Fördelningen av världens produktion av kobolt 2019

Congo, Kinshasa = “Demokratiska Republiken Kongo”, DRC, dominerar. Det är där barnarbete förekommer. USGS = United States Geological Survey.

+ – + – + – +

EU vill se 30 miljoner elbilar på vägarna år 2030. Deras batterier skulle kräva mer litium och kobolt än vad som utvinns per år – och nästan lika mycket nickel.

Västvärldens politiker vill få oss alla att köra elbil. Då behövs varken bensin, diesel, gas eller ens biobränslen.  Då släpper bilar inte ut några skadliga avgaser. Då låter trafiken mindre.

Drivande kraft i detta är EU. Med höga böter tvingar EU europeiska biltillverkare att tillverka fler laddbara bilar. Allt mäts i hur mycket koldioxid som bilarna tillför atmosfären per körd kilometer.

För att minska trafikens CO2-tillskott till atmosfären vill EU förbjuda nya bensinbilar från 2035. Sveriges riksdag vill minska transporters ”klimatpåverkan” med 70 procent till 2030.

Det görs med piska och morot. Piskan är högre skatt på bensin- och dieselbilar. Moroten är låg skatt samt bonus för nya bilar med inga eller extremt låga CO2-utsläpp. 

Denna politik missar två fundamentala fakta:

• Koldioxid är växternas livsnödvändiga näring och ger genom fotosyntes atmosfären dess lika livsnödvändiga syre.
• Kol är Universums vanligaste kända fasta grundämne och finns i stora mängder i Jordens inre. Ingen brist råder.

Önskan om eldrivna bilar är främst ett västligt påfund.  Problemet är inte elmotorn utan elektriciteten – att lagra den i bilar precis som bensin eller diesel i en tank.

Elmotorn är tre-fyra gånger mer effektiv än en diesel- eller bensinmotor, men batteriernas energitäthet är mångfalt lägre än i diesel eller bensin. Eldrift ger totalt flera gånger sämre utbyte än bensin- eller dieseldrift.

Per körd mil är utbytet 25-30 gånger bättre för bensin- och dieselbilar. Mycket vikt och volym minskar bilens lastkapacitet. Det är den man har bilen för, inte för bränsle och energi.

Därför går försäljningen trögt trots bilföretagens aggressiva marknadsföring och staters och myndigheters stöd för eldrift – och pålagor och hinder för bensin- och dieseldrift.

Av en dryg miljard personbilar i världen är nu 10 miljoner elbilar eller laddhybrider. Det är en hundradel av beståndet. Av 70 miljoner nya bilar per år är 3 miljoner sådana bilar.

EU vill snabba på försäljningen av laddbara bilar och fasa ut bensin- och dieselbilar. Tvärt emot enskilda bilägares önskan och behov att bevara och få mest möjliga utbyte av sina bilar.

Aktörer och myndigheter hoppas till 2030 på 140 miljoner laddbara bilar i världen. Andelen laddbara nya bilar skall öka till hälften år 2030. Det skulle motsvara kanske 40 miljoner nya laddbara per år.

Det bromsas av klen efterfrågan samt möjlig brist och högt pris på komponenter och material för att bygga alla dessa laddbara bilar.

Det sätter stor press på leverantörer av råvaror, material, teknik och komponenter. Åtminstone tio år framåt lär fortfarande litium/jon-batterier dominera marknaden. De kan upprepat laddas om och passar bäst för fordon.

Vanliga batterier har en positiv anod och en negativ katod. I litium/jon-batterier går positivt laddade joner från anod till katod och alstrar elektricitet, som driver fordonet. Åt motsatt håll laddar de batteriet med ny elektricitet utifrån.

Anoden ät nästan hälften av batteriets vikt och består mest av grafit. Katoden är mest nickel eller andra metalloxider. Båda innehåller litium.

För att få detta att fungera behövs flera sällsynta och dyrbara material. De är:

o Metallen nickel ökar batteriets kapacitet till rimlig kostnad. Kända reserver är minst 100 miljoner ton, varav 2,5 miljoner ton utvinns årligen.Men efterfrågan ökar och gör snart nickel till ett bristmaterial.

Mest nickel har Indonesien, Australien och Brasilien. Ryssland, Kuba och Filippinerna har också stora fyndigheter. Rådande kilopris är 120-150 kronor.

o Litium är den lättaste metallen och finns i batteriers anod och katod. Jordens totala litium-tillgångar är minst 86 miljoner ton, varav 21 miljoner anses möjliga att utvinna. Stora litium-länder är Chile, Australien, Argentina, USA och Bolivia.

Litium utvinns dels ur uttorkade saltöknar, dels ur gruvor. I saltöknar förs litium-haltigt saltvatten till ytan, dunstar och lämnar kvar salt och litium. Det kräver stora ytor och mycket tid. Det stör också somgivande jordbruk och minskar grundvattnet.

Per år utvinns 70-90.000 ton med ökande efterfrågan och trolig framtida brist. Per kilo kostar litium 110-120 kronor.

o Kobolt är en sällsynt, magnetisk metall med många användningsområden. Kobolt stabiliserar batteriers katoder och förhindrar rost.

Av Jordens drygt 7 miljoner ton kända kobolt-fyndigheter finns hälften i en fattig socialistisk enpartistat i centrala Afrika, DRC, Democratic Republic of Congo.

Där har många  små gruvföretag primitiv teknik, svåra och farliga arbetsvillkor och även barnarbete. Där finns också stora gruvjättar, inte minst kinesiska. Regionen svarar för tre fjärdedelar av världens koboltproduktion.

Priset på kobolt anses nu ligga på 400-500 kronor per kilo. Batteritillverkare försöker nu ersätta bristmaterialet kobolt med bl.a. mangan.

o Mangan är en vanligt förekommande metall, som används bl. a. mot rost och syra och i legeringar. I bilbatterier kan mangan inom några år ersätta kobolt i katoder.

Av Jordens kända ca 600 miljoner ton mangantillgångar har Sydafrika, Ukraina och Australien tillsammans nästan två tredjedelar. Per år utvinns 18-20 miljoner ton till bara en bråkdel av priset för kobolt.

o Grafit är kristalliskt kol, som används bl.a. som smörjmedel. Det leder värme och elektricitet och används som anod i elbilars batterier.

Av batteriets hela vikt är nästan hälften grafit. Efterfrågan ökar i takt med ökande antal laddbara bilar. Kina har två tredjedelar av världsmarknaden. Jordens kända tillgångar är över 800 miljoner ton, medan runt en miljon ton utvinns per år-

Gängse pris ligger på 5-10 kronor per kilo, men grafit av hög kvalitet är sällsynt och dyrare.

Världens tillgångar till kritiska material kommer inte att räcka till i konkurrens med andra mer angelägna behov. Kina dominerar allt fler råvaror och kan därmed diktera villkoren.

Tege Tornvall

+ – + – + – +

by