Jordgloben med markerade breddgrader
För varje breddgrad norrut blir det globalt runt en halv grad kallare. Medelavstånd mellan breddgraderna är 11 mil. 90 breddgrader mellan ekvatorn och Nord- resp. Sydpolen betyder ca 1.000 mil åt vartdera hållet. Närmare polerna med minskande solvinkel ökar temperaturskillnaden.
Varje breddgrad från ekvatorn mot polerna är 0,5 grad kallare. Nordpolen i havsnivå 90 breddgrader norrut är 45 grader kallare än vid ekvatorn.
Varje 100 meter högre är 0,7-1,0 grad kallare.
Sydpolen på 2,8 km tjock landis 90 breddgrader söderut är 45 + (21-28) = 66-73 grader kallare.
Årsmedeltemperaturer under noll på båda polerna.
TegeTornvall
+ – + – + – +
by 
Jag återkommer till frågan om vetenskapliga studier kring mening av medeltemperatur på ett klot med 140 grader C temperaturvariationer på havsnivå, stora skillnader i temperatur även med altituden samt stora vädervariationer. Är det möjligt att med någon precision, t.ex. < 1 grad C, mäta en medeltemperatur i ett sådant heterogent system? Om dessutom Teges uppgifter stämmer att många "mätvärden" är beräknade (Stämmer det? Vilka? Andel av det totala antalet mätvärden?) måste det rimligen ytterligare öka osäkerheten. Denna avgörande fråga borde vara i centrum för diskussionen om "global uppvärmning". Jag skulle uppskatta att få fem referenser till publicerade vetenskapliga översiktsartiklar om detta.
Före industriell tid fanns inga “globala uppskattningar”. Det var inte tal om några sådana. Som jag redan visat finns heller ingen “global medeltemperatur”. Det är som att stå med en fot på spisen och den andra på ett isblock. Rimlig medeltemperatur, men knappast behagligt. Jorden har ju årstider, temperaturzoner etc. Avgörande är hur mycket solvärme som når jordytans mark och vatten. Atmosfären värms av haven och ger det behagligare klimat vi lever under. Vi har en atmosfärisk effekt, men ingen “växthuseffekt”. Atmosfären saknar tak och väggar.
Vilken slutsats drar du av detta? Är det möjligt att dessa “dubbla uppskattningar” kan ge en precision av 0,5 grader i en temperaturvariation från minus 90 till plus 50 grader, dvs totalt 140 grader? Kommentera även gärna vilken precision de globala temperaturmätningarna hade under “för-industriell” tid, dvs den tid man jämför dagens temperatur-uppskattningar mot.
Frågan om den uppskattade globala medeltemperaturen är helt avgörande och grunden för de stora ekonomiska “klimasatsningar” som nu görs över hela världen. Diskussionen kring CO2 och och andra växthusgaser blir ju oviktig om det inte föreligger någon säkerställd globala temperaturhöjning. Vet du om frågan analyserats detta kritiskt i vetenskapliga sammanhang? Referens(er)?
Gunnar. En “global årsmedeltemperatur” är medeltalet av vad som råkar ha mätts. Flertalet landmätningar görs i välståndsländer på norra halvklotet. Där finns tre fjärdelar av icke istäckt land och 90 procent av världens befolkning.
Av Jordens totala yta är 71 procent hav, varav det mesta på södra halvklotet. Där mäter Argo-bojar temperaturen i havens ytvatten. Med få landbaserade mätstationer får den marknära atmosfärens temperaturer i stället beräknas.
Sedan senast 1979 följer satelliter indirekt Jordens väder och temperaturer – men långt från på alla höjder. Temperaturer räknas alltså fram utifrån andra data. För icke mätta höjder måste temperaturer än mer beräknas.
Alltså är en “global (medel)temperatur” en dubbel uppskattning och bygger inte på faktiska mätningar över hela globen. På Jorden växlar temperaturer från över 50 plusgrader i varma sandöknar till under 90 minusgrader i Antarktis – världens största öken, svårt livsfientlig.
Hej Tege. Givet de data du presenterar skulle jag uppskatta om du kommenterade möjligheten att räkna ut en års-medeltemperatur för hela jorden med precision på 0,5 grader C. Är det möjligt? Vet du hur denna fråga diskuterats vetenskapligt?
Hälsningar/Gunnar e-postadress: akner.gunnar@gmail.com
Det är just det förhållandet som skapar väder. Värme söker sig till kyla. Så att vi har fått det lite varmare på våra breddgrader tyder på att avkylningen går snabbare nu än under Lilla Istiden. Värmen drivs av havsströmmarna från tropikerna till polartrakterna där vattnet kyls av och sjunker till botten och returneras till tropikerna. Havsvattnet som avdunstar tar med sig stora mängder värme och fukt högt upp i atmosfären där det kyls av och driver mot norr, passadvindar och för med sig nederbörd till gagn för vår matproduktion.
Klimat och väder är ett kaosartat system som ingen som riktigt vet hur det fungerar och kan ställa några långtidsprognoser på mer än max 10 dagar. Det är en stor mängd olika parametrar som styr och våra mätdata. Det vi samlat in sträcker sig inte mer än till 20 år för vissa 30-40 år för andra och de temperaturserier vi har bakåt till 1850 talet. Dessa temperaturserier har man “masserat” med diverse administrativa justeringar. Resultatet har blivit att man kylt ner tiden före 1950 och i motsvarande grad höjt därefter. Då följer temperaturutvecklingen CO2 utvecklingen som hand i handske.