Figur 1. Positiv PDO till vänster och negativ PDO till höger
I den positiva fasen cirkulerar ytvatten moturs med varmt vatten från ekvatorn upp längs USA:s västkust. I den negativa fasen sker cirkulationen medurs. De varma vattnet går upp invid Japan, kyls i norr och går sedan söderut längs USA:s kust och kyler stora ytor längs ekvatorn. Båda faserna tar 20 – 30 år och har tydlig verkan på det globala klimatet.
Det har fascinerat mig att se hur tydliga biologiska effekter av klimatförändringarna har ökat förståelsen för de komplexa sammanhangen. William Herschel upptäckte sambandet mellan solfläckarna och klimatet, då han insåg att priset på vete gick upp och ner i takt med solfläckscyklerna.
PDO identifierades från variationer i fångsterna av lax i Alaska, vilket ett team forskare under ledning av Nathan Mantua rapporterade 1997. I det kalla klimatet i och omkring Alaska är det varmare vatten som bringar bättre livsbetingelser för fytoplankton och zooplankton. Dessa utgör basen i livsmedelskedjan, där lax återfinns överst, se sidan 1077 i rapporten. Teamet noterade att i nordväst, närmare Japan, svänger fångsterna av lax i motfas mot dem i Alaska.
Verkan på det globala klimatet
David Archibald beskriver hur avgörande PDO är för klimatets växlingar. Han illustrerar det med en graf av professor Ole Humlum som driver sajten Climate4you. Denne har adderat de månatliga ändringarna av den globala medeltemperaturen och ackumulerar så den trend som gäller:
Över denna graf lägger Archibald sedan växlingarna i PDO:
Det är nu drygt 40 år sedan den senaste växlingen mellan PDO:s faser, varför en ny, naturlig växling kan väntas. Därefter blir klimatet erfarenhetsmässigt kallare, vilket nu kommer att förstärkas av det samtidigt inträdande “Solar Minimum”, vi redan börjat märka.
Havens verkan på klimatet
Den enorma massan av allt vatten i haven står för nästan 99 % av den värmekapacitet, som finns ovan jordskorpan. Det förhållandet har oundvikligen avgörande betydelse för klimatets växlingar. Det finns således mycket goda skäl att ta Archibalds förutsägelse om en kallare period på största allvar.
+ – + – + – +
by 
Mycket intressanta uppgifter. En reflektion är hur väl kurvorna verkar följa utvecklingen av bland annat de arktiska isarnas utsträckning från 1979 och framåt, det år som klimatklanen med förkärlek använder som utgångspunkt för sin trosberättelse.
Det finns säkert någon på den är sajten som kan utveckla det sambandet mycket bättre än vad jag kan.
Spännande periodicitet som även återfinns i havsnivåkurvor:
https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?plot=50yr&id=140-012
Även Atlanten har sina cykler AMO (Atlantic Multidecadal Oscillation) som går i 40 årscykler. Vi är cirka 5-6 år från att en ny kallperiod startar.
De PDO-grafer jag sett visar en dubbeltopp och trendförändring nedåt (kallare klimat i vår del). Vet ej på rak arm om skalan inte skulle vara synlig i diagrammet ovan? Ivf skulle vi ha en förstärkning av dels nedåtgående PDO och dels La Nina, dvs förstärkning av avkylande effekter. PDO som till skillnad från Nina/Nino har en betydligt längre cykel.