Vårt stamnät drivs nu med spänningen 400 kV, kilovolt.
Med 800 kV skulle överförd effekt fördubblas med samma ledningar. Dock måste givetvis isolatorerna bytas för att klara den högre spänningen.
+ – + – + – +
Sverige har totalt sett ingen elbrist. Vi producerar mer el än vi förbrukar. Än så länge. Men vi har elbrist i söder och överskott i norr. Det beror på att vårt elnät inte klarar att överföra överskottet från norr till söder.
Inte bara själva nätet måste utökas. Det måste också förstärkas för att klara högre spänning och effekt än nuvarande 400 kV (kilovolt = tusental volt). Sedan riksdagsbeslut 1979 gäller den gränsen som skydd mot påstådd överkänslighet hos människor och djur.
Men inga vetenskapliga studier har kunnat styrka någon överkänslighet. Bara oron som sådan har föranlett gränsen 400 kV. Många andra länder har 800 och även 1.200 kV spänning i sina nät.
När nu Sverige måste bygga ut och förstärka sitt elnät, är det hög tid att också gå över till minst 800 kV (dubbel effekt) för att öka nätets kapacitet.
Det vore också klokt att hejda överproduktionen från vindkraft i norr och satsa på mer elproduktion i söder. Med energislag som ger el hela tiden, inte bara när det blåser lagom eller är tillräckligt med solsken.
Bo Hedberg
f. d. teknisk attaché i Washington
Tege Tornvall
+ – + – + – +
by 
Ok,
Lite förklaringar.
En överföring av effekt med högspänningskablar har en viss resistans vilket ger upphov till förluster. Dessa förluster kan enkelt beräknas genom formeln P = R* I2.
Resistansen gånger strömmen i kvadrat. Redan här inser vi att om man dubblar spänningen och således halverar strömmen för att överföra samma effekt, P=U*I, så blir förlusten i kabeln en 1/4. Detta implicerar givetvis att lasten är den samma, vilket den är. Det som händer när man dubblar spänningen för en överföringskabel är att man KAN överföra större effekt med lägre ström vilket minskar förlusterna.
Det jag sa var helt enkelt att om allt annat är lika och man dubblar spänningen så ökar överförda effekten med 4 ggr.
Det tillkommer givetvis reaktanser, kapacitanser, skenbara effekter, cosphi, magnetfält och andra parametrar som ändrar dessa enkla beräkningar, men på den simpla planet så går effekten med kvadraten på spänningen.
Det är lite mer komplicerat att lösa frågan om det elektromagnetiska fältet.
Det handlar om EMC – Elektromagnetisk kompatibilitet och 5-ledare gäller.
De tre fas ledningar och den återledande nollströmmen placeras i ett metalliskt jordat hölje. På så vis kommer det elektromagnetiska fältet att finnas inom höljet och påverkar inte omgivningen.
Det påminner lite om Faradays bur, fast där är det de inom buren som skyddas. Här är det tvärtom.
Befintliga ledningar går troligtvis inte att använda, men lösningen borde vara möjlig vid passager av känsliga ställen som inte får utsättas för det elektromagnetiska fältet. Lösningen är bättre än att begränsa systemet till 400 kV. Det framgår heller inte av artikeln hur och om man tagit hänsyn till detta vid 800 eller 1200 kV systemen som det hänvisas till.
Min reflektion var densamma som Peters, åtminstone gällande effekten.
Det borde bli 4 ggr så stor effekt. Motståndet i ledningen är detsamma oberoende av vilken spänning som nätet tillförs.
Formeln som Sture anger är korrekt, men strömstyrka är U/R d.v.s
effekten P = U^2/R.
Av praktiska skäl kanske man inte kan låta strömstyrkan öka. Det kan helt enkelt blir för varmt och det finns troligen andra tekniska skäl som förhindrar det lämpliga i en stor strömökning. Men strömmen måste i så fall begränsas via tekniska åtgärder. Tillåts en viss strömökning så blir effektöverföringen mellan 2 till 4 gånger så stor om strömbegränsande åtgärder införs. Införs inga sådana åtgärder bör effektöverföringen bli nära 4 gånger.
Pensionerad civilingenjör i elektroteknik (Något borde jag väl ha lärt mig även om minnet sviktar ibland. Samma lagar gäller både kraft- och svagström vi låga frekvenser)
För många år sedan hörde jag talas om att man i ett utrymme i anslutning till en transformator hade problem med el-påverkan. Problemet bör ha varit det elektromagnetiska fältet.
Det som då gjordes var att transformatorutrustningen, som jag vill minnas det, försågs med en 5:e kabel. Eftersom transformatorn normalt har 3 faser och jord, bör den 5:e kabeln ha varit en nolla. Efter åtgärden försvann ”el-problemet”.
Om nu problemet med att öka spänningen från 400 kV till 800 eller 1.200 kV är att man inte vill öka risken med det elektromagnetiska fältet så borde det i ”min värld” vara så att stamnätet försågs med en noll-kabel mellan båda ändpunkterna. Det finns kanske någon i läsekretsen som har utförligare/bättre kunskap om detta.
Du har rätt, om det gäller att öka spänningen till en apparat. Dubblar du spänningen på en brödrost, dubblas strömmen och effekten fyrdubblas. Ifall den inte smält dessförinnan.
