Uppsläpp av väderballong med sensormodul hängande under
2021-07-28 Piteå-Tidningen: Staffan Granström
Vilken inverkan har koldioxiden på klimatet?
“FN:s Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC, hävdar att den ökade användningen av fossil energi har en direkt inverkan på tempe-raturen i atmosfären. De använder sig av en icke bevisad hypotes”, skriver insändarskribenten.
IPCC menar att gaser som har aktiva spektralband i det infraröda området kan hindra utstrålningen av energi från jorden. Därmed skulle en ökande halt av koldioxid leda till en stigande temperatur.
De har utvecklat ett stort antal modeller av klimatet för att ”projektera” den ökande halten av koldioxidens inverkan på atmosfärens temperatur och det framtida klimatet med datorer.
Klimatet är en spegling av vädrets förändring över längre tidsperioder än 30 år.
Att prognostisera klimatet över flera år är mer komplext än prognostisering av vädret. Bland annat måste hänsyn tas till solens inverkan, havsströmmar, molnbildning, vulkanutbrott med flera parametrar.
Skillnader uppstår mellan IPCC:s projekterade temperaturer och de uppmätta av satelliter och väderballonger . Temperaturerna finns att läsa om på internet, där Dr John Christy redogör för testning av olika klimatmodeller.
Det finns forskning som visar att koldioxid inte bör påverka temperaturen. Irländska fors-karna Michael och Ronan Connolly har under perioden 2010 – 2011 analyserat mätdata från miljontals väderballonger som sänts upp i atmosfären från norra Kanada till södra USA.
En väderballong når en höjd av ca 35 km innan den sprängs på grund av det låga omgivningstrycket. Ballongen hinner passera de två luftlagren troposfären och stratosfären med gränsskiktet tropopausen mellan dem.
Ballongernas data såsom, tryck, temperatur, fuktighet, hastighet har analyserats med hjälp av de allmänna gaslagarna som beskriver atmosfärens fysikaliska egenskaper.
Forskarna har analyserat molekyltätheten hos luften i atmosfärens olika lager och funnit att atmosfären är i fullständig termodynamisk energibalans och att inverkan av ”växthusgasen” koldioxid är noll.
Staffan Granström
Klimatrealist
+ – + – + – +
Mer information om Michael and Ronan Connollys forskning får man på Youtube: ”Balloons in the Air” och på bloggen ”globalwarming.com”.
+ – + – + – +
by 
#Göran Åkesson
Tack så mycket för omfattande och bra förklaring.
Göran S
Svaret är enkelt. Det följer logiskt på Lamberts Cosinuslag. Dess fysikaliskt/matematiska uttryck har jag angett i mitt inlägg.
Praktiskt emellertid: om Du studerar effektkurvan för en stationär solpanel, vilken som helst, som obehindrat träffas av solinstrålning under dagtid, kommer Du att finna att den följer just en cosinuskurva, som är parallell till den latitudinellt ortogonala m.h.t dess läge i förhållande till den longitudinellt ortogonala, vad avser solens vinkel över horisonten. Detta är exakt det jag anger i mitt inlägg.
Lamberts Cosinuslag bekräftades redan under 1950-talet ge ‘rätt värden’ i förhållande till teorin vad gäller solinstrålningen.
Och betr. radien i en annan fråga ovan: r=1 i den trigonometriska enhetscirkel jag använder mig av som ‘matematisk genväg’ för relationsberäkning. Därför behövs ingen ‘förkortning med r’ idetta fall.
Önskar ett inlägg från någon kunnig om: Hur många klimat teorier finns det? Vad är det som skiljer dem åt? Var kan man läsa om dessa? Har IPCC kunnat falsifiera dem till förmån för sin teori att Antropogent CO2 bidrar till klimatförändringar och den globala uppvärmningen?
#G Åkesson
Förtydligande av fråga
Att du integrerar för att erhålla ytan under cosinuskurvan från -90 till +90 grader är klart,
men varför denna yta är ”strålningens samlade värde för en punkt” är mindre klart.
Varför? Hur?
#G Åkesson
Varför:
” Cosinuskurvans integrerade värde, 2, är ett mått på solinstrålningens samlade värde för en punkt på jordklotet under halva dagen” detta är så kanske skulle behöva förklaras tydligare. Eftersom man inte klarar att räkna ut och summera varje punkts cos (a) * cos (b) värde behöver man din integrering för att erhålla medelvärde i ena ledden och multiplicera med den andra. Dock varför integralen ger detta kan behöva fötydligas för att man skall se att problemet är helt korrekt löst.
Hälsningar!
@Göran Åkesson
Som Göran S nämnde att jordradien ”r” kan förkortas bort och som du tycktes hålla med om
Adepten
Min teori är oförändrad, men jag förstår inte vad Du syftade på.
