Schematisk bild av de generella vädersystemen

Jag snavade över en bild på Wikipedia, som jag fann lärorik. Den förklarar så bra varför Sahara och Kalahari är öknar. Tre faktorer är överordnade:

• Jorden roterar så att solen går upp i öster. Det betyder att kontinenterna på bilden rör sig åt höger.
• Ekvatorn får mest sol. Där blir det varmast, så att luften stiger. Då sugs luft in från norr och söder.
• Runt axeln för Jordens rotation är radien störst vid ekvatorn och successivt mindre närmare polerna. Hastigheten mot öster är således lägre för de vindar som sugs in mot ekvatorn. Det ger en eftersläpning, som gör att vindarna blåser mot väster: Passadvindar: Trades eller Trade winds.

För vindar som blåser mot polerna blir effekten den motsatta. De vädersystem som kommer med Golfströmmen och drar över Skandinavien domineras därför av västanvindar. När kalla vindar drar ner från Arktis, Nordpolen, får vi östanvindar. Passadvindarna driver fram El Niño och La Niña.

Vertikal strömning

Till höger i bilden visas hur luften cirkulerar i vertikala “celler”. Mellan ekvatorn och latituderna 30º Norr och dito Söder har man “Hadley” celler. Den varma luften över ekvatorn stiger till c:a 11 km höjd, gränsen mellan troposfären, där turbulens med vertikala rörelser råder, och stratosfären ovanför, där luften är tunnare och främst rör sig horisontellt.

Där uppe trycks luften iväg från ekvatorn. Vid c:a 30º sugs den ner till jordytan för att fylla på den luft som sugs iväg mot ekvatorn. Det blir ett fullbordat kretslopp.

Den luft som stiger vid ekvatorn får allt lägre tryck med höjden. Därmed fälls dess fukt ut som regn. Regnskogarna finns runt ekvatorn. När denna luft sedan strömmar ner mot marken vid latituderna 30º, är den torr och dess relativa fuktighet blir lägre allt eftersom trycket stiger på väg ner mot marken. Det är den primära orsaken till öknarna Sahara och Kalahari. I varierande grad märks samma effekt runt hela klotet.

De polära cellerna

Vid polerna blir luften kallare, sjunker ner och trycks iväg från polerna. På hög höjd ersätts den med luft från lägre latituder, vilket också skapar ett kretslopp. Här finns en väsentlig skillnad mellan Arktis, där Jordens yta ligger i nivå med havet, och Antarktis, där den ligger på 4 km höjd med en stor landmassa runtomkring.

Strömmar i havet under isen i Arktis tillför ständigt värme. Därför kan där inte bli lika kallt som i Antarktis, där ingen sådan uppvärmning äger rum. Där kan därför bli så kallt som minus 90º mitt på kontinenten. Ju kallare, desto tyngre är luften. Denna luft jäser ut över kontinentens lägre partier närmare kusterna och värms lite med det högre trycket på lägre höjd, men den är fortfarande mycket kall.

Där istäcket når havet kan isen vara kilometertjock. När den kalla, tunga luften rasar över kanten, får den mycket hög hastighet, som fortplantas med starka vindar runt kontinenten. Vädret blir väsensskilt från det runt Nordpolen.

Cellerna på de mellanliggande latituderna

Skillnaderna mellan Arktis och Antarktis gör att cellerna mellan 30º och 60º blir olika på norra och södra halvkloten. Det är så komplicerade förhållanden att jag inte förstår tillräckligt för att kunna förklara dem.

+ – + – + – +

by