Figur 1. Antalet timmar för drift med olika effektnivåer
De är påtagligt hur betydelsefull utbyggnaden under 2020 varit
Figur 2. Antalet timmar vid olika kapacitetsfaktor: produktion i procent av märkeffekt
Här visas hur mycket bättre kapacitetsfaktor, nyttjandegrad, de modernaste möllorna nått. Enligt vissa uppgifter beror detta på att branschen övergått till att beräkna märkeffekten försiktigare.
Notera att oftast levererar vindkraften 20 – 25 % av märkeffekten.
+ – + – + – +
by 
Det hela visar på att vindkraftverken är ”feldimensionerade”. De är på intet sett optimerade för sin placering. I Skåne är enligt SMHI:s statistik medelvinden 6,8 m/s för kustnära områden (Falsterbo) och 3,2 m/s för inlandet (Malmö, Jägersro). Det är 10-minuters medelvärden från varje timme 1996 – 2012. För andra delar av landet gäller andra siffror. Det blev Skåne eftersom jag är skåning.
Om man tittar på dataredovisningen för en Vestas V150-4,2 MW, börjar deras redovisade kurva vid 6 m/s där den uppges ge 12 MWh vid 100 % tillgänglighet. D.v.s. effekten är då 1,37 MW eller ca 33 % av max.effekten. Min. hastigheten för start är 3,0 m/s. Stopp sker vid 22,5m/s.
Antagligen blir effekten vid 3,2 m/s då ca 0,4 MW för Skånes inland om/när den är kvadratiskt beroende av vindhastigheten. Dessa borde då haft en generator för ca 400 kW och det skulle behövas 10 st vindsnurror i stället för en (1). Då hade dessa kanske även gett ström när vinden ligger mellan 0,5 – 3,5 m/s.
Det verkar vara ett excellerande i höga MW siffror för dessa väderkvarnar.
BD-Nille
Tack för din förklaring av min korta beskrivning hur man höjer KAPACITETSFAKTORN. Ibland väljer jag fel begrepp trots min högskoleutbildning.
Evert,
Vad Ivar A menar att verken utformas så att verkets/generatorns märkeffekt uppnås tidigare, dvs vid lägre vindhastighet. “Stor propeller på liten generator”. Ökar vinden ytterligare “spiller” man vind dvs effekten ökar inte.
För övrigt bör vi anstränga oss att använda korrekta begrepp. I artikeln används “effektfaktor”. Mer korrekt vore Kapacitetsfaktor.
Effektfaktor är ett begrepp i växelströmsläran kopplat till aktiv, reaktiv och skenbar effekt.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Voltampere
Kapacitetsfaktor handlar om nyttjandegrad.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kapacitetsfaktor
Ivar A. Förklara sista meningen, som verkar ologisk när relationen given effekt förhåller sig som kubiken av vindhastigheten.
Numera har generator mindre märkeffekt vilket innebär att vindkraftverket blir billigare att bygga och samtidigt ökar effektfaktorn. Full effekt genereras vid lägre vindhastighet.