Figur 1. Förhör med ansvariga politiker till vänster och experter-forskare till höger

Husförhör i Klimatkyrkan

Det var en tid då kungen bestämde vilken religion allmogen skulle ha. Alla tvingades lyssna till prästernas förkunnelser om apostlarnas gärningar. I utbildningen för konfirmationen fick man plugga “Katekesen” med förenklade trossatser.

Under årens lopp ställdes alla till svars i “husförhör”, där prästen kollade hur husbonden, drängen och pigan behållit den starka tron. Några funderingar om “gå på vattnet” eller “uppståndelse från de döda” var verklighet kunde inte förekomma.

Idag bestäms landets religion, “Klimatkyrkan”, av Public Service, främst SVT. Inga politiker vågar trotsa påbuden inför risken att bli utsatta för ett mediedrev utan reella möjligheter att försvara sig.

I programmet “Agenda Special” höll nu de skattebetalda prästerna husförhör med de politiker, som borde styra, men inte kan det av risken för mediedrev. Prästerna hade skaffat sig understöd från likaledes skattebetalda apostlar, förkunnare, som kallar sig forskare, vilka då studerat allmogens syndfulla leverne.

Låssevärlden “Politik”

Dagens politik har lämnat verkligheten och utgår istället från sagor och fabler, där det meningslösa “Parisavtalet”, det som inte är något avtal, behandlas som verklighet. Det har sedan tagits som en realitet med antagande av svenska “klimatmål”: Minskningar av utsläppen av koldioxid, vilka inte har någon mätbar verkan i verkligheten och dessutom är kontraproduktiva med sämre skördar och ruinerad ekonomi.

I den låssevärlden trummas dess trossatser systematiskt in i väljarnas medvetande . Några tvivel på dem får inte plats i de skattebetalda predikningarna. För att upprätthålla chimä-ren om “demokrati” med fria val, är det logiskt att kräva offentliga trosbekännelser av de politiker som skall trycka på låssemaktens knappar.

Därför fullgjorde förstås Public Service sin uppgift att hålla väljarna informerade om partiernas ställningstaganden i “klimatfrågor”.

Okunnigt, orimligt och omöjligt

Programmet var fyllt av orimliga påståenden, närmast besvärjelser, för att dölja den egna bristen på kunskap och logik. Här några exempel.

NOLL nettoutsläpp 2045. Man behöver inte anstränga huvudräkningen mycket, för att inse att detta är omöjligt. Men deltagarna tycks ha saknat normalt “sinne för proportioner”.

På vetenskaplig grund. Här missbrukas ordet “vetenskap” på det grövsta. Av de NIO forskare, som bjudits in för att representera “vetenskapen” kunde ingen anses ha forskat om “klimatet” och bara EN om verkligheten, kärnkraft. Alla de övriga har arbetat med spekulationer om följderna av antagna politiska åtgärder. Det är mera “fantasi” än “forskning”. De uppvisade lika stor okunnighet om själva klimatet som politikerna. Det är synnerligen anmärkningsvärt att även de tycks ha låtit sig begränsas till samma informa-tion som PS tillhandahållit. Sann vetenskap visar att koldioxid inte har någon mätbar verkan på klimatet, samt att detta nu håller på att bli kallare, inte varmare. Rent stötande var det att utse dessa okunniga akademiker utan demokratiskt ansvar till “domare”, som med gult och rött kort avvisade politikernas uttalanden.

Vätgaslagring för vindstilla. Väte är universums lättaste grundämne. Molekylerna är så små att de kryper igenom vanlig stålplåt. Från en kommentar tar jag några uppgifter om dess fysik:

Väte har hög energidensitet, ca. 3 ggr högre än bensin, men vätgas är mycket lätt. Ett kg kräver ca. 15 ggr större volym än luft. För lagring krävs då hög komprimering. Även vid 700 bars tryck upptar vätgas ca. 5 ggr större volym än bensin/diesel…för samma energi-innehåll. En tank med 50 liter vätgas under 700 bars tryck innehåller ungefär samma energimängd som 11 liter bensin.

En tank för så högt tryck kräver tjocka väggar, blir mycket tung och dyr. Komprimeringen kräver mycket energi, som blir förlust av verkningsgrad.

Ett alternativ är att kyla ner gasen till vätska vid minus 253 grader C. Det kostar energi och ger ständiga energiförluster trots extremt effektiv isolering.

Det är således fullständigt otänkbart att lagra tillräckligt mycket väte för en stiltje, som varar hela dagar eller veckor.

