Våra vänner i Frankrike protesterar nu mot president Macrons förslag att införa en ny rad i “konstitutionen”.

Efter världskriget återupprättades den franska republiken, den “Fjärde Republiken”. Den fick en riktig konstitution efter amerikanskt föredöme, där en del av FN:s mänskliga rättigheter införlivades. (Den amerikanska konstitutionen baserades i stor utsträckning på franska idéer?)

Den ledde till många regeringsombildningar med vacklande politik i viktiga frågor, vilket blev ohållbart under befrielsekriget i Algeriet. För att “rädda landet” kallade man in krigs-hjälten Charles de Gaulle. Han antog presidentskapet på villkor att konstitutionen ändra-des, så att presidenten valdes direkt av folket och därmed fick större makt. Han kan alltså gå förbi parlamentet.

Den nya konstitutionen antogs 1958 som grundlag i den “Femte Republiken”.

Den nuvarande presidenten Emmanuel Macron vill nu gå direkt till folket och begära en folkomröstning om en ny rad i konstitutionens första artikel, den mest grundläggande:

Den nya raden:

La République garantit la préservation de la biodiversité, de l’environnement et lutte contre le dérèglement climatique.

(Republiken garanterar bevarandet av den biologiska mångfalden, miljön och kampen mot klimatförändringarna.)

Omdömet av l’ACR, l’Association des climato-réalistes

Detta förslag saknar mening både juridiskt och vetenskapligt.

Juridiskt skulle en sådan punkt duplicera miljöstadgan, som har haft konstitutionellt värde sedan 2005. Vetenskapligt innebär detta stycke att det skulle finnas ett “normalt klimat”. Det har aldrig funnits.

L’Association des climato-réalistes motsätter sig därför planen att införa ett sådant stycke i vår grundlag och uppmanar parlamentsledamöterna att uttrycka massiv opposition. Skulle en folkomröstning ändå hållas i denna fråga, kommer föreningen att gå med i kampanjen för att förhindra att vår konstitution vanställs genom en meningslös och farlig ändring.

En öppning för totalitarism

Varför skulle ändringen vara “farlig” ?

Jo, därför att den öppnar för maktens godtycke. Det leder sedan till diktatur.

Förslaget är ett led i alarmisternas strävan att göra kampen mot utsläppen till en juridisk fråga, så att de skall slippa presentera vetenskapliga bevis för sina larm. Notera att alla de 25 jättelika “klimatkonferenserna” i FN:s regi INTE handlat om “klimatet” utan helt och hållet om “åtgärder” mot utsläpp samt kostnader och betalning för dem.

Den biologiska mångfalden

Hur definierar man “den biologiska mångfalden” ? Hur fastställer man att den är i fara ? Hur avgör man vilka åtgärder som fordras ? Vem kan träffa dessa avgöranden ? En jurist utan naturkunskap ?

Alla punkter är öppna för godtycke från makten. Dess påståenden blir omöjliga att tillbakavisa. Och dess påståenden kan godtyckligt begränsa medborgarnas förfogande över sin egendom.

Det “normala” klimatet

Att basera en artikel i grundlagen på en vetenskaplig lögn är också ett steg på vägen mot diktatur. I Sverige har Isabella Lövin redan fått till en “klimatlag”, som stipulerar att alla beslut inom alla sektorer av den offentliga förvaltningen skall ta hänsyn till “klimatet”. Eftersom detta är så opåtagligt, översätts det i praktiken med “utsläpp”.

Någon “guru” inom “makten” får därmed obegränsad rätt att lägga sig i allt som händer i landet och beordra “särskilda hänsyn” enligt egna bedömanden.

Vad detta innebär har redan visat sig. I den ena kommunen efter den andra ställs kommunfullmäktige inför förslag att utropa “klimatnödläge”. Invändningar från ledamöterna med referens till vetenskapliga rapporter tillbakavisas då enkelt med hänvisning till lagen: Själva “klimatet” ligger utanför fullmäktiges dagordning. Det kan inte debatteras där.

De högsta domstolarna

Jag vill påminna om den kampanj som inriktas på de högsta domstolarna i alla demokratiska länder, se posten “Klimatpolitik in i de högsta domstolarna”. Domarna lyssnar frivilligt till domedagsprofeter, som vill frälsa dem till tron på klimatets undergång, om inte de syndiga “klimatförnekarna” effektivt hindras att göra sig hörda. Självklart måste de högsta domarna stå på de “godas” sida.

Denna inställning är redan tillämpad fullt ut i den svenska “Granskningsnämnden”, vars ordförande alltid skall vara en domare från någon av våra högsta domstolar.

Så cementeras totalitarismen !

+ – + – + – +

by