Figur 1. Den samlade energin i Atlantens orkaner 1850 – 2020
Här syns tydligt att det historiska rekordet än så länge innehas av 1933. Dock har media återgett påståenden om att 2020 skulle ha slagit ett historiskt rekord därför att stormarna “gjort slut på alfabetet”. Det är så barnsligt att det är genant. Vad som hänt är följande:
På 50-talet började man ge namn åt orkanerna, för att bättre kunna hålla reda på deras utveckling. Namnen väljs med initialerna i alfabetisk ordning. Nu har man börjat inkludera de mildare tropiska stormarna i namnserierna. Givetvis använder man då varje år flera namn än förr. Då larmar okunniga journalister om historiskt rekord när nu alfabetet tagit slut.
Man kan urskilja ett cykliskt förlopp med en period om ungefär 60 år. Det överensstämmer med de svängningar i havets strömmar som benämns AMO, Atlantic Multidecadal Oscillation.
Figur 2. AMO, Atlantic Multidecadal Oscillation index
Vertikala axeln visar ett index framräknat från anomalin i temperaturerna för havets ytvatten.
Här syns den 60-åriga periodiciteten tydligt. Den har stor verkan på vädersystemen i Europa.
Figur 3. Dr. Ryan Maue beräknar den ackumulerade energin i varje cyklon
Här syns att året 2020 hade något lägre aktivitet från orkaner än de föregående åren. Om man vill hitta någon trend, så är den svagt avtagande sedan 90-talet.
Notera att “cyklon” innefattar både Atlantens “orkaner” och “tyfoner” på andra hav.
+ – + – + – +
by 
# Ivar Andersson
Så sant, så sant! I synnerhet gäller det när klimatet kommer på tal.
Christian H 2021/01/17 at 14:30
Meteorologer och journalister har dålig kunskap inte bara i geografi. De saknar sunt förnuft.
Olaf
Antydan är att det skett en förändring.
Jo det har skett en förändring i möjligheten att studera orkaner över haven.
Orkaner över hav kan numera få uppmärksamhet och namn tack vare ökad förmåga att se dem.
Jag instämmer till fullo i att journalisternas dumhet slår nya rekord varje år. De letar hela tiden efter väderhändelser som kan vinklas i syfte att skapa panik. Det gäller naturligtvis även varningarna. Nyligen hade vi en klass 1 varning i Skåne gällande snöfall. Det föll lite snö på åsarna, men på slättlandet inte nog för att ge ett sammanhängande snötäcke. Sedan har vi deras dåliga geografikunskaper som gör saken ännu värre. För en tid sedan kunde man höra att det skulle snöa i norra Örebro, vilket låter väldigt precist. Jag antar att man menade Örebro län, men numera är journalisterna så okunniga och lata att de inte ids uttala vare sig län eller region och framför allt inte landskapens namn. Vid de stora skogsbränderna sommaren 2018 sades det brinna i “Kalmartrakten” när det brann utanför Västervik cirka 12 mil bort. När det brann i södra Härjedalen sades det brinna i Jämtland. Likaså sades det brinna i Gävleborg, när det brann i norra Hälsingland. Ett oprecist språk leder ofta fel.
Beträffande Atlantic Multidecadal Oscillation, så framgår det i diagrammet att det inte finns någon långsiktig trend, men väl en kortsiktig fallande sådan det senaste året. Det torde vara därför alarmisterna fuskar med definitionen av orkan och numera även räknar in stormar. Inga besvärliga fakta får ju störa alarmisternas agenda och cykliska resonemang förstår de inte alls.
Jag nämnde: en svagt avtagande trend sedan 90-talet. Det är väl vad som är intressant inom överskådlig tid.
Visst kan man se en tilltagande trend under hela 1900-talet. Den kan mycket väl förstärkas, när klimatet nu blir kallare.
Vad du inte nämner, är den sammlingen av balker över 150 som syns tydligt i slutet av din första bild.
Innan var sådana år mycket mer utsprett.
Har du också någon bortförklaring för detta?
Ge stormarna dubbelnamn då, det borde räcka ett bra tag. Det enda rekord som är slaget är väl journalisternas dumhet, det slår nya rekord varje år.
Det är populärt att utfärda varningar numera. SMHI utfärdar en klass 1 varning om det kommer 5 cm snö. De som inte förstår när halka uppstår har inte mycket vett. Min bil varnar en gång när temperaturen är 3 grader eller lägre.