CCS, Carbon Capture and Storage, d.v.s. infångning av koldioxid från luften eller avgaser och sedan lagring av den i “slutförvar”. Detta är sanslöst dyrt, och helt meningslöst. Även om man hittar ett lager, som gasen inte läcker ut från, så gasar haven ut nästan lika mycket, för att behålla balansen mellan atmosfär och hav. Det tar lång tid, men klimat har en lång tidshorisont. Dessutom är det onödigt, eftersom världen blir bättre med mer koldioxid i luften.

Biobränslen. Alla var överens om att flyg samt jordbrukets och byggbranschens maskiner inte kan drivas från batterier. För dem krävs biobränslen. De skall produceras från skogens och jordbrukets restprodukter. Moderaterna och Liberalerna, som föreslår mera kärnkraft, konstaterade att dels kan odlingen inte ge tillräckliga mängder och dels finns inte teknik och anläggningar klara innan 2045.

Några osorterade poänger

Alla politikerna fick bekänna sin tro på “Parisavtalet” och de nationella “klimatmålen”.

Figur 2. Från vänster: Jytte Guteland (S), Lorentz Tovatt (MP), Kjell-Arne Ottosson (KD), Rickard Nordin (C), Helena Gellerman (L), Jessica Rosencrantz (M). Jens Holm (V), Martin Kinnunen (SD)

Jessica Rosencrantz avkrävdes först en förklaring hur Moderaterna kunde få ihop sitt förslag om sänkt skatt på bensin och diesel med målet att eliminera utsläppen. Hon svarade käckt:

Ingen är gladare än jag om fler köper en elbil i det här landet.

Hon bekände tveklöst sin tro på “Parisavtalet”, men sedan fick hon svårt att ange en väg att nå målet. Hon svarade inte det som är uppenbart för alla som studerat fakta: Det är omöjligt och dessutom onödigt.

Kjell-Arne Ottosson med charmig dialekt från Värmland framstod som den mest verklig-hetsförankrade med genuin bekantskap med modernäringen, vars betydelse och villkor han försvarade. Han påpekade stillsamt att:

Sverige är mycket större än Stockholm.

Martin Kinnunen tog nog hem åtskilliga nya röster med en kort förklaring. När alla andra diskuterat vilka politiska åtgärder de ville införa, för att minska konsumtionen av kött, svarade han:

Jag tycker inte politiken skall bestämma vad folk äter.

Helena Gellerman gjorde en snusförnuftig anmärkning på tal om all vindkraft som skulle byggas. Den är ju väderberoende och kräver reglerkraft, d.v.s. vattenkraft eller kärnkraft:

Vattenkraften är nu 50 % av elproduktionen. Och vi skall dubbla kapaciteten. Då blir vattenkraften bara 25 %. Det räcker inte, så vi behöver mera kärnkraft.

Jytte Guteland framträdde med den auktoritet hon nått som förhandlare för EU-parlamentets “klimatlag” med skarpa krav på snabb minskning av utsläppen. Hon var beredd att påskynda utvecklingen genom att steg för steg dra in antalet utsläppsrätter, så att de skulle bli dyrare. Dessutom skulle politiken stimulera “innovativ utveckling”.

Lorentz Tovatt framträdde med den förblindade övertygelse han har och resonerade logiskt om genomförandet av partiets alla idéer, så som media med SVT kampanjat för i åratal.

Rickard Nordin var en ivrig supporter, men poängterade att politiska åtgärder måste genomföras å EU-nivå, för att svensk ekonomi inte skall skadas.

Jens Holm tryckte dels på att Sverige exporterar mänger av el, 25 TWh under fjolåret, och dels på att “de rikas” lyxkonsumtion ger oproportionerligt höga utsläpp. Av rättviseskäl måste därför höga inkomster beskattas mera.

Experterna

Christian Ekberg, professor i kärnkemi, Chalmers, förklarade:

Jag vet ingen reaktor i världen, som stängts på grund av att den nått sin tekniska livslängd. Jag kör en 70 år gammal SAAB hela året. Den funkar utmärkt.

Man intecknar teknik vi inte har. Om vi tänker på vätgaslager, så minns jag den spektakulära explosionen i Fukushima. Det var ganska lite vätgas som smällde där. Skall vi bygga gigantiska vätgaslager behövs nog en lång handläggningstid för att få tillstånd att bygga en sådan grej.

Lennart Söder,  professor i elkraftssystem, KTH, har under många år argumenterat för utbyggnad av vindkraft. Jag kan inte minnas att han då tagit på allvar problemen med nätets stabilitet. Nu förklarar han:

Jag önskar en större förståelse för kraftsystemets stabilitet från politiken.

Övriga “experter” agerade mest som aktivister med svår verklighetsflykt.

+ – + – + – +

by