Figur 1. Tidskriftens nr 4 kan du kanske finna på biblioteket
Jag var hos tandläkaren härförleden. I väntan på min tur bläddrade jag i Auto Motor & Sport nr 4 2020. Inte direkt senaste numret, men den hade en intressant sida med texten:
”Räcker strömmen om alla kör elbil? Vi reder ut”
(Betalvägg)
En fråga i tiden. Men vad jag blev besviken på innehållet. De reder knappast ut, utan blir en megafon för bl.a. SERO (Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation), deras ”energidrömmar” med bristande insikt om el-förhållandena i Sverige.
Artikeln hade flera diagram i färg vilket kanske är en trevlig utfyllnad, men visar på intet sätt att elen kommer att räcka till. Artikeln har man hängt upp på Ygemans doktrin om att vi exporterar el, men inte sett till verkligheten att importen sker när det inte finns tillräckligt med el i det svenska systemet. Ingen export sker då. Det handlar om underskott. De nämner att import sker, men förringar dess betydelse.
Sen skriver de också att Northvolts kommande batteriproduktion skulle ge en lagringskapacitet på 16 GWh, vilket är detsamma som halva effekten från ett nytt kärnkraftverk under 4 – 8 timmar.
Där står också mycket annat, som det inte finns plats att citera här.
Men skulle inte batterierna också säljas utomlands?
Figur 2. Matematiken – Bilars elförbrukning
Artikelns tabeller
Slutsiffran 12 TWh/år är att ta i ordentligt i underkant. Uppenbarligen en ”glädjekalkyl”. Snittförbrukningen på 2 kWh/mil tar inte hänsyn till att strömmen måste komma till bilen och att den används även vintertid med värme och sommartid med AC, etc.
Jag har tidigare gjort en beräkning baserad på bränsleförbrukning som redovisats av SPBI (Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet) för år 2017. Den stämmer inte exakt med dagens, men storleksordningen är någorlunda densamma.
När man tar hänsyn till bensin och dieselbilarnas verkningsgrad och lägger därtill el-motorns verkningsgrad, samt det som nämns ovan, blir summan ca 52 TWh/år som behöver produceras.
Ett fel i storleksordningen 40 TWh/år.
Sveriges totala kärnkraftsproduktion, enligt SCB var 65,8 TWh för år 2018. Ringhals 1 & 2 redovisade då en produktion på 6,6 + 6,7 TWh eller totalt 13,3 TWh. 65,8 – 13,3 = 52,5 TWh.
Alltså hela resterande kärnkraftsproduktionen skulle gå åt till att ”tanka” el-bilar.
Vindkraften producerade, enligt SCB, år 2018 ca 16,6 TWh och år 2019 ca 19,9 TWh.
Figur 3. Sveriges Energibalans
2019 skiljer sig marginellt från 2018.
Sol-elen är så liten att den inte finns med i SCB:s statistik. Sol-elen är tillgänglig ca 1000 av årets 8760 timmar eller ca 11 %.
Som det ser ut nu kommer inte Ringhals 1 & 2 att ersättas med annat än ökad import när sådan finns tillgänglig. Ringhals produktion i södra regionen ersätts med vindkraftverk i norra regionen. Det finns en ”flaskhals” i svenska elnätet så att överföringskapaciteten, vid Gävle, begränsas till ca 50 % av nuvarande installerad effekt. Dessutom är det elnätet gammalt och har passerat ”bäst före datum”. Ingen utbyggnad är planerad. Det tar minst ett par decennier, innan någon ny kan vara på plats, efter det att man ”tryckt på startknappen”. Då har nu installerad vindkraft redan fallit för åldersstrecket, som är ca 10 – 15 år.
Vindkraften är opålitlig och producerar ström enbart när det blåser oberoende av behovet. När det är stiltje produceras inget även om behov föreligger. Förhållandena är ungefär desamma i de länder Sverige kan ha el-utbyte med. Blåser det inte här så blåser det inte där ungefär samtidigt.
Då elen är en ”färskvara” måste den produceras och konsumeras samtidigt. Den går inte att spara eller förskjuta. Det är en grannlaga uppgift för SVK (Svenska Kraftnät) att balansera frekvensen (50 Hz) inom mycket snäva gränser. Balanseringen sker med reaktiv kraft från vattenkraftverk, kärnkraftverk, m.fl. som har synkrona generatorer med rörelsemängd, vilket inte vindkraften har.
Desto mer nyckfull vindkraft, desto svårare blir regleringen. Försvinner kärnkraften, eller delar av den, så elimineras möjligheterna att balansera elnätet. När det inte går är det risk för partiell nedsläckning av elen samtidigt som produktionskapacitet försvinner (aktiv kraft). Eldistributören EO.N tror uppenbarligen inte på dagens system, då de köpt dieselgeneratorer, som skall placeras hos kunder som inte tål planerade eller oplanerade avbrott i elleveransen.
