Valentina Zharkova illustrerar Solens “Dubbla Dynamo”
Hon tror sig ha identifierat två separata skikt under ytan, där massan cirkulerar mellan polerna och ekvatorn. Hon kallar dem “dubbla dynamos”. De rör sig i lite olika takt, så att de ibland förstärker varandra och ibland motverkar varandra. Den senare fasen har inletts med solcykel 25, som började i vintras. Den kommer att bli mer utpräglad under cykel nr 26 och 27 och även märkas under cykel 28, som beräknas inträffa 2053.
Under denna tid inträffar ett “Solar Grand Minimum” liknande det under 1600- och 1700-talen, men förmodligen inte blir lika långvarigt. Då väntas klimatet bli kallare, mest utpräglat under 2040-talet.
Zharkovas teori publicerades 2015 och hennes beräkningar har därefter i princip bekräftats.
En ny Liten Istid
En kommande kall period förutses nu på flera olika grunder, där Solens varierande aktivitet är den centrala faktorn. Dessa förutsägelser får därmed stor trovärdighet.
Kontrasten till IPCC:s förlitan på “klimatmodeller” byggda med gissade parametrar är högst dramatisk.
+ – + – + – +
by 
Du får förklara vad du menar !
Varför göra sådan åtskillnad mellan solbaserad klimatmodell och andra?
Alltså att den primära drivkraften i stjärnor bygger på fusion i dess centra. Rolf Witzsches videor rörande detta tema är mycket intressanta och han radar upp minst ett 10-tal punkter varför stjärnor måste bygga på ren plasmafysik.
Personligen tror jag också att solen är en stor plasmaboll men vad jag förstått ansåg Alfven inte detta utan stödde fusionsteorin.
Personerna med för oss ovanliga namn heter förståss Zharkova resp Habibullo A. Ursäkta felstavningarna ovan!
Hans & Lars
Ni har såklart båda ‘rätt’. F.n undergår vårt solsystem stora förändringar i form av avtagande styrka i såväl magnestosfär som heliosfär. De samverkar och samverkar med de magnetiska polernas pågående migration till att jorden inte kan upprätthålla jetströmmarna i sina historiskt strukturerade utbredningar. Vi har under en tid kunnat konstatera att en tidvis fragmenterad struktur uppträtt i den norra hemisfären och att de traditionella två jetströmnarna per hemisfär nu är ett minne blott. Jetströmmarna bestämmer vädret, varför extremväder och väderanomalier uppträder och fortsatt kommer att uppträda utan längre prognoshorisont, varierande efterhand som dessa jetströmmar ändrar riktning, utbredning och struktur.
Zahrkovas prognoser stämner väl med dito av en annan solforskare, Habibillo Abdussamatov, som förutser ett solstråningsminimum vid 2043+/-11år och ett påföljande tempmin vid 2060+/-11år, som varar seklet ut, vars utfall estimeras till -2° C lägre medeltemp på jorden. IPCC vet eller förstår som vanligt inget.
Vintergatans spiralarmar vrider sig i högre hastighet än vårt solsystem och passerar därför genom solsystemet med rätt långa tidsintervall. F.n befinner sig solsystemet i en mindre arm, Orion-Spur som ligger mellan ‘armarna’ Perseus och Sagittarius-Carina. Under passage ökar mängden stoft vilket får samma effekt som ökad kosmisk strålning, vad gäller molnighet och avtagande temp.
För övrigt är solen inte en kärnreaktor, eftersom dess inre temp är lägre än dess dito i ytområden och solflares. Tempförhållandena stämmer bättre överens med vad som kan förväntas enl plasmafysik, varför solen är en liten plasmoid eller ‘plasmaboll’. En sol bildas vid mitten av en ‘inträngning’ i en universell ‘plasmatråd’, som är en strömning av fria elektroner/protoner. Många elektromagnetiska fenomen kan därför inträffa efterhand som solsystemet och vår vintergata rör sig. Vår svenske nobelpristagare Alfvén forskade och utvecklade rätt teorier, enl min uppfattning, om universums grundläggande plasmastruktur.
Lars det är främst jordens och solens magnetfällt som hindrar kosmisk strålning, även som du skriver solvinden men inte lika mycket, p.ga. solens och jordens avtagande magnetfällt har vi nu rekordmycket kosmisk strålning, strålningen bidrar till molnbildning som reflekterar solvärmen och vi får kallare men också p.ga. ökad molnbildning massor med nederbörd, ofta på ställen som normalt har liten nederbörd. massor med hagelstormar, snörekord, massiva översvämmningar, men ipcc sitter med skygglappar och öronproppar.
Klimatet är alldeles för komplicerat för att förändringar ska kunna ha en enda orsak. Kanske bidrar halter av växthusgaser lite också, men det är i så fall just lite. Inte den huvudorsak som de måste vara om klimathotet ska kunna vara verkligt.
Möjliga orsaker som tycks ignoreras av åtminstone dem som gör klimatmodeller är variationer i havsströmmar och påverkan från kombinationen av solaktivitet och kosmisk strålning.
Kosmisk strålning varierar på kort sikt med solvinden, och därmed solaktiviteten, eftersom solvinden motar bort en del av den kosmiska strålningen. På lång sikt varierar den kosmiska strålningen med solsystemets läge i Vintergatan, då det är mer strålning i spiralarmarna än mellan dem.
Varken Zharkovas eller Milankovitch stämmer under ett längre tidsperspektiv, det som händer nu är att vi närmar oss vår galax current sheet (kan ingen bra översättning på det) det är därför solens och jordens magnetfält försvagas. Solens elektriska och magnetiska koppling till Jorden försvagas, ( Gäller även alla andra planeterna i vår system). Den närmaste tiden framåt kommer att bli väldigt skumpig, jag har sett att många forskare förringar det hela, de har helt enkelt inte satt sig in i problematiken, precis som ipcc bara sitter och ritar grafer med datorn, men det finns ovedersägliga bevis i sediment, med i snitt 12068 år mellan varje händelse. (ca. 12040 år sedan sist, nyligen konstaterat av kinesiska forskare som hittat bevis i en sjö i NV kina som bekräftar tidigare utgrävningar i Göteborg.