Figur 1. På vintern, när vi behöver el som mest, snöar det ibland
Vi har en “Megawatt-park” mellan Västerås och Enköping. Från den finns faktiska driftdata:
Figur 2. Uppmätt effekt den soliga dagen 2019-01-20
Parkens märkeffekt är en MW, megawatt, d.v.s. 1.000 kW, kilowatt. En av de soligaste dagarna i januari blev maximala effekten 117 kW, d.v.s. 11.7 % av märkeffekten. Innan kl 09:00 och efter kl 15:00 är effekten NOLL.
Den mulna dagen 27/1 blev maximala effekten 2 kW, lagom för en enda kaffekokare.
2020-07-19 Nerikes Allehanda: Solceller ‒ gökunge i energipolitiken
När det gäller solpaneler gör man bäst ‘klimatnytta’ genom att avstå från dem.
Visst är det väl märkligt att de som tror att jakten på koldioxid är meningsfull satsar miljarder på bidrag och subventioner på elproduktion med dubbelt så mycket koldioxid som svensk elproduktion har i genomsnitt!
Detta gör vi för att minska våra utsläpp som är 0,1 procent av världens koldioxidutsläpp. Utsläppen från tillverkning av panelerna sker i stor utsträckning i Kina. De står för 28 procent.
Under ett antal år har vi med skattemedel stöttat investeringar i solceller. Privata, kommunala och företag. Senaste året en dramatisk ökning av installationer. Vi har nu i landet 44 000 solcellsanläggningar med en sammanlagd installerad effekt av 684 MW.
Samhällets totala kostnader för stödet är svårfångat men torde ligga omkring 4 miljarder. Bara 2019 – 2020 2 miljarder. Till det kommer 60 öre/kWh skattelättnad för el som privatpersoner säljer till nätet.
Budskapet i politiken och reklamen är att el från solceller blivit så mycket billigare och är så lönsamt idag. Det leder till frågor. Är det billig el? För vem är det lönsamt? Och finns den klimatnytta vi köper för skattebetalarnas pengar?
Enligt Energimyndigheten, Vattenfall och Elforsk är solceller den dyraste elen som produceras i Sverige. Lönsamt kan det vara för privatpersoner. Vinnarna ekonomiskt är företag i solcellsbranschen. Den stora förloraren är skattebetalarna.
Ur samhällsperspektiv är därför vurmen för solceller obegriplig. Hittills spenderade miljarder ger så lite att Svenska Kraftnät inte ens har det som en faktor i försörjningsplanen.
Sett till hur mycket energi man utvinner för den energi som används för energiutvinningen är solceller med bred marginal det minst effektiva sättet att producera el.
Riksrevisionen är också kritisk mot stödet av solceller. (RiR 2017:29). De statliga stöden till solceller baseras på underlag som saknar genomarbetade samhällsekonomiska analyser. Efter den sågningen ökade man för säkerhets skull stödet med 500 miljoner 2019.
Nästan all mänsklig aktivitet som vi tar för given kräver energi. Vi behöver energi som är pålitlig, i tillräcklig mängd precis när vi behöver den och kostnad låg nog för att alla ska ha råd med den. Det gäller i vårt land och det gäller globalt.
Varken sol- eller vindenergi kan uppfylla de kraven. Någon form av styrbar energi måste finnas tillgänglig. Alltid.
Vi borde aldrig slarva bort våra resurser på detta sätt. Särskilt meningslöst ur samhälls-perspektiv är solcellsstödet. Vårt land har nog med problem, som kräver stora resurser för att komma till rätta med. Inte minst nu efter coronakrisen. Stäng snarast detta slukhål av skattemedel.
Allmänheten är vilseledd. En del upplever att de tar ansvar för klimatet. Andra förstår men tar gärna emot subventionerna om man har råd med investeringen initialt.
Bäst samhällsansvar tar man om man avstår. Solpaneler är den mest onödiga gökungen i energipolitiken.
Evert Andersson
Fri debattör
+ – + – + – +
by 
@ Clas Nordquist
Nu tycker jag att du obefogat klagar. I min artikel tar jag upp att lönsamheten beror på subventioner och skatter. Allt är fest så länge någon annan betalar. Konstigt nog verkar få tänka på att någon annan är vi alla skattebetalare. Tekniskt / fysikaliskt är det ju väl belagt att i livscykelanalysen LCA ens om man räknar på 25 år så kommer solkraft i närheten av vilket annat kraftslag som helst. Som bäst kanske ett EROI som 1/15 av kärnkraft eller 1/10 av fossil. På våra breddgrader. Det finns t o m en rapport som kom fram till att solcellerna i Tyskland / Schweiz 2016 inte gav tillbaka mer än 80 procent av använd energi under livscykeln. (Ferroni & Hopkirk) Vad det beror på vet jag inte. Men det är fakta.
Det verkar mest vara klagomål och minst förklaringar varför solcellerna inte lönar sig. Då menar jag inte ekonomiskt utan rent tekniskt/fysikaliskt! Det bästa vore enligt mig om man placerade solcellerna i rymden och transporterade energin ned till Jorden på mest lönsamma sätt. Men det är väl för mycket science fiction än så länge antar jag?
