En dykare undersöker havsbottnen i Hanöbukten.

Vi kan få en början på en lösning för utsläppen i våra vatten med hjälp av en ny databas. Men nu det är upp till politiken och allmänheten att påverka och ta rätt beslut.

2021-02-07 Kristianstadsbladet

Som nation kan vi i dag inte bedöma läget av utsläppen till vårt vatten. Alla som gått en utbildning i hjärt- och lungräddning får lära sig tre “B” när man kommer till en olycksplats. Bedöm läget, behandla och begränsa skadan. Som nation stupar vi på första “B”: Vi kan inte bedöma läget.

Men Lantmäteriet, SGU, SMHI har gått samman och arbetat fram en kartdatabas om hur allt vatten rinner i Sverige även grundvattnet, kallad ”Hydrografi i nätverk”. Enligt dom “välter en tankbil kan vi följa kontamineringen nedströms”. Myndigheterna har byggt skelettet men vet inte vad det ska användas till. Med politisk styrning kan man fylla deras databas med 6000 igenlagda soptippar som läcker lakvatten, alla avloppsreningsverk, alla industriutsläpp, dumpat Krigsmateriel i över 100 svenska sjöar och så vidare. Alla utsläpp är godkända av myndigheterna och kopplade till fastigheter. Sedan kan vi se vilket avrinningssystem som får ta emot mest med dricksvattentäkter nedströms och samhällsplanera därefter.

Dessutom kan man samköra det med uppgifter ur personlagstiftningen, dödsorsak bland människor som varit bofasta på en plats eller endast flyttat en eller två gånger. Här kan man få upp hotspots i karta med flera döda i cancer eller nevrogenetiska sjukdomar. Detta kan sedan samköras med utsläpp och industriplacering geografiskt och samhällsplanera efter det. Vi kanske inte ska bo på vissa platser? Eller behöver tillsätta pengar för att sanera äldre miljösynder. All data finns för att genomföra detta. Det kommer innebära att vi kan använda svenska skattepengar på ett sunt och förnuftigt sätt när det gäller åtgärder, prioritering och planering för svensk vattenvård.

Pengar och kunskap finns och behöver omstruktureras tvärvetenskapligt, vad nationen behöver komma ikapp med är provtagningen, bedömning på plats vid utsläpp med hjälp av dykare med modern teknik, inlägg av utsläpp i nationell kartdatabas och lagstiftning kring kemikalieanvändning.

Det viktigaste steget är att starta forskning på hur man kan ta prover på tiotusentals kemikalier i vatten. Om vi stoppar giftiga utsläpp idag kommer det ta många år och decennier in i framtiden innan vattnet kommer att bli rent och säkert att dricka. Vi behöver veta vad vattnet innehåller för att skydda människor, djur och ekosystem ifrån skada. Vi är idag nere på promillenivå av att förstå vad något innehåller när det gäller gifter.

Hoppets lampa har tänts för vattenvården i Sverige och vi kan få en början på en lösning för utsläppen till Hanöbukten om vi tar rätt beslut. Men det är upp till politiken och allmänheten att påverka så databasen Hydrografi i nätverk används på rätt sätt för framtiden. Det är dags att lägga motioner till riksdagen.

Vi skapar framtiden med vårt gemensamma agerande, att ta rätt beslut.

Andreas Vos

• Ordförande i Åhus Maritima Sällskap
• Ordförande i Vätternfonden
• Styrelseledamot SCSC, Swedish Coast and Sea Center
• Styrelseledamot Green Cross Sweden

+ – + – + – +

by