Konventionell masugnsprocess jämförd med HYBRIT

För beskrivning av processerna se posten “Utan kol – inget stål!“.

+ -+ – + – +

2020-09-05 Piteå-Tidningen: Är HYBRIT lösningen för ståltillverkningen och klimatet?

(Betalvägg)

Sveriges klimatpolitik och politiker är tyvärr mycket naiva. Statsminister Stefan Löven sa vid invigningen av HYBRIT projektet att ett av de största hoten mot klimatet är tillverkning av stål med kol och ett hot mot mänskligheten. De totala utsläppen av koldioxid från ståltillverkningen i världen är ca 7-9 % (ca 3400 miljoner ton), varav Sveriges utsläpp av koldioxid från ståltillverkningen är ca 11 % (5.2 miljoner ton). Sveriges andel är < 2 tusendelar av totala utsläppen av koldioxid vid ståltillverkning.

HYBRIT står för HYdrogen BReakthrough Ironmaking Technology. Projektet genomförs i samarbete mellan SSAB, LKAB och Vattenfall, tre företag med betydande statligt ägande från svenska och finska staten med syfte att producera stål utan kol. Kolet vid reduktionen av syret i järnmalmen ersätts med vätgas. I HYBRIT processen kan inte allt syre i järnmalmen reduceras, eftersom järnsvampen då skulle bli mycket känslig för oxidation.

Detta projekt startades för att bli ett svenskt världsledande klimatprojekt för framtidens ståltillverkning utan kol med stora exportmöjligheter för HYBRIT tekniken. För att producera den vätgas som behövs för att reducera syret i järnmalmen krävs mycket elenergi, ca 15 TWh (Vattenfall), motsvarande ett kärnkraftverk med effekten 2000 MW eller ca 2800 vindkraftverk med effekten 3 MW.

Världens största ståltillverkare Kina, Indien, USA, Ryssland, m.fl. använder fossila bränslen för att producera elenergi. De kommer sannolikt inte att byta ut en väl etablerad masugnsprocess mot en mycket mer komplicerad och kostsam HYBRIT process för att minska utsläppen av koldioxid.

I den efterföljande processen i ljusbågsugnar för att tillverka stål från järnsvamp tillsammans med stålskrot krävs kol dels för att reducera ”restsyret” i järnsvampen och dels för skumslagg. De ljusbågsugnar som används har en elektrisk effekt av ca 200 MW, vilket ytterligare ökar behovet av elektrisk effekt, elektisk energi och stabilitet i elnäten. Detta kräver roterande massor i turbiner och generatorer i vattenkraftverk, gaskraftverk, oljekraftverk, kärnkraftverk etc, för att stabilisera frekvensen i elenergisystemet samt ”backupeffekt”, då eventuella vindkraftverk inte levererar elektrisk effekt då det inte blåser.

HYBRIT projektet kommer att kosta tiotals miljarder kronor i investeringar innan projektet är färdigt för kommersiell drift och som de idag inblandade parterna SSAB, LKAB och Vattenfall sannolikt inte kommer att betala utan bidrag från svenska skattebetalare med nedprioriteringar av välfärd, sjukvård och äldrevård som följd.

Staffan Granström

Klimatrealist

+ – + – + – +

HYBRIT lika med HYBRIS lika med storhetsvansinne

Med minsta lilla tekniska allmänbildning inser man lätt att projektet är såväl tekniskt som ekonomiskt VANVETT.

En finansiellt och tekniskt så “tung” process som ståltillverkning måste drivas dygnet runt. Den tål inte strömavbrott. Sådana är självklara från “slump-el”, vars låga pris används som argument för processen. Det är självbedrägeri från politiken. Ståltillverkningen behöver istället fasta garantier för ström utan avbrott.

Sedan passerar produktionen av väte flera steg med medioker verkningsgrad, se posten ‘Sverige “går före” och Tyskland går efter oss‘.

Effektivt får man nytta av bara 20 % av inmatad ström, som skall komma från vindkraftverk med en genomsnittlig kapacitet av 20 % av märkeffekten, d.v.s. 4 % netto. Om det är vindkraft man skall lita till, behöver man en installerad märkeffekt som är 25 ggr den netto effekt man behöver. Då klarar man ändå inte några dagars vindstilla.

Det går inte ihop, hur man än vänder på det ! ! !

Skattebetalarnas pengar försnillas på Miljöpartiets drömmar

Hur kan så bottenlöst okunniga och ologiska medborgare ha hamnat i regeringen ?

+ – + – + – +

2020-09-05, Norrbottens Kuriren: Lösningen för ståltillverkningen och klimatet?

(Betalvägg)

+ – + – + – +

by