Figur 1. På nyårsafton blev tusen villor nedbrända i en eldstorm i Colorado

Främst drabbades städerna Louisville och Superior strax norr om Denver. Elden spreds av vindbyar på 50 m/sek. 30.000 personer evakuerades.

Figur 2. Hela stadsdelar blev totalt nedbrända

Det gäller villakvarteren bortom vägkorsningen. Nere till höger ses större byggnader som klarat sig. Vägarna har fungerat som brandgator.

Ett ögonvittne berättar

En av mina grannar har ett hus med ett hus mellan oss. Hans var rätt i vägen för den starka blåsten som svepte ned och spred elden. Han råkade stå bakom sitt hus när hans staket tog eld. Han drog ned staketet sjok efter sjok, och kallade på brandbilen i närheten. En brandman släckte den lilla brasan. (Det var klart att grannen var där han inte skulle vara – alla invånare i båda städerna hade kommenderats att evakuera) Sedan drog de två ned staketen bakom hela längan med hus och dränkte dem.  Om han inte hade varit på plats just i den sekunden, så skulle mitt hus och 20 – 30 andra också ha gått åt.

Vinden var så stark (90 – 110 miles per hour) att brandkårerna inte hade en chans att släcka sedan ett hus börjat brinna.  Det var bara genom att släcka sådana småbrasor som jag beskrev, och att spruta vatten på lätt-antända saker i vindens väg, som de kunde göra någon skillnad.

+ – + – + – +

Alltså

Storbränder uppstår inte bara då vädret är varmt. De kan också uppstå mitt i vintern med snö på marken.

+ – + – + – +

Rättelse

Jag kan glädja mig åt mellan 50 och 120 besökare från USA varje dag. En av dem har protesterat mot min slutsats. Jag har tagit miste på flera punkter, då jag gått efter bilder på nätet:

1. Snön kom dagen efter elden.
2. Då branden började var det flera plusgrader och solen sken. Den är stark på den höjden, så det torra gräset var ofta betydligt varmare.
3. Branden spreds som en gräsbrand. Gräset hade växt bra i början på sommaren, men sedan hade inget regn kommit, så gräset var långt och krut-torrt. Det spred branden till trästaket, som sedan spred den till husen.
4. Den starka vinden gjorde sedan spridningen omöjlig att kontrollera.

Jag ber om ursäkt för min förhastade slutsats !

+ – + – + – +

Inget samband med klimatförändringar

På WUWT redovisas en kompetent analys av händelseförloppet. Från flera håll har branden förklarats som en följd av “klimatförändringarna”. Det gäller de flesta ansvariga politiker. Analysen har följande huvudpunkter:

Antändningen berodde på mänskligt slarv. Det skedde i ett läger för en religiös grupp. Således hade “klimatförändringar” inget med den att göra.

De starka vindarna var förutsedda i väderprognoserna. Den 30 december kom vinden från väster och pressades upp över Klippiga Bergen för att sedan störta nerför de östra branterna med ökad hastighet. Vindens hastighet mättes till 90 – 110 miles per timme, vilket överträffats både 1972 och 1982 då mer än 140 miles per timme noterats. Vindhastigheten var således inte “utan motstycke” och kan därför inte skyllas på “klimatförändringarna”.

Eldens bränsle: Torrt gräs. Landskapet var generellt beväxt med gräs. Nederbörden hade varit riklig i början av sommaren, så att gräset var långt och torkade under resten av sommaren. I december klassades det som “one-hour dead fuel“, vilket betyder att det torkar tillräckligt för att kunna brinna efter en timme i torr luft. Denna kom från hög höjd där innehållet av fukt var lågt, vilket betydde mycket låg relativ fuktighet på den lägre höjden i öster. Endast 23 % relativ fuktighet hade uppmätts. Luftens kapacitet att torka var mycket hög. Det spelade således ingen roll att det hade regnat så sent som den 25:e december.

Mänsklig aningslöshet eller nonchalans

Katastrofen väntade på att blossa upp ! “Människan” hade tillåtit eller skapat de förutsättningar som gjorde katastrofens omfattning så enorm:

Det torra gräset hade fått ligga kvar ända intill staketen runt husen. När dessa fattat eld var husen tillspillogivna i blåsten.

Av miljöskäl bevarades “vild” gräsväxt ända fram till samhällenas bostadsområden.

Husen stod så tätt att elden lätt spreds från hus till hus.

Den 10-faldiga ökningen av befolkningen på 70 år hade mer än tiofaldigat det “bränsle” husen utgjorde, så att katastrofen nådde sin enorma omfattning.

Enkla skyddsåtgärder

Det viktigaste är förstås att lära den sekulariserade “helelektriska” medborgaren respekt för eld och sätten för dess spridning respektive släckning. Den skola jag har som granne ett kvarter bort bjuder varje år in brandkåren, som låter ungarna tända och släcka brasor samt använda brandsläckare. Så måste allt brandskydd börja.

Förebyggande bränder anläggs regelmässigt i Australien. Tänder man på det torra gräset i lugnt väder och arrangerar bevakning, som håller elden under kontroll, finns sedan inget bränsle, så att elden kan spridas.

Stadsplaneringen måste ta hänsyn till brandriskerna och räkna med säkra avstånd mellan byggnader.

Bestämmelser för brandsäkerhet måste finnas för alla byggnader. När jag skulle bygga min villa fick jag inte ha fönster mot söder på garaget, eftersom grannhuset låg på den sidan. Och i garaget står en bil med bensin i tanken.

+ – + – + – +

by