EU-domstolen skall tolka alla de fördrag och direktiv som gäller inom EU
Kan en ny EU-dom rädda svensk natur?
Jovisst, men ett rent stopp blir det förstås inte. EU har ju försvurit sig till ”förnybar” el mycket hårt.
Men ett utslag från EU-domstolen ger oss hopp om att tillstånden för enskilda vindkraft-verk kan stoppas. Den 4:e mars lämnade domstolen sitt förhandsavgörande i de två målen C473/19 och C474/19. Den tolkar gällande direktiv så att alla förkommande fågelarter skall skyddas oavsett om de är rödlistade eller finns i stora antal.
Domen ger alla arter skydd och dessutom alla enskilda individer av varje förekommande art – djur så väl som växter. Skyddet enligt direktiven gäller under alla förhållanden och går inte att inskränka genom nationell praxis.
De direktiv som domen förklarar, har varit gällande sedan decennier. De har uppen-barligen tillämpats fel i Sverige, såväl av lagstiftaren som av ansvariga statliga myndigheter och av rättsväsendet i alla instanser. De felaktiga synsätten genomsyrar Naturvårdsverkets och andras mer eller mindre vetenskapliga rapporter och propagandadokument där t.ex. vindkraftverkens påverkan av fåglar avhandlas. I sådana dokument kan det vara svårt att utläsa att man accepterar skadliga effekter, så länge som artens existens totalt inte är hotad inom landet, regionen eller kommunen. Det är OK att offra ett obestämt antal individer för den goda sakens skull.
Vad beträffar människor tillämpas samma synsätt konsekvent. Begränsningen av buller från vindkraftverk sker med ovetenskapliga metoder och med gränsvärden, som innebär att minst 10 procent i genomsnitt av dem som bor vid verken säkert kommer att få försämrad sömn och hälsa. Det strider mot gällande svensk lag, Plan- och bygglagen samt Miljöbalken, men också mot internationell lag. Miljötillstånd för bl.a. vindkraftverk har givits på felaktiga grunder jämfört med gällande EU-direktiv.
Sverige främjar byggnad av vindkraftverk genom uppenbart felaktig rättstillämpning. Genom beslut 17.3.2011, I6, Maud Olofsson, har den svenska regeringen förmenat medborgarna rättslig prövning i ärenden som rör vindkraftverk:
I denna prövning ingår inte att beakta maskindirektivet eller något annat produktdirektiv.
Regeringsbeslutet förbjuder tillämpning av säkerhetskraven i EU:s Maskindirektiv i tillståndsprocessen för vindkraftverk. Beslutet följs av domstolar trots att det strider mot Grundlagens förbud mot politisk styrning av rättsprocesser. Det senare är ju vad som utmärker diktaturer.
I dessa tider av pandemi, som tas till förevändning för att inskränka medborgarnas fri- och rättigheter genom att ”stänga ned” landet, får kanske dessa uppenbara olagligheter passera utan att medborgarna protesterar.
Det kommer med säkerhet en annan tid efter pandemin, när befolkningen vaknat ur mardrömmen om pandemi.
Skall de då upptäcka att de befinner sig i en laglös stat? Eller kan vi avvärja den erfarenheten?
Bernd Stymer
+ – + – + – +
by 
Blacken
Att ta bort betongfundament sliter väl inte mer på operatören än den som kör gruv- gräv- eller skogsmaskiner? Den som inte klarar det jobbet rent fysiskt kan ju utbilda sig till något lättare jobb. Jag är fortfarande övertygad om att det finns väldigt många entreprenörer som med glädje skulle ta uppdraget att riva betongfundament, och att de har anställda som gärna kör maskinerna.
Nu visste ju BD-Nille att de ska inte rivas utan täckas över, med morän antar jag.
Håller med dig i att vi borde bygga pålitliga el-leverantörer som kärnkraftverk i stället för el-när-vinden-blåser-men-inte-när-du-behöver vindkraftverk.
@karl Erik R.
Tror du att man är helt tappad bakom en vagn? Oavsett vad för tekniska tjofräser som finns att tillgå, så är det ett djävla bax för dom som ska göra det. Och det bara för en onödig grej som verkligen förstör våran natur!