Men i högspänningskablarna svarar effekten i själva kablarna bara för någon procent av totala effekten. Man styr strömstyrkan, så att den inte blir för stor. Således skall du räkna med konstant ström.
Givet att kabeln har samma resistans så borde också strömmen öka.
Effekten är också U2/r…
Kablar har ofta högre tålighet än vad de används till.
Kabeln under Stockholm som var spänd för 220kv har ändrats eller kommer att ändras till 400 kv. Allt annat lika borde överförbar effekt nästan 4 dubblas.
Lars i Huddinge, m.fl.
Skall man ha en egen elförsörjning är säkert det du undersökt ett bra alternativ.
Vilka reserv-alternativ man har att välja emellan beror på hur värmeförsörjningen till huset ser ut. Är det direktverkande el eller via värmepump med el-tillsatsvärme är det som behövs en 3-fas el-generatorer med kanske 8 – 12 kW kapacitet för att orka med.
För egen del skall jag ha det som reserv vid behov. Mina luft/luft värmepumpar kommer att sluta fungera. Men då jag har som ”back-up” en ”el-driven” pelletskamin har den teoretiskt tillräcklig kapacitet för att värma huset men fördelningen blir långt ifrån optimal. Den tar 420 W vid start och 80 W under drift. Kyl/frysen tar 215 W. Blir strömavbrottet längre kan jag använda mikrons varmluftugn på 350 W och en separat kokplatta med 2 plattor på 750 + 1.500 W. Så med lite anpassad användning skulle jag klara mig med en bensindriven el-generator på ca 2,8 kW kontinuerlig effekt och ett separat 1-fas el-matningssystem i huset. Stickkontakter på resp. enhet blir då omkopplingen. En sådan bensindriven generator kostar ca 11.000:–.
Har man fjärrvärme till huset så skall dess pump, styrsystem etc. ha en säkerställd el-matning.
Har man en pelletspanna måste dess system med brännare, skruvar, cirkulationspump, etc. försörjas med el.
Det kan då kanske bli ett system liknande mitt tilltänkta.
Nej !
Effekt = Spänning X Strömstyrka
Ledningarna tål vissa ampère. Strömmen blir densamma. Fördubblar du spänningen, fördubblar du effekten.
Blir inte den möjliga effekten som kan överföras 4 ggr så stor om spänningen dubblas?
Förlusterna i kabeln minskas även dem med kvadraten dvs. 4 ggr.
Har ett permanentboende på en ö i Sthlms län som vi nyttjar som sommarställe. Alfrida förorsakade oss 67 tim strömavbrott. För det fick vi drygt 6000:- av Vattenfall = ok ty vi hade ingen frys igång. Har kollat med en leverantör vad ett elverk kan kosta. Svar: ca: 80000:- om vi vill ha tillgång till 20A. Vi betalar 27,2 öre/kWh elöverföring + 35,3 öre/kWh skatt + 9,5 kr/dygn fast avgift + moms för nätdelen = till V-fall vilket är ganska dyrt enligt min mening, blir totalt ca: 2 kr/kWh exkl kraftdelen som är 45-50 öre/kWh exkl moms.
Inkl moms blir det exakt 50% av den el vi använder, dvs nätavgift inkl moms och skatt.
Funderar på att installera ett litet mindre elkraftverk (typ 10 kW) för att hålla igång det viktigaste. 1 kbm villaolja kostar drygt 11000:- och innehåller 10 kWh/liter = 10000 kWh.
Om vi räknar med att verkningsgraden för ett villa-aggregat är ca: 32%, dvs 80% för generatorn och dieselmotorn 40% = 0,8 x 0,4 = 0,32, dvs 32%.
Av 10000 kWh får jag alltså 3200 kWh till en kostnad av 11000 kr, dvs 3,44 kr/kWh vilket är ganska dyrt. Men det man bör reflektera över i detta läge är alternativkostnaden och konsekvenserna av ett långvarigt elavbrott. Värdera det man har av värde i fastigheten som kyl, frys, vattenpump, lyse, avloppspump, omvärldsbevakning via internet (ev. elbilsladdning i ödemark) etc. 3,4 – 2,0 = 1,4 kr/kWh under typ 72 timmar à 2 kW = 202 kr. Det är en billig och bekväm försäkring för den som har råd men kanske inte lönsam i en LCC-beräkning.
Vad väntar Regeringen och Svenska Kraftnät på?
Det är bara till att starta så Sydsverige kan få del av den felsatsade elkraften i norr när det blåser. Men det är väl till att hoppas förgäves.
Först vill de ”säkerställa” elbristen, då man nu utsett en ny VD till Vattenfall, vars mål är att bl.a. stänga Ringhals 1 och skapa ännu mer obalans.
Så Sverige får leva med partiell el-nedsläckning under några årtionden tills en förhoppningsvis ny regeringen börjar städa i el-eländet. Alla typer av lösningar såsom bl.a. små modulära reaktorer ligger långt fram i tiden till full drift.
För att göra det ännu svårare har bl.a. Svenska Kraftnät lovat bort mer av icke tillgänglig el till en ”massa” serverhallar etc. till skamligt låga priser. Dessa garderar sig med reservkraft via dieselgeneratorer mot elbrist. Vem får betala? Jo, naturligtvis svenska folket, via skatter och el-avgifter.
Var och en får nu försöka rädda sig själv så långt det går.