Planer på 198 möllor utanför Trosa, Oxelösund och Nyköping har nu aktualiserats
Svea Vind Offshore planerar VKV med totalhöjd 350 m och rotordiameter på 220 m. Projektet är väl beskrivet på flera håll, varför jag länkar till relevanta sidor.
- Det har planerats sedan 2016 och beskrevs utförligt av SVT 2017.
- Lokaltidningen SN, Södermanlands Nyheter, behandlar politiska invändningar 2018.
- Svea Vind Offshore preciserar planerna till 198 VKV med höjden 350 m.
- SN redovisar dagens läge, betalvägg: Framtidens elproduktion kan komma från skärgården.
Ännu ett projekt som kommer att producera mera skräp-el när det blåser och inget alls när det råder vindstilla. En nästan säker konkurs om 5 à 10 år.
Sen får kommunerna betala rivning och “kvittblivning”. De enorma vingarna kan inte återvinnas eller destrueras på säkert sätt.
+ – + – + – +
by 
Hur kan man tro att detta verk ska ge 10% av Sveriges el? Det ger ungefär 0% när det inte blåser och ca 0% när det blåser för mycket! De korta perioderna där emellan så kommer den att leverera el med instabil frekvens och varierande effekt som måste slumpas bort på export till vrakpriser! När ska idiotin ta slut?
Det finns ett hopp som brukar kallas NIMBY. Not In My Back Yard.
Tänk på demografin. Tänk på hur många människor i maktposition som också har ekonomiska resurser att kunna njuta av skärgården i fritidshus eller rejält tilltagna båtar.
Det här kommer inte att ske. Folket i Norrland och andra glesbygder går att köra över. Inte den här kategorin tror jag. Hoppas jag.
Har varit gäst på segelbåt därute många gånger.
Hur kan detta vara hållbart? Dessa vindkraftverk kommer att spy ut mängder med mikroplaster i den marina miljön. Partiklar som kommer tas upp av vattenlevande
djur/fiskar och sjöfåglar. Vem vill äta fisk som utfodrats med mikroplaster?
Numera har många vindkraftparker s k Power Purchase Agreement (PPA), vilket är ett avtal med kunder om att de köper hela eller delar av produktionen till ett överenskommet pris. Ett pris som ibland är över och ibland under gällande dagspris.
Så länge det finns företag som är beredda att betala överpris för garanterad vind- eller solkraft så kan VKV-företagen (kanske) få viss lönsamhet. Hotet för dem är om vi går mot fler och längre vindsvaga perioder, så att det inte har några mängder el att leverera. Då kan kapitalkostnaderna driva dem mot rekonstruktioner och konkurser.
När vindkraften underpresterar är elpriset högt. Vindkraften har liten produktion men tjänar inga pengar på det höga elpriset.
När vindkraften överpresterar är elpriset lågt. Vindkraften har stor produktion men tjänar inga pengar på det låga elpriset.
Ebberöds bank om inga subventioner ska rädda vindkraftsbolagen.