Påstått klimathot skadar hela nationens ekonomi

Ekonomijournalisten Åke Ortmark kallade den

Uppslagsbok för vetgiriga

+ – + – + – +

En ovanligt bra julklapp

Förutom att den är ett bevis på din personliga uppskattning innebär den en komplimang:

Du betraktar mottagaren som så kunnig att han behöver en “uppslagsbok” och dessutom så seriös och vetgirig att han vill använda den.

Sprid kunskap och välvilja omkring dig !

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

10 thoughts on “Påstått klimathot skadar hela nationens ekonomi

  1. All inkommande energi från solen avges som värmestrålning till den kalla rymden, -270 °C.

    Det luftparti som blir kallare än omgivande luft, sjunker. På vägen ner värms det på grund av komprimeringen. Om luftpartiet hela tiden ändock är kallare än omgivande luft, så sjunker det ända ner till markytan som då kyls. Luften värms och stiger om den är lättare än omgivande luft. För densitetsberäkningar se exempelvis
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Ideala_gaslagen

    Vattenångans avdunstningshastighet beror av turbulensen och skillnaden mellan vattnets partialtryck i vattnet och i luften.

    Med vänlig hälsning
    Anders Rasmusson

  2. Frågeställning angående luftens temperaturer:
    Den varma luften stiger uppåt och den kalla luften sjunker neråt.
    Vart tar den varma luften vägen?

    I en luftballong är luften varmare än den omgivande luften. Den varmare luften i luftballongen är lättare än den omgivande kallare luften. Det får luftballongen att lyftas uppåt.
    Expanderar luftatomerna i luftballongen när de värms upp?
    Är det färre luftatomer i den varma luftballongen än i den omgivande luften?
    Är det samma vikt på en luftatom hela tiden oberoende av dess temperatur?
    Ändrar sig luftatomens storlek beroende på dess temperatur?

    Är det fler luftatomer i luften vid högtryck och färre luftatomer vid lågtryck?
    Är luftatomerna mer ihoppressade vid högtryck och mer expanderade vid lågtryck?

    Avdunstar vatten snabbare vid lågtryck och långsammare vid högtryck?
    Innehåller luften vid lågtryck mer vattenånga och mindre vattenånga vid högtryck?

    Ändrar sig en luftatoms temperatur av att lufttrycket ändrar sig?

  3. ….. nu då, Vertical
    temperature profile of the atmosphere; weather balloons

    Med vänlig hälsning
    Anders Rasmusson

  4. På höjden 16 till 20 km har temperaturen sjunkit med ca 2 °C sedan 60-talet, se data,
    climate4you

    Med vänlig hälsning
    Anders Rasmusson

  5. Jonas: Troposfären har blivit varmare och stratosfären kallare. Det kan finnas olika modeller för att förklara det, men fenomenet kan ses som en ökande växthuseffekt.

  6. Lars,

    enligt klimatmodellerna så kommer övre delen på s.k. städmoln (=cumulus?) högre upp. I modellerna anser de att det är överdelen på molnet som strålar ut till rymden. Eftersom det är kallare högre upp så blir molntoppen kallare och strålar alltså ut mindre (= en uppvärmning).
    Anledningen till att molntoppen kommer högre upp är att troposfären utvidgas p.g.a. att det blir varmare … Detta anses tydligen “bevisat” i klimatteorier.
    Det är samma resonemang som med koldioxiden. Den höjd där koldioxid kan stråla ut i rymden ökar när halten ökar. Eftersom det är kallar högre upp så strålar det mindre.

    Hela mekanismen för uppvärmning i klimatmodellerna bygger på att utstrålning sker på högre höjd.

    Min åsikt är att det är bland de sämst underbyggda teorier jag sett.

  7. Alarmistbladet Expressen har idag en rubrik ”Lyxområdet kommer att slukas av havet”.
    Jag hittade en artikel om havsnivåhöjningen runt Floridas öar.
    https://keysweekly.com/42/municipalities-proactive-on-flooding-sea-level-rise/
    Man konstaterar att 1915 -1965 ökade nivån 2,76 mm/år.
    “Den trenden höll mycket stadigt fram till 1950 när den började falla och de lägre nivåerna av genomsnittlig havsnivåhöjning kvarstod under 1970-talet. ”Havsnivåerna var lägre under den perioden på grund av nedkylningstrenden. När det var över började havsnivån stiga igen en gradvis höjning. ”.
    Efter att ha läst Tege Tornvall´s bok tror jag att de som äger ett hus i Key West kan sova lugnt.

  8. Lars K: Mer kosmisk instrålning bildar fler mikropartiklar för vattenånga att kondensera på. Varmare hav dunstar ut mer vattenånga. Ljusa moln reflekterar solljus. Mörka moln värms. Moln skuggar dagtid och håller kvar värme nattetid. Moln har en avgörande betydelse för både väder och långsiktigt klimat – men är för svåra att modellera för IPCC och andra alarmister. De ser modeller som verklighet.

  9. Det där med förhållandet mellan å ena sidan temperatur och å andra sidan moln och nederbörd är komplicerat. Rimligen borde varmare hav ge mer avdunstning och därmed mer moln och mer nederbörd. Särskilt om det är mer solljus som värmer.
    Men mer moln borde då motverka uppvärmningen. Enligt klimathotstron finns i stället en förstärkande återkoppling från moln. Jag är osäker på exakt hur den är tänkt att fungera, men å andra sidan finns den knappast i verkligheten.
    Det är den återkopplingen, tillsammans med en antagen förstärkande återkoppling från vattenånga, som förvandlar en tänkt liten uppvärmning till en framtida klimatkatastrof. Återkopplingen från vattenånga finns inte heller, enligt mätningar av hur halten har förändrats sedan 50-talet, samtidigt som världen har blivit varmare. Klimatkatastrofen är därmed inställd, och världens makthavare borde ägna sig åt verkliga problem.

Comments are closed.