Enligt Svensk Vindenergi produceras ungefär 60 % av elen med förlust. Produktionskostnaden är 50 – 60 öre/kWh och de får i bästa fall 20 – 30 öre/kWh. Ibland får de under 5 öre/kWh och ibland får de betala för att bli av med strömmen. Inga sunda företag kan hålla på så någon längre tid. Vattenfall har nu gjort ett mycket dåligt resultat, tacka för det, med all vindkraften.
Dessutom satsar också länderna som Sverige kan ha elutbyte med på elbilar. Så det är bara en chimär att vi kan importera elkraft när produktionen blir för liten i Sverige framöver med nedstängd eller delvis nedstängd kärnkraft. Inte ens norsk vattenkraft är att räkna med. De kommer att behöva sin egen vattenkraft när deras vindkraft är för liten. Där pågår också samma diskussion om att rädda älvarna.
Elbilars batterier är precis som vindkraften och solcellerna inte att räkna med då de saknar rörelsemängd och inte duger till att balansera det svenska elnätet med, om kärnkraftens generatorer är borta eller delvis borta.
Det blir ett rungande NEJ till frågeställningen
Naturligtvis kunde jag inte låta bli att skriva några rader, med i princip ovanstående innehåll, till den ansvarige utgivaren/chefredaktören.
Vart tog journalistiken med undersökning av basfakta vägen?
Ingvar Åkesson
+ – + – + – +
Inget allvarligt problem
Jag tror förstås att problemet inte kommer att uppstå. “Klimatmyten” kommer att punkteras ganska snart. När koldioxiden förklaras nyttig istället för farlig, upphör subventionerna och, vad viktigare är, de som snobbat med “klimatsmarta” elbilar framstår plötsligt som lättlurade fån. Ingen vill sedan köpa elbilar på ett tag.
Sedan kommer en sund marknad för förnuftiga, små elbilar, City-bilar, att växa fram. Jag hoppas att politiken skall göra konceptet CIB verkligt. Det skapar mera plats i stadskärnorna samtidigt som störningar av ljud och lukt från “vanliga” bilar minskar. Helt utan kostnader för skattebetalarna ! !
S. Å.
+ – + – + – +
by 
Japp, det var en vänsterpartist som för ett antal år sedan föreslog att man skulle sätta propellrar på elbilars tak för att ladda upp batterierna under färd! Ett annat ljushuvud tyckte att det inte spelade någon roll om det fanns lantbruk i Sverige, mat kunde man ju köpa på ICA! Det är på den dagisnivån som våra “motdebattörer” befinner sig tyvärr! Och det märks verkligen på en del av inläggen!
@Petter Wulff.
Så du anser att Professor Lennart Söders yttrande om hur vi ska lösa energidilemmat som lurar runt hörnet är en bra idè på det problemet?
Har han konstruerat en vindmaskin som ska blåsa på vindkraftverken? så att dom kan ge oss den energi vi behöver, när vi behöver den?
Tvinga skattebetalare att stänga av elutrustning bara för att miljömuppar kräver det, hur sjysst är det då? Trots att dom betalar svindyrt bara för att få möjlighet att vara inkopplad på ett elnät som inte levererar ström till hushållet.
Utan att ta med alla kringkostnader har jag själv kommit fram till ca 15 TWh om alla skulle köra elfordon = ca 11 procent av vår årliga elproduktion. Troligen kan en del sparas med samåkning m. m., men behoven ökar samtidigt. Farligt att extrapolera!
# Petter F
Jag tror för att vara på den säkra sidan så är det bäst om Ni målar er cirkulationspump grön, eller för den delen hela pannan om Ni har en sådan.
Gärna ett par perenna maskrosor (finns på MP, s hemsida att hyra) i direkt anslutning till er värmeanläggning är ytterligare ett tips.
Som sista och absolut säkraste åtgärd är väl att skaffa sig ett medlemskap i MP!
Obs! Ovanstående kan innehålla vissa spår av cynism.
Läs gärna det här: http://www.e-magin.se/paper/cbmdzrzg/paper/45#/paper/cbmdzrzg/46
Vad som än händer hoppas jag att min cirkulationspump ha prioritet över billaddningar i februari.
Ja men Ygeman är lugn. Vi har aldrig producerat så mycket el. Vi exporterar lika mycket som vindkraften ger sa han. Så det är lugnt. Då kan man åka elbil när det blåser lagom mycket. Om inte elleverantören fått dig att ansluta till nätet och låta din bils batteri utgöra effektreserv. Då ryker laddningen innan du hinner åka till jobbet! Framtidsperspektiv genierna jobbar på.