Kommentar Ivar Andersson
Känner mycket väl till Thoralf Alfsson som skriver så här
“Jag tog den i drift under oktober 2019 och det har fungerat bra och jag har nu även fått investeringsbidraget från länsstyrelsen utbetalt. Eftersom jag dessutom gjorde merparten av installationen själv (min son är elektriker) så blev min egen investering bara ca 42 000 kronor efter det statliga bidraget.”
Alltså lönsamhet i detta fall är baserat på Egen montering
Konsumentverket hade en gång en kalkyl, och återbetalningstiden för privat anläggning låg då på, vill minnas ca 20 år.
Visst, har man en hög pengar liggande är det enkelt. Men med tanke på på att spelregler ändras allt snabbare så förändra “Återbetalningstiden” snabbt, och det är väl den mest intressanta siffran
Men sedan finns fantaster som bara räknar hur mycket deras anläggning ger dag för dag
https://www.facebook.com/groups/101185087046807/
Solvärme för varmvatten är beprövat sedan länge. Enkelt och billigt. En bekant här i Leksand har det främst för sommarvatten.
I mitten av 70-talet (tror jag det var) var jag på forskningsstationen i Odeillo/Font-Romeu i franska Pyrenéerna för att för Teknisk Tidskrift skriva reportage om fransk solenergi.
Under professor Félix Trombe värmde de alla hus med solvärme på 1.800 meters höjd. De hade också solpaneler riktade mot en enda punkt överst på en pelare med utrustning för metallurgiskaexperiment. Men elektricitet var det inte fråga om – då.
Thoralf har investerat i en solcellsanläggning med 14 st solceller med en installerad effekt på ca 4,2 kW.
https://thoralfsblogg.com/2020/07/07/investering-solceller/
Kanske lönsamt för privatpersoner.
För två veckor sedan dök det upp en rubrik en av Teneriffas dagblad,
”Att göra Kanarieöarna fossilfria skapar jobb och gör energin billigare.”
Det handlar om ett projekt där det multinationella företaget Monitor Deloitte tillsammans med det Spaniens största elbolaget REE vill göra Kanarieöarna och Balearerna fossilfria år 2040, tio år innan hela Spanien.
30.000 miljoner Euro skall kalaset kosta. EU-bidrag? 2040 skall energiförbrukningen hos hushållen ha minskat med mellan 64 % och 72%. Alla fordon skall elektrifieras och världens största batterianläggningar kommer att anläggas på öarna. Projektet beräknas skapa totalt 90.000 arbetsplatser fram till 2040.
Även om planerna skulle förverkligas, vad händer något årtionde senare, när det är dags att byta ut den första generationen av sol- och vindparker och batterier. Vad kostar det? Att hålla energisystemen vid liv kräver ny energi och många arbetstillfällen. Vi vill ha trygg energi, ingen slumpenergi. Inom ett år har vi haft två ”Zero Energia”, när hela Teneriffa varit strömlöst.
Jag har inte röstat för att Ursula von der Leyen skall fördärva Europa med ett ”Green Deal”. Jag har ingen deal med henne, hon kan flyga ut med huvudet före!
Hur åstadkommer man det?
https://elperiodicodelaenergia.com/descarbonizar-las-islas-canarias-y-baleares-en-2040-costaria-30-000-millones-y-crearia-90-000-empleos/
På El Hierro har de i alla fall satsat på den enda energilagring som fungerar i stor skala, nämligen pumpad vattenkraft. Men de har för lite vatten i systemet. Och det kommer aldrig att fungera att lagra energin i batterier till när det blåser för lite och är för lite solljus. Inte för ett samhälle i alla fall. Det fungerar knappast ens för enskilda hus.
Men varför slösa bort pengar och material på sådana där dumheter, när det går att från början bygga ut energislag som fungerar, är säkra, billiga och levererar nästan kontinuerligt? Alltså energislag som gas- och kärnkraft.
Kanarieöarna är ett intressant exempel på vansinnig energipolitik, men EU, alltså vi är med betalar leken.
Öar med vind och sol, och ändå räcker det inte till trots avsaknad av energikrävande företag
Våra bekanta Bengt och Kristina bodde fram till nyligen som bofasta på den sällan besökta ön El Hierro , och efter några besök där, men innan utbyggnaden av en kombination av vind vatten , pumpkraftverk kom igång
Men sedan dess har jag tittat in på deras sida för att följa det hopplösa projektet. Hopplöst om man ser resultat i förhållande till ekonomisk insats. enligt min uppfattning
Undrar när vi får se så kallade miljömedvetna som även kan beräkna kostnader mot miljövinst
Men drömmar får tydligen kosta, och det är samma i vårt kalla land långt upp i Norr
Nu till El Hierro
Det är uppenbarligen fler soltimmar på Teneriffa än i Sverige, men det kompenseras av Svenska statliga bidrag till solceller. Ingetdera är ekonomiskt lönsamt. Det som däremot lönar sig är att låta Solen värma vatten – utan el. En eller två molniga dagar och en gnutta el behöver tillsättas. Just nu är årskostnaden för den elen 38 Euro.
https://youtu.be/TTEGvPMbk1k