Från 1991 till 1992 steg medeltemperaturen för juni med sju grader
2021-07-21 TTELA, f.d. Trollhättans Tidning och Elfsborgs Läns Allehanda.
Genmäle till repliker av professor Patrick Eriksson från Chalmers och professor Erik Kjellström från SMHI.
Professor Patrick Eriksson från Chalmers har replikerat på min artikel ”Ny statistik från SMHI förbryllar”. I brist på sakargument försöker Eriksson misskreditera mig genom att skriva ”han tycks inte ens lita på att SMHI kan beräkna medeltemperaturer korrekt utan hänvisar till egen statistik. SMHI redogör noga för deras beräkningar på deras hemsida, medan Vänerlöv plockar ut ett antal stationer utan närmare specifikation eller specificering.”
Och ändå står det tydligt i min artikel att det gäller 27 geografiskt representativa orter i Sverige där SMHI utför mätningar, från Karesuando i norr till Falsterbo i söder. Det är ju SMHI:s statistik det handlar om. Självklart har jag ingen egen statistik för alla dessa orter som Eriksson vill låta påskina. En ödets ironi för Eriksson är att även SMHI-professorn Erik Kjellström har replikerat på min artikel men han har inga problem med hur jag har plockat fram SMHI:s statistiska uppgifter och hur jag har räknat fram skillnader i referensperioder. Därför att han vet att jag räknat rätt.
Det framgår tydligt i SMHI:s rapport ”Klimatologi 61”, vilken Eriksson omöjligen kan ha läst, ty då skulle han troligen avstått från sina påhopp. Rapporten beskriver skillnader i Sveriges temperaturklimat mellan de två normalperioderna 1961-1990 och 1991-2020 och visar bland annat, det jag kom fram till, att alla månader utom juni och oktober blivit i varierande grad betydligt varmare.
Eriksson påstår att jag drar fel slutsats. Jag har aldrig påstått att temperaturökningen ska vara jämn. Men jag fann det märkligt att trots lika stora värmealstrande koldioxidutsläopp (CO2) under året har alla månader utom juni och oktober (som inte blivit ett dugg varmare) betydande temperatur ökningar av olika storlek. Därför kan knappast temp-höjningen enbart tillskrivas utsläppen.
Eriksson avslutar lite försmädligt: ”Det är en naiv tanke att hela forskarvärlden skulle ha missat Vänerlövs analys om den faktiskt skulle ha falsifierat tanken om global uppvärm-ning”. Min ”analys” går inte alls emot att klimatet blivit varmare på senare tid, däremot pekade den på att värmen inte entydigt kunde bero på CO2-utsläppen. Det finns andra klimatstyrande faktorer som spelar stor roll som t ex solens aktivitet och kosmisk strålning. Det globala klimatets naturliga variationer förbises ofta.
Ingemar Vänerlöv
Certifierad klimatobservatör
+ – + – + – +
by 
På femtonhundratalet trodde 97% av befolkningen på häxor och idag tror 97% av “vetenskapsmännen” på att koldioxiden styr klimatet.
Professor Patrick Eriksson från Chalmers tror tydligen på häxor.
# Magnus B
Lite OT. Helt rätt Magnus B! Oförmågan att uttrycka sig på korrekt svenska är ett tecken på det intellektuella förfall som drabbat vårt land. Journalister, politiker, ämbetsmän och nu senast professorer skriver allt som oftast hans och deras när det ska vara sin eller sina. Sedan kan de inte skilja på var och vart. När jag var 13 år, gick i realskolan och hade skrivning i tyska blev det fem minuspoäng om man skrev fel på “wo” och “wohin”, vilka motsvarar var och vart på svenska. Man fick lära sig att “wo” stod för befintlighet och “wohin” för riktning. Detta förhållande gäller även på svenska! Verkligen dåligt att en professor gör sådana fel på sitt eget modersmål! Ett annat irritationsmoment är oförmågan bland många skribenter att skilja mellan orden de och dem. Varför ska det vara så svårt att förstå att talspråkets “dom” heter de om ordet är subjekt i satsen och dem om det är objekt. Förr var man tvungen att kunna ta ut satsdelar för att få godkänt betyg i tyska, medan högt skolade akademiker numera ofta tycks gå bet på vad en 12-åring förr förväntades kunna. Självklart får man ett intryck av okunnighet när en debattör inte klarar av elementär svenska. Den som intresserar sig för vårt språk rekommenderas medlemskap i språkförsvaret.se . Jag är själv medlem där sedan många år.
Jodå, den ökade urbaniseringen sedan 60-talet har medfört en temperaturökning s k “hotspots” vilket alla med moderna bilar t ex kan konstatera om man kör in eller ut ur en stad! Fast denna observation har nog “professor” Eriksson och SMHI kanske missat? Det brukar skilja ca en grad mellan stad och landsbygd generellt! Ett exempel mina kollegor som bor på landet får skrapa rutan vid 0-gradigt väder medan jag oftast slipper denna procedur som bor inne i stan vilket ju tyder på att asfalt och byggnader maganiserar respektive utstrålar värme som ger en tempdiff. Och urbaniseringen i mer tättbefolkade länder har ju dessutom gått fortare vilket brukar ge än mer tempdiff uppåt i hotspots! Och denna felmätning beror givetvis på att mätstationerna oftast sitter på samma ställe sen gammalt medan ny bebyggelse tillkommit som ökat den lokala temperaturen. Har även konstaterat att tempdiffen uppåt är högre varma sommardagar då solen gassar ner över tättbebyggt område vilket kan jämföras med naturliga klipplandskap som ofta blir väldigt varma av solsken.
Intressant statistik.
Är siffrorna (juni månad) på något sätt korrigerade för ”urbaniseringen” och den ( förmodat) ökade flygaktiviteten i närområdet av mätpunkten?
Annars kan det ju till och med vara så att den verkliga medeltemperaturen för juni har sjunkit.
“I brist på sakargument försöker Eriksson misskreditera mig genom att skriva ”han tycks inte ens lita på att SMHI kan beräkna medeltemperaturer korrekt utan hänvisar till egen statistik. SMHI redogör noga för deras beräkningar på deras hemsida, medan Vänerlöv plockar ut ett antal stationer utan närmare specifikation eller specificering.”
Grammatisk anmärkning:
Det måste heta “SMHI redogör noga för SINA beräkningar på SIN hemsida, medan Vänerlöv plockar ut ett antal stationer utan närmare specifikation eller specificering.”
Genom att använda ordet “deras” gör professor Eriksson ett klart syftningsfel. “Deras” syftar på en tredje person.
Undrar vilka andra fel professor Eriksson gör i sina utläggningar?