WSJ: Models “out of whack”

DKRZ, Deutsche KlimaRechenZentrum, Hamburg, med sina SuperComputers

Av namnet att döma används denna gigantiska anläggning för att räkna fram sådana “klimat-modeller” som IPCC baserar sina rapporter på. Om dem vet man att de är totalt värdelösa, eftersom så många in-data måste “antas”, d.v.s. gissas. Det är ett ytterligt stötande exempel på det vanvett hela cirkusen om “klimatkrisen” är.

2022-02-06, WSJ, Wall Street Journal: Robert Lee Hotz:

Climate Scientists Encounter Limits of Computer Models, Bedeviling Policy

(Klimatforskare stöter på gränser för datormodeller, vilket förvirrar politiken.)

Alla IPCC:s väsentliga larm sedan 30 år har inte bara visat sig fel. Verkligheten har gått åt MOTSATT håll. IPCC har således ingen trovärdighet.

Gårdagens Wall Street Journal förklarar varför: De datorsimuleringar som IPCC baserat sina larm på har inte kunnat beräkna klimatet. Det har helt enkelt varit fysiskt omöjligt, eftersom man vet för lite om dess otaliga drivkrafter:

“If you don’t get clouds right, everything is out of whack.” said Tapio Schneider, an atmospheric scientist at the California Institute of Technology and the Climate Modeling Alliance, which is developing an experimental model. “Clouds are crucially important for regulating Earth’s energy balance.

(“Om du inte förstår molnen rätt, blir allt fel.” sa Tapio Schneider, en atmosfärsforskare vid California Institute of Technology och Climate Modeling Alliance, som håller på att utveckla en experimentell modell. “Moln är avgörande för att reglera jordens energibalans.”)

IPCC har konsekvent bortsett från verkan av Solens magnetfält på molnbildningen och därmed på klimatet. Det som Henrik Svensmark uppmärksammade redan 1996. Han har övertygande bevisat effekten för ett par år sedan. Detta gör att sannolikheten för att koldioxid har någon mätbar effekt på klimatet minskar dramatiskt.

+ – + – + – +

Det har jag ju talat om hela tiden

När man vet så lite om klimatet, är det ytterligt dåligt omdöme att tro på några “beräkningar” av dess framtid överhuvudtaget. Det har jag tjatat om sedan 2014. Se här några få bloggposter:

I den sista finns följande citat från IPCC:s tredje Assessment Report, TAR 2001:

the long-term prediction of future climate states is not possible.

( långsiktiga förutsägelser om framtida klimat är inte möjliga)

Stor sensation att WSJ skriver

Det kan möjligen innebära att sprickan i tystnadsmuren vidgas lite. Kanske även i Sverige ?

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

22 thoughts on “WSJ: Models “out of whack”

  1. Det är inte svårt att mäta temperaturen.
    Men det är svårt att sortera alla parametrar som påverkar temperaturen.
    Det som har störst påverkan är rymden utanför Jorden.Rymden gör vad den kan för att kyla ned Jorden till nära 0ºK.
    Motverkande kraft är Solen, 8 minuter bort. Ger ungefär 1,35 kW/m2 vinkelrätt mot Solen
    Det som hindrar att Solens värme når Jordytan är partiklar i Jordatmosfären som reflekterar Solens energiflöde ut i rymden (vattenånga, kondenserad vatten, kristalliserat vatten (=is), aska, sot
    Vattenånga i sig har omkring 90- 95 % större absobtionsförmåga än CO2.
    Den största effekten är dock moln där Jorden har ett albedovärde (vithetsvärde) på omkring 0,6, dvs solstrålningen reflekteras över omkring 60 % av den jordyta som momentant exponeras mot Solen reflekterar ganska mycket ut i rymden och därmed får Jordens yta en mindre av den energi som Solen ger oss.
    Blir det för varmt lokalt på jordytan ökar vattenavdunstningen (som kräver energi) vilket ger mer moln som reflekterar solljuset som sänker temperaturen på Jorden
    Det är därmed ett självstabilt temperatursystem med negativ återkoppling.
    Men SMHI hävdar att vi måste bortse från vattenånga och de talar över huvud taget inte om moln.
    Slutsats: SMHI saknar helt trovärdighet då det gäller att kunna beräkna framtidens väder när de inte ens kan verifiera sina egna beräkningar med historiska data

  2. Det är mycket svårt att mäta temperatur eftersom det är ett virrvarr av parametrar som påverkar temperaturen i varje enskild mätning. Man kan bestämma sig för en metod som ger ett någotsånär jämförbart värde mellan olika platser idag, men det finns fortfarande en ganska stor osäkerhet. Och att jämföra med mätvärden från 1870-talet är förstås omöjligt.

  3. Så länge algoritmerna inte är helt öppna och kan testas och jämföras med historiska data.kan algoritmerna bara vara felaktiga.
    En hypotes är sann tills den har falsifierats
    Den klassiska:
    “Alla svanar är vita”
    Men den kan inte bevisas hur många forskare man än sänder ut för att finna fler vita svanar.
    Den är sann till dess en vetenskapare åker till Australien och finner sin första svarta svan
    Sedan är det oviktigt om det är en eller 100 miljoner svarta svanar, hypotesen har inte fallit mer än efter den första svarta svanen.
    CO2 är konstant över dygn och veckor, moln ger olika temperatur beroende på timme på dygnet och molntäckningsgrad.
    Moln ger oss en gan ska konstant temperatur med negativ återkoppling, ett självstabilt system. CO2 saknar styrförmåga av temperaturen.

  4. L: Kan man beskatta solpaneler, så kan man säkert beskatta moln oxå….

  5. @”Försöken att bevisa motsatsen saknar konkretion.”
    Det är ju precis tvärtom det du påstår, ipcc svänger ihop en fabel och presentera den som sann, och som verkligheten och vetenskap/forskning sedan ganska så snabbt förpassar till skroten.

  6. Studera komplexitetsteori;
    Komplexa system kan ej predikteras med datorer.
    Komplicerade system kan predikteras om samtliga indata är korrekta.
    Klimatet är komplext.

  7. Petter
    Vilken av de 102 klimatmodellerna har förbättrats och vilka parametrar? Du kan vissa din kunskap genom att svara. Eller tillhör du den klimathotsreligiösa sekten?

  8. Den nya generationen av klimatmodeller, CMIP6, var tänkta att behandla molnen bättre fysikaliskt än tidigare modeller. Resultatet: De har ännu större uppvärmningstrend än tidigare generationer, som redan de nästan allihopa hade för stor uppvärmningstrend.
    Den enda klimatmodell (INM-CM) som inte framstår som totalt misslyckad är den som är utvecklad vid matematiska institutet i Moskva. Den har lägre uppvärmningstrend än de andra. Bland annat beroende på att den har molnighet som en motverkande återkoppling, medan de andra har den som en förstärkande återkoppling.
    De klimathotsreligiösa vill dock inte veta av INM-CM. Och varför? Jo, för