@ Göran Åkesson
Men förändrar det ditt resultat eller din teori på något sätt??
Göran S
Tack för uppmärksamheten! Hade önskat att fler initialt uppmärksammat det Du kom underfund med efterhand. Själv har jag tyckt mig vara tydlig, men det kan som alltid bäst bedömas av dem som läser. Matematiken/logiken är som alltid enkel, när man väl kommit på den.
#GÅkesson
Borde också nämnt att genom att dela med halva omkretsen för en cirkel erhålles ett uttryck som blir obetoende av jordradiendär ”r” kan förkortas bort, antar jag.
När jag i detalj läser vad du skriver
” Cosinuskurvans integrerade värde, 2, är ett mått på solinstrålningens samlade värde för en punkt på jordklotet under halva dagen”
tror jag poletten trillade ner.
Smart lösning för enhetstrålning i en riktning som multiplicera med strålningen för andra cosinusvinkeln och som sedan multipliceras med solen verkliga strålning.
Undrar hur växthusgaslobbyn skall komma runt detta uppseendeväckande resultat.
Förnekelse blir min väl första gissning och all moteld som är möjlig.
#G Åkesson
Jag vågar nog inte fråga mer, förstår inte fullt ut,
men tycker fortfarande att det är punkterna på cosinuskurvan man borde vara ute efter och inte ytan under den för att sedan multiplicera med andra ledden för att få ytan.
Förstår om du tycker jag är jobbig
jag har bara 28 poäng i matte och de verkar inte räcka här.
Göran S
Det framgår av Bilaga till fullversionen av inlägget om solinstrålningen. Punkt a. beskriver det. Cosinuskurvans integrerade värde, 2, är ett mått på solinstrålningens samlade värde för en punkt på jordklotet under halva dagen, från soluppgång till solnedgång; i Bilagan relaterad till den ortogonala latituden. Om vi vill få ett genomsnittsvärde ‘i ett fruset ögonblick’ för alla punkter längs denna latitud, måste vi därför dividera med ett uttryck ‘för alla dessa punkter’. Det blir värdet på halva jordens omkrets i den trigonometriska enhetscirkel, som jag använt som utgångspunkt. Dess värde är pi.
Således blir 2/pi ett genomsnittsvärde för en dimension vad avser solinstrålningen i vilken punkt som helst längs den ortogona latituden. Samma värde återfinnes som genomsnitt för vilken punkt som helst längs den korsande dimensionen, den ortogonala longituden.
Det är samma enkla genomsnittsvärde uttryckt för cosą som för cosb¿. Multiplikationen av dessa ger det önskade genomsnittsvärdet för vilken punkt som helst på det solbelysta halva jordklotet, alltid.
Tack för alla Dina frågor. F.n. håller jag på med översättning till engelska av mina tre inlägg. De två om solinstrålningen och koldioxiden i fullversioner är de viktigaste. Jag kommer att lägga den mer extensiva förklaringen i mitt svar ovan till fullversionen av solinstrålningen. På något sätt kommer de i händerna på mer inflytelserika personer snart.
Visst är det så som Du anger det. De relaterade två dokumenten detroniserar hela växthusgasteorin. De är bägge gällande, eftersom de endast bygger på fysikaliska lagar och ‘okomplicerad’ matematik.
#G Åkesson
Det jag har svårt att förstå (och kanske några med mig) är hur ytan under Cosinuskurvan erhållen via integrering relaterar sig till strålning på en punkt på ytan? Att du sedan multiplicerar med faktorvärdet för motsvarande punkt för den andra vinkeln för totala strålningsfaktorn 2/pi * 2/pi = 0,4053 är lättare att begripa.
Att jag frågar så ingående är beroende på att dina uppgifter är så sensationella om korrekta att ju hela växthusgasteorin kollapsar med ett matematiskt hugg! Därför försöker jag begripa.
#G Åkesson
Tack för upplysande svar.
Göran S
Du har kanske delvis missförstått det hela, möjligen att jag inte varit tillräcklig tydlig. Jag fördjupar därför beskrivningens bakgrund:
1. En ortogonal solstråle träffar en punkt på 1m^2 av Tropospausens yta med full solinstrålningsstyrka S(1370m^2). Andra parallella strålar träffar punkter där i latitudinellt ą grader och longitudinellt b¿ grader och kommer därför att belysa en större yta; sekant ą×sekant b¿ m^2. Strålarnas 1m^2 punktintensitet blir då lika med S×cosą×cosb¿ W/m^ enligt Lamberts Cosinuslag. Graderna ą resp b¿ varierar från -90° till +90° eller radiellt från -1/2pi till +1/2pi. Min matematiska härledning ger ett genomsnittligt värde om 2/pi för resp faktor cosą och cosb¿, varför varje punkt på det solbelysta halva jordklotet i varje ögonblick får ett genomsnittligt strålningsvärde om S×2/pi×2/pi=1370×0.4053W/m^2, före korrigering av reflektion mm från Tropospausen neråt till jordytan.
