statskassan avstå från alla de pengar elbilarna nu kostar ?
Vi kan möjligen hoppas att någon oppositionspolitiker i Riksdagen skulle våga ställa frågan: Är det rimligt att vi satsar mer än Danmark på “fossilfritt” ?
+ – + – + – +
by 
Ivar A. Alla fasta och rörliga bilkostnader ingår i TCO, Total Cost of Ownership. Som du påpekar: även när den står still kostar en bil pengar. Men nya bilar körs längre än gamla, och jämförelser med elbilar gäller enbart nya bilar.
Jag har haft mycket att göra med danska företag under min verksamhetstid. I Danmark har de sagt att de betalar för 2 – 3 bilar men bara får en. De har en skatt på bilar som är ”skyhög” med svenska mått mätt. Därför är många bilar många gånger minimalt utrustade och med specialpriser från tillverkarna för att vara säljbara. Många av deras tjänstebilar blir registrerade som ”varuvagn” med enbart två säten och mycket svåromställbar för fler. Gul registreringsskylt. Allt för att förmånsvärdet och skatten skall bli så lågt som möjligt.
Både de svenska och danska regeringarna har gjort samma misstag, men uppenbarligen har de danska tagit någon lärdom, men däremot inte de svenska, då vi fortsätter med bonus-malus-systemet.
Batteridrift fungerar säkert bra i Kalifornien och på andra ställen där värme för det mesta råder.
Batteriernas kapacitet minskar kraftig med avtagande temperatur, så den praktiska körsträckan minskar.
Nuvarande batterier är tunga och innehåller lite energi, vilket också begränsar körsträckan.
Sedan har vi lärt oss från andra prylar som har Li-Ion batterier att laddningen bör ske när 30 – 40 % återstår för att inte i onödan förkorta livslängden.
Det är i dag skatterabatterat för elbränslet till elbilen. Men när tillräckligt många ”omställt” kommer regeringen säkert att slå till med km-skatt för de kan inte förlora de kanske 70 miljarder kronor som bränsleskatten ger.
Om inga revolutionerande batterier snart kommer får nog denna typen av bilar betraktas som en parentes.
Elbilar kommer säkert men då kanske som vätgasbilar. Utveckling pågår tydligen då Volvo Lastbilar och Mercedes har inlett ett samarbete för större tyngre fordon. Andra biltillverkare håller också på med vätgas men inte för Sverige då det kräver ett system för bränsledistribution och tillverkning. Vätgas ger längre praktiska körsträckor, såsom bensin och diesel gör idag.
Tege Tornvall, redaktör för nätverket Klimatsans 2020/06/29 at 14:19
Kostnaden per mil tycker jag är ett tveksamt mått. Du har en fast kostnad, som till största delen inte är milberonde, och en rörlig kostnad, som är milberoende. Att räkna om den fasta kostnaden till en milkostnad förutsätter ett visst antal körda mil vilket är olika för olika bilägare. En person som kör 1000 mil per år kan givetvis jämföra vad olika bilar kostar per mil men kan hellre räkna kostnad per år eller månad.
Alla jämförelser mellan bilars kostnader måste utgå från totalkostnaden, TCO (Total Cost of Ownership). Ränta på investerat kapital. Värdeminskning. Driftkostnader inkl. bränsle, oljor, service, däck etc.. Skatt. Försäkring. Parkering.
Av detta är värdeminskningen efter tre år runt hälften av inköpspriset: bilen tappar alltså halva värdet. Därför avråder jag alltid privatpersoner från att köpa helt nya bilar om de inte skall ha dem länge och köra dem långt.
Dyra bilar – som elbilar – har större värdeminskning i kronor, om kanske inte i procent. Men procent är inget betalningsmedel. Det är däremot kronor. Elbilars högre värdeminskning kan uppväga lägre elpris för drift, särskilt om man tvingas betala P-avgift vid laddstolpar.
Relevant är att räkna den totala kostnaden per körd mil. Enligt Motormännen ligger denna på 50-60 kronor de första åren i nya bilar i prisklass 300.000 kronor.
Äldre, begagnade bilar kan komma ned mot 30 kronor per körd mil så länge man slipper dyra reparationer. Men generellt pressas den totala milkostnaden nu uppåt för alla slag av bilar oavsett drivning och bränslen.
Bilkörning är nämligen ett socialt oskick, som skall stävjas – i alla fall med MP i regering och andra beslutande organ.
“Danmarks exempel måste rimligen få några Miljöpartister att fundera på vad de själva gör.”
Det tror inte jag. MP är helt inriktade på att subventionera gröna satsningar och bryr sig inte om statskassan. 8 miljarder till FNs miljöfond är som att spotta i havet enligt MP. De gröna bidragen kan alltid bli större.