Lilla Greta drömde om sin gudmor som var en älva
Vår synske kollega Martin Armstrong fick en uppenbarelse:
En kall vintermorgon i Sverige vaknade en söt liten flicka vid namn Greta till en perfekt värld, en fossilfri värld, där det inte fanns några oljeprodukter som förstör jorden. Hon kastade av sig bomullslakanet och ullfilten och steg upp. Hon gick ut på ett jordgolv täckt med barkflis från tall och gran.
“Vad är det här?” frågade hon.. ”Barkflis från ekologisk tall och gran”, svarade hennes älvalika gudmor. “Vad hände med mattan?” frågade hon.
”Mattan var av nylon, som är tillverkat av butadien och cyanväte, båda gjorda av olja” kom svaret. Greta log och erkände att anpassningar är nödvändiga för att rädda planeten.
För att borsta tänderna gick hon till vasken. Istället för en tandborste fann hon där en pilkvist som var manglad i ena änden så att träfibrerna blivit fria. “Din gamla tandborste” noterade hennes gudmor, “Var också av nylon.”
“Var är vattnet?” frågade Greta. “I kanalen där vägen slutar”, svarade hennes gudmor. “Se bara till att du undviker vatten med kolera i”.
“Varför finns det inget rinnande vatten?” frågade Greta lite retligt. “Tja,” sade hennes gudmor, som råkade undervisa i teknik vid Tekniska Högskolan.
“Var börjar vi?” Det följde en lång monolog om hur vattenkranar behöver tätningar av elastomer och hur kopparrör innehåller koppar, som måste brytas och hur omöjligt det är att tillverka helelektriska grävmaskiner utan smörjolja för växlarna eller utan gummidäck och hur malm måste smältas för att renas till metall, vilket är svårt att göra med enbart el som värmekälla, och även om du bara använder el behöver kablarna isolering, som är oljebaserad, och även om det mesta av Sveriges energi produceras miljövänligt av vatten- och kärnkraft, behöver du fortfarande massor av oljeprodukter som smörjmedel och du behöver nylon och gummi för däck och du behöver asfalt för att fylla gropar i vägen och du behöver plast till din mobiltelefon och resårband för att hålla uppe dina underkläder, när du jobbar vid en smältugn för koppar och. . .
“Vad blir det till frukost?” grep Greta in. Hon började få huvudvärk. ”Färska ägg från frigående höns,” svarade hennes gudmor. “Råa.” “Hur då, råa?” frågade Greta. “Tja,. . . ” Och återigen fick Greta besked om behovet av oljeprodukter som transformatorolja och många oljeprodukter som var viktiga för att producera metaller för stekpannor och i slutändan fick hon veta hur man inte kan ha en oljefri värld och sedan steka ägg.
Om du inte sliter loss ribborna i ditt staket och eldar upp dem för att försiktigt koka ditt ägg i ett apelsinskal som man gör i Scouterna. Inte för att du kan hitta apelsiner längre i Sverige.
“Men jag vill ha förlorade ägg som min moster Tilda gör”, klagade Greta. ”Tilda dog i morse,” förklarade gudmor. “Bakteriell lunginflammation.” “Vad?!” avbröt Greta. ”Ingen dör av bakteriell lunginflammation! Vi har penicillin. ” ”Inte längre”, förklarade gudmor. ”Tillverkningen av penicillin kräver kemisk extraktion med isobutylacetat, som, om du känner till din organiska kemi, är oljebaserad. Många människor dör, vilket är riktigt problematiskt, eftersom det inte finns något enkelt sätt att skaffa undan alla kropparna. Det finns inga traktorgrävare, eftersom de behöver hydraulolja. Och krematorierna kan verkligen inte bränna många kroppar med bränsle från staket och möbler. Dessa försvinner snabbt. De går till den svarta marknaden för att steka ägg och hålla sig varm. ”
Detta representerar bara en bråkdel av Gretas dag, en dag utan högtalare att ropa i och en dag utan mycket mat, och en dag utan kolfiberbåtar att segla i, men en dag som kommer att rädda planeten.
Kom tillbaka i morgon när Greta behöver en rotfyllning hos tandläkaren och lär sig hur Novocain syntetiseras.
Martin Armstrong
+ – + – + – +
by
Så fantastiskt bra o kunnigt på pricken skrivet!
Greta kan nog skolstrejka för att återfå sin mobiltelefon
När ska lilla Greta fråga efter sin ( batteridrivna) mobiltelefon? Och sitt smink, om hon nu nyttjar sådana produkter?
Ojdå, tänkte inte på det. . .
Underbar text. 🙂