# Ingvar
Tack för ditt svar. Känns som jag fick nåt att bita i. Jag gick in på SPBI:s hemsida, men lyckades inte riktigt förstå vad du menar med förbrukning. Är det det de kalla volymer ?
Jag ska göra ett försök att följa ditt “recept”. En anledning till att jag är intresserad är att frågan kommit upp i diskussioner med bekanta. Ingen har väl riktigt vetat hur mycket som behövs. Jag tror säkert din kalkyl är rätt, men det kan ju vara bra om man själv förstår den i en “diskussion”.
Petter Wulff och Lennart Söder själv är nog de enda som tror på den sistnämndes “kreativa” beräkningar av hur mycket “förnybar” energi vi kan ha i Sverige. Mer rimligt är att vattenkraften helt enkelt inte klarar av att vara reglerkraft till mer opålitlig energi. I stället måste Sverige endera bygga fossileldade kraftverk som reglerkraft, försöka importera tillräckligt med el vindstilla dagar (vilket kan bli svårt) eller gå med på långvariga och omfattande strömavbrott.
#Petter Wulff, om vindkraften ska kunna leverera 45-50 TWh/år inom 10 år med en tillgänglighet på 11% så måste det installeras minst 45 000 000 MWh/8760 h/0,11 = 46 700 MW vindkraft. Säg att varje vindkraftsstolpe ger 2 MW så blir det 23 350 st. Hur rimligt är det??
Rätta mig om jag har fel.
Jag får inte ihop det!
Professor Lennart Söder, KTH ser vindkraft och flexibel ellast som smartaste lösning. Med nuvarande utbyggnadstakt tillkommer 45-50 TWh vindkraft på tio år (SvD 24/8 2019). Det ser inte så hopplöst ut.
# Jonas
Beräkningen är en ungefärlig bedömning.
Mitt svar blir därför lite allmänt om vad man behöver ta hänsyn till.
1. Förbrukningen finns att läsa/hämta på SPBI:s hemsida
2. När det gäller värmevärdet för de olika drivmedlen så skall det undre (effektiva) värdet användas. Det övre (kaliometriska) värdet används när besparingsbedömning görs vid kondenserande drift av t.ex. eldningsanläggningar.
3. Bensin- och dieselbilars verkningsgrad, som varierar inom vida gränser beroende på turbo icke turbo, bränslestyrningen med variabla öppningstider och grader för ventilerna etc. Hur långa och korta körsträckorna är. Om bilen får gå med varm motor, jämn fart etc. Delen äldre och nyare bilar, etc.
Det blir därför ett ”kvalificerat” antagande.
4. Elmotorn har inte 100 % verkningsgrad. Alla elmotorer är försedda med kylfläktar som för bort värme. Såsom pumpar, dammsugare, borrmaskiner etc. Samma gäller för bilens elmotor.
5. Laddningen överför inte 100 % av den påförda elen. Alla laddare blir varma, några så man skulle kunna ”steka ägg” på dem.
6. Även elbilar behöver värme för att passagerarna skall få en behaglig färd höst/vinter/vår. Denna värme är ”gratis” i bensin- och dieselbilar. Sen vill många även ha AC. Så detta måste läggas till. Ju längre norrut desto mer behov av värme.
Har också läst att Volvo ”avslöjades” med att använda bränslevärmare för att värma kupén i sin laddhybrid, när bilen körs på el. Så nog är uppvärmningsfrågan kontroversiell.
7. Överföringsförlusterna i svenska elnätet från producent till konsument
Några generella enkla svar/beräkningar finns inte.
Gillbergs analys var ju intressant genom att så övertygande visa på politikernas totala okunskap och hjälplöshet, samtidigt som de framhärdar med alla sina tokiga energiprojekt.
Men Gillberg missade ju helt – pga att han helt intiktade sig på att lobba för det egna metanol-intresset – att ställa den grundläggande frågan: behöver vi öht bry oss om CO2-utsläppen och dessas påstådda negativa effekter, att de skulle driva klimatet till outhärdliga temperaturer?
Naturligtvis inte. Hela hypotesen bygger på lögn och förbannad dikt. Men den sakliga analysen finns lätt tillgänglig på flera håll, exvis i professor Gösta Petterssons bok “Falskt Alarm” och hos många andra seriösa vetenskapare.
Så jag behöver inte upprepa den argumentationen här. Följ den löpande uppdateringen här på Klimatsans och/eller läs professor Gösta Petterssons lysande sammanställning i boken “Falskt Alarm!
# Ingvar Åkesson
Jag blev nyfiken på hur du räknade fram siffran 52TWh. Finns det nån länk, eller går det att förklara kort ?
Gillberg om elbilar : https://youtu.be/AEy_5ih0Blk