Min beskrivning i den fulla versionen är dock utförd något annorlunda för att underlätta förståelse och ge en visuell bild. Beklagar om den kunde missuppfattas.
Mina beräkningar syftade som det står i den fulla versionen av mitt refererade inlägg inte att exakt beräkna jordytans uppvärmning utan att visa att en växthusgaseffekt om 33K inte kan finnas.
I inlägget i juni (kommentar stängd) ”Solen utan växthuseffekt” hävdar Göran Åkesson via formler att koldioxid har kylande effekt.
Kan han svara på min fråga om formelförklaring.
” Vi utgår från ekvationen y=cos(x) i Bild 1. Ytan under kurvan från -90° till +90° beräknas från Y¡, Primitivfunktionen till y=cos(x). Y¡=sin(x)+C. Ytan är Y¡(90°)-Y¡(-90°)=sin90°+C-(sin-90°+C)=1+C-(-1+C)=1+C+1-C=2. Se den blå kurvan i Bild 1.
Värdet 2 ska ställas i relation till halva jordens omkrets. Det är denna som träffas av solinstrålningen. Den motsvarar halva enhetscirkelns omkrets, dvs. 2×pi×r/2=pi×r=pi, då radien i enhetscirkeln är 1.
Den ortogonalt latitudinella cosinuskurvan får därför ett relativt värde om 2/pi.
Juni 2021 Göran Åkesson”
Fråga: Om jag minns rätt så när man integrerar två gånger får man volymen och inte ytan på sfären. Man behöver väl derivera en gång mrd avseende på ”r” för att få ytan, var göres det?
Det borde då via derivering av r^3 uppstå en faktor 3 framför ett r^2 (som för enhetsradien är 1^2)? Var göres detta någonstans?
Jämför från Vikipedia klot volym och yta:
En 2-dimensionell projektion av en sfär
Sfärens area är
A=4π⋅r^2
och det tillhörande klotets volym är
V=4/3 *πr^3
OBS! För den som vill lära sig formlerna utantill kan det underlätta att lägga på minnet att uttrycket för arean är volymuttryckets derivata med avseende på r.
Adressen är globalwarmingsolved.com – den som står i artikeln leder till alarmistisk propaganda. Riktigt bra forskning av två personer som verkligen begriper vad de sysslar med. Mvh
@ P.W.
Förstår inte var uttrycket ”klimatrealism” kommer in i debatten om du inte menar dem som manar till ”klimatsans”.
Det finns inte någon som helst realism i att skrämma barn o gamla med domedagsprofetior och syndaflod så länge man enbart har datorsimuleringar att hänvisa till. Vi vet att SMHI och andra väderlekstjänster inte klarar av att spå väder tre dagar framåt, vad är det som gör att de är så mycket bättre på att spå klimat 50 eller hundra år in i framtiden.
Nej- släpp fram de riktiga forskarna, de som bekräftar sina teorier med studier och mätningar i verkligheten.
Att gå ut i media och förkunna klimatnödläge och motivera det med ”översvämningar av aldrig tidigare omfattning” samma dag som översvämningarna i Tyskland inträffade, utan någon som helst föregående analys och när det dessutom visar sig att historien visar någonting helt annat är inte klimatrealism – möjligen en realitet av återkommande väder och bristfällig regional planering.
En vetenskaplig hypotes kan med hundraprocentig säkerhet motbevisas. Hypotesen att växthusgasutsläpp orsakar stora och katastrofala klimatförändringar är hundraprocentigt motbevisad. Därmed spelar det ingen roll om mänskligheten alls påverkar klimatet. Eventuell påverkan kan aldrig bli så stor att det finns någon anledning att ta till klimatåtgärder.
Einstein förklarade hur det hänger ihop redan 1917 i sin rapport Quantentheorie der Strahlung.
Där enkelt förklarat att det är energin som strömmar till som avgör temperaturen.
För att prata om förändringar i klimat behövs observationer över 2-300 år. Det förstår man om man ser bakåt i tiden. Där ser man förändringar över ca 20 000 år som överlagras av mindre variationer över 2-300 år.
Enligt Karl Poppers idé om vetenskapen, kan en naturvetenskaplig teori aldrig bevisas. I den meningen har Granström rätt. Men det gäller förstås också teorin om “klimatrealism”. Den invändningen kan därtill göras mot artikelns påstående om “fullständig termodynamisk energibalans” att den globala medeltemperaturen tenderar att öka. Varför inte utgå från de observationerna?