Istället för kärnkraft skall södra Sverige få vindkraft, kanske redan 2026

2021-02-01 Barometern

Hur klokt är det att bygga elförsörjning på vindkraft?

Vi har idag över 5.000 vindkraftverk med en sammanlagd märkeffekt på närmare 12.000 MW.

12.000 MW installerad vindkraft är nästan dubbelt så mycket som installerad kärnkraft 6.862 MW.

Över 100 miljarder kronor har hittills investerats i vindkraftverk, berättade Per Bolund i riksdagens frågestund om vindkraftverk den 28 januari.

Och många fler skall det bli när vindkraft successivt skall ersätta kärnkraften. Sverige skall ha 100 procent förnybar elproduktion, har regeringen bestämt.

Vi har god tillgång till el, sade vidare Per Bolund. På årsbasis exporterar vi stora mängder el. Varje dag, varje timma, exporterar vi el.

Nu när det är kallt i Sverige och vi behöver mycket el är det därför intressant att se om Sverige exporterar el, med nyligen två kärnkraftverk stängda. Googlar man på ”svenska kraftnät kontrollrummet” så kan man där se produktion och konsumtion i MW i realtid i alla Nordiska länder inklusive Baltikum och dessutom se produktionen fördelad per anläggning. Kärnkraft, vattenkraft, vindkraft och elens flöde mellan länder.

Under vecka 4 gick vattenkraften för högtryck, likaså kärnkraftverken.

Från våra 6 kärnkraftverk fick vi stadigt ut lika mycket effekt som är installerad, cirka 6.900 MW.

Men från alla våra 5.000 vindkraftverk, trots installerad 12.000 MW, pendlade tillgänglig effekt mellan 740 och cirka 1.450 MW.

Inte ens en tiondel av installerad effekt är ibland tillgänglig. Givetvis beroende på svaga vindar.

Detta innebär att inte bara Sverige måste importera el, hela Norden förutom Norge importerar el.

Norges överskott räcker inte för att kompensera underskotten i övriga Nordiska länder. El importeras därför från Ryssland, Polen och Tyskland, ungefär lika mycket som de stängda Ringhalsverken gav.

När kärnkraften ska bort samtidigt som elförbrukningen kommer att öka markant i framtiden kommer vi att se enorma vindkraftparker växa fram på landsbygden.

Om vi i dag med 5.000 vindkraftverk inte kan tillgodogöra oss mer än ibland så lite som 740 MW, och vindkraft skall ersätta 6.900 MW kärnkraft så behövs det ytterligare minst 30.000 nya vindkraftverk på landsbygden.

Hur kommer då människor på landsbygden påverkas när vindkraftparker med Turning Torso-höga torn placerade i närheten?

Och hur klokt är det att bygga upp en elförsörjning på något som fungerar så dåligt när det är kallt och inte blåser?

Per-Arne Erlandsson

Oskarshamn

+ – + – + – +

Norge kan bygga hur mycket vattenkraft som helst

I vårt nordiska samarbete har vi haft många kontakter med experter från Norge. Där finns många vattendrag med stor fallhöjd, som skulle kunna byggas ut för vattenkraft. Potentialen är mycket stor.

MEN, ingen satsar stora pengar på nya kraftstationer, om de får sälja ström bara när det är vindstilla i Sverige. Det blir få timmar räknat på hela året. Vindkraften parasiterar på marknaden för pålitlig el med de oschyssta villkor som politikerna idag föreskrivit för marknaden.

Rimligen måste politiken baseras på den enkla, förnuftiga principen att leverantören av el garanterar tillgången på el. Då skulle det snart visa sig att ingen vill träffa avtal för vindkraft eller solkraft. Och den som har egen solkraft skulle få högre pris på vintern än dem som tar all sin kraft från nätbolaget.

Sveriges energipolitik har länge varit rena lekstugan för stora småbarn utan den mest grundläggande förståelse för logik och ekonomi.

+ – + – + – +

by

Figur 1. Total produktion med sol- och vindkraft, Export-Import och börspriset EEX

Figur 2.  Vindkraftens effekt under månaden.

Figur 3. Vindkraftens effekt samt antalet timmar för olika nivåer på dess effektfaktor.

Den lägsta sammanlagda effekten är lägre än 2 % av märkeffekten. För verken på havet är den bara drygt ½ % !

Figur 4. Sol- och vindkraftens effekt  samt antalet timmar för olika nivåer på deras sammanlagda effektfaktor.

+ – + – + – +

by

“Undervisning om klimatförändringar och miljö behöver integreras i alla ämnen”

“Lärarfacken stöder särskild undervisning om klimatförändringar”

Att döma av mina kontakter med ett halvdussin rektorer och offentliga yttranden av lärare, torde de svenska lärarfacken vara helt med på noterna. Från sina lärare har Greta och hennes anhängare ju fått mycket beröm för att de skolkat.

Lobby-organisationen “Earth Day”

“Earth Day” är en av alla dessa NGOs, Non Governmental Organizations, som har intressenter placerade på så många håll i offentligheten att de ofta har större inflytande på politiken än de formella politiska församlingarna. Jag antar att även Earth Day mer korrekt bör kallas en GONGO, Government Organized Non Government Organization, då jag tror att de har stora anslag av skattepengar, bl.a. genom att offentligt anställda använder sin arbetstid för dess räkning.

På hemsidan skryter de nu med att Biden utlyst ett globalt toppmöte om klimatet, “a global climate summit” på det datum som de utnämnt till “Earth Day”.

Det tyder på informella, icke-demokratiska kontakter på mycket hög nivå.

FN skall koordinera

Generalsekreteraren har presenterat planerna för Generalförsamlingen:

Implementation of education for sustainable development

27. Together with the key partners, UNESCO pursues the following expected
results:
(a) Global Action Programme implementation coordinated effectively and
global education for sustainable development community of practice fostered;
(b) Education for sustainable development reinforced in national and
international education and sustainable development policies;
(c) Sustainability principles integrated into education and training
environments;
(d) Education for sustainable development capacity of teacher training
institutions enhanced;
(e) Education for sustainable development youth leaders empowered and
mobilized;
(f) Education for sustainable development programmes at the local level
mainstreamed.

Således skall:

• Ett globalt program skall koordineras effektivt. (Det kan ju bara FN göra.)
• Undervisning i “hållbar utveckling” (som naturligtvis främst måste avse att rädda klimatet) skall förstärkas i såväl nationell som internationell undervisning och i politiken.
• Hållbarhetens principer skall integreras i undervisning och utbildning.
• Detta gäller särskilt utbildningen av lärare.
• Liksom fritidsledare.
• På lokal nivå skall särskild utbildning i utvecklingsprogram sättas in.

Alt är vackra ord för vad som kunde vara goda avsikter, men som kan missbrukas så snart bockfoten “koldioxid” kommer fram.

Då ser vi något som George Orwell beskrev redan 1948. . .

+ – + – + – +

Med mönster från “Parisavtalet”

Jag anar att avsikterna är att agera enligt samma mönster som vi sett beträffande “Parisavtalet”.

Först skriver “alla länder” under en överenskommelse om åtgärder på global nivå. Det antas här som ett internationellt åtagande, vilket då blir en tvingade anledning till en särskild “klimatlag” med obestämda och långtgående befogenheter av icke preciserade röster i den offentliga administrationen. Jag hävdar att “klimatlagen” strider mot grundlagens anda. Men det betyder inget, eftersom vi inte har en författningsdomstol, som kan avgöra det.

Med “klimatlagen” på plats hamnar all debatt om klimatets naturvetenskap, d.v.s. grunderna för all klimatpolitik, “utanför agendan”. Den kan därför inte tas upp offentligt.

De behöver inte bemöta den enkla slutsatsen: Klimatkrisen är en BLUFF.

FN-resolution, traktat, skollag, läroplan, läromedel

Det är högst sannolikt att FN:s generalförsamling kommer att godkänna ovan nämnda mål för utbildning i “hållbarhet”. Ingen vågar stå upp och protestera mot något så välmenande.

Vi får en ny skollag, där FN:s program ingår. Det resulterar i tydliga läroplaner för alla nivåer: Dagis, grundskola, gymnasium, högskola, etc. med anvisning av de läromedel som skall användas. Dessa måste givetvis ansluta till IPCC:s “settled science”. Det blir ingen plats för tvivel eller kritik.

Indoktrineringen blir “vattentät”.

Hur får vi stopp på det ?

+ – + – + – +

by