SSAB: Ståltillverkning kräver höga temperaturer med mycket energi
2020-10-15 Piteå-Tidningen: Minskar Hybrit utsläppen av koldioxid – med hur mycket ?
HYBRIT-projektet startades för att bli ett svenskt världsledande klimatprojekt för framtidens ståltillverkning utan kol med stora exportmöjligheter och minska Sveriges utsläpp av koldioxid med 10 %.
En ny oberoende studie baserad på produktionen av råstål i SSAB:s anläggningar i Sverige (Oxelösund och Luleå) och anläggning i Finland (Brahestad) visar ett mycket stort behov av elektrisk energi och effekt och en marginell minskning av utsläppen av koldioxid med HYBRIT-teknik och elektriska ljusbågsugnar. Mer information kan fås här.
Studien visar att elenergi-behovet i SSAB:s tre anläggningar ökar med ca 16.150 GWh för produktion av järnsvamp och råstål. För SSAB:s anläggningar i Sverige ökar elenergi-behovet med ca 15.040 GWh.
Eleffektbehovet i ljusbågsugnarna, ca 610 MW, kräver stabilitet i elnät och ”backupeffekt”.
Det erforderliga eleffektbehovet är ca 2.150 MW motsvarande produktionen i ett kärnkraft-verk med märkeffekten 2.500 MW eller från ca 3.500 vindkraftverk med märkeffekten 3 MW. Den installerade eleffekten i Norrbottens vattenkraftverk är ca 4.520 MW och ca 15.200 GWh.
För SSAB:s tre anläggningar minskas de totala utsläppen av koldioxid med ca 603 kton. För SSAB:s två anläggningar i Sverige minskas de totala utsläppen av koldioxid med ca 285 kton.
De totala utsläppen av koldioxid från ståltillverkning i Sverige, ca 5.200 kton, minskas med ca 0.6 %.
Utsläppen av koldioxid från stålindustrin i världen är ca 3.400.000 kton. Sveriges utsläpp kommer att minska med ca 0.1 tusendel av totala utsläppen av koldioxid.
HYBRIT-projektet kommer att förbruka merparten av den elenergi och eleffekt från produktionen av elektrisk energi i Norrbotten. Den planerade utbyggnaden av vindkraft i Markbygden, fullt utbyggd ca 1.000 vindkraftverk, motsvarar endast 30 % av elenergi-behovet för produktion av järnsvamp med vätgas.
HYBRIT-projektet kommer att kosta tiotals miljarder kronor i investeringar innan projektet är färdigt för kommersiell drift. Med tillkommande kostnader för utbyggnad av eleffekt-behov ökas investeringskostnaderna till mer än 100 tals miljarder kronor.
Är det rimligt att satsa 100 tals miljarder kronor för att reducera utsläppen av koldioxid i Sverige med 0.6 % och med ca 0.1 tusendel av utsläppen från ståltillverkningen i världen?
Resultaten av studien visar att ”stål utan kol” med HYBRIT-teknik är ett mycket dåligt projekt och slöseri med svenska skattebetalares pengar för en ytterst marginell minskning av koldioxidutsläpp.
Staffan Granström
Klimatrealist med 40 års erfarenhet av stålproduktion och processteknik för stålindustrin.
+ – + – + – +
by 
Hybrit-tekniken? Borde snarare kalla Hybris-tekniken…Miljarder ska återigen slösas bort på en meningslös jakt på CO2! Idioterna kanske missat de senaste rönen där det bevisas att naturen står för mellan 70 och 90% av alla CO2-utsläpp? Mänsklig hybris att tror att man kan styra över klimatet! Det är bättre att använda pengarna för anpassning av samhället till klimatet som vi inte kan styra över! Det som gör galenskapen mest komisk är ju att CO2 knappt ens mätbart påverkar klimatet på jorden i de mängder det kan bli frågan om…
Ingvar Åkesson 2020/10/15 at 15:46
Gasturbiner är troligare än dieseldrivna elverk.
Det blir intressant att följa SSAB:S vinstutveckling med den nya HYBRIT tekniken.
Kommer SSAB:s stålförsäljning att öka eller minska?
Kommer Sveriges järnmalmsexport till de Kinesiska stålverken att öka eller minska?
Det behövs nog lite “smolk i bägaren” först, men sen bygger de kanske Sveriges eller världens största dieseldrivna elverk som back-up.
För att samhället skall kunna fungera hyfsat framöver blir nog lösningen på “kort sikt” i första hand bensin- eller dieseldrivna elverk.
De styrande ger sig väl inte innan dess. Sen kommer alla att skylla på alla.
Den tredje augusti 2020 tog Stefan Löfven pilotanläggningen i Luleå drift.
”Tillsammans kan vi bygga om Sverige till världens första fossilfria välfärdsland” påstår han. Statsministern tror nämligen att energin från vindsnurrorna räcker för att tillverka nya snurror – en slags evighetsmaskin.
Martin Pei på SSAB, teknisk direktör för projektet, säger att de tror på lönsamhet även om det blir dyrare än konventionellt stål till en början. Riktigt dyrt lär det bli det om det blir stiltje och smältan stelnar. Kan man inte kopiera världens största TESLA batteribackup? Den finns i Australien med kapaciteten 129 MWh. Man vågar bara ladda ur till 60% vilket gör att den verkliga kapaciteten bara är 77,4 MWh. Om det bara är vindstilla under 7 minuter fungerar ljusbågsugnarna oavbrutet! Inga problem!