Ps: Är yrkeschaffis, så nog vet jag vad och vilka grunker det finns för olika uppgifter, detta till trots så sliter det HÅRT! på dom som opererar dylika apparater/maskiner.
För de största av dagens vindkraftverk handlar det dock om 1800 m3 volym i fundamenten (28 m diameter x 3 m djup).
Då pratar vi gravitationsfundament i jord. Bergfundament förankras i berggrunden och kan göras mindre.
Karl Erik R
Helt rätt. En grävmaskin med hydraulhammare istället för skopa. Sedan en betongsax/crusher.
I miljötillstånden för vindkraften tror jag dock att det vanligen ingår att fundamenten ska lämnas kvar i marken och övertäckas. Eventuellt efter att ha bilats ned några decimeter.
Blacken
Det handlar inte om handarbete. Lämpliga maskiner finns och företag som gärna tar sig an en sådan uppgift. Betongen krossas och att frakta bort 2400 ton betong är ingen större uppgift. Samma mängd betong har ju fraktas dit en gång. Deponiplats för betongen måste finnas. Armeringsjärnen är skrot och kan återvinnas till 100 %.
Det handlar bara om pengar och att det ska finnas någon som betalar.
Naturen förorenas av dagens moderna väderkvarnar. Den som påstår något annat ska tvingas bo i ett industriområde med väderkvarnar.
@karl Erik R.
“Det finns ingen teknisk svårighet att ta bort betongen”Det låter som du har varit den som bara tittat på när folk har jobbat röven av sig. Det är ju ett helvetiskt bax att få sönder, upp och iväg en sådan mängd betong, finns det ingen tanke på dom som ska göra uppgiften. i dylika fall?
Kurt
Mängden betong beror på vindkraftverkets storlek och markförhållanden där det står. Eftersom de får allt högre torn så kommer mängden betong att öka. Vi ligger nog inte i snitt på 1000 m3 på hela parken, kanske på de största som byggs nu.
Det finns ingen teknisk svårighet att ta bort betongen. Borra och spräng, därefter krossning och avskiljning av armeringsjärn. Sen täcker man platsen med morän och planterar träd. Det är bara en kostnadsfråga så det förutsätter att vindkraftsbolaget inte har begärts i konkurs.
Agitationen mot kärnkraft pågår med oförminskad styrka:
https://www.st.nu/artikel/debatt-tio-ar-efter-fukushima-det-ar-viktigt-att-vi-inte-glommer-for-att-undvika-nya-katastrofer
Jag får inte mina repliker på detta införda. Det hör till saken att en J-värderingsbedömning visade att de utrymningsåtgärderna efter kärnkraftsolyckor vid Tjernobyl och Fukushima var överdrivna.
J-värderingsbedömning är ett bedömningsverktyg som tar hänsyn till Livskvalitet vid beräkning av faktiska kostnaden för att införa olika säkerhetsåtgärder som är motiverade inom olika verksamheter.
Frågan är om detta verktyg har använts vid utbyggnaden av vindkraften. Jag tvivlar på det.
Det är inte bara vyerna som förstörs av möllorna, tänk på de 1000-tals kubikmeter armerad betong som går åt till fundamenten ( minst ca 1000 m3 för varje mölla). Kommer aldrig gå att få bort.
Utöver hoten mot fågelarterna så slår väderkraftvingarna även ihjäl miljarder insekter och tusentals fladdermöss. Dessa ingrepp i naturen inklusive människors väl och ve som bor i närheten av dessa verk, struntar miljöpartisterna helt i.
Det förstör även naturen och vyerna med dessa stora verk som täcker horisonten. Det är skandal att våra skattemedel skall gå till denna infama naturförstöring som riskerar att svårt skada vår natur och människors levnadsvillkor.
Idag är det stormvarning och elproduktionen från vindkraften ligger på ca 8000 MW.
Den svarar för 30% av produktionen.
Vi exporterar större delen av denna produktion drygt 5000 MW
Delvis till Norge. “Lille bror” är smarta!
Vi får säkert köpa elen de sparar i magasinen idag-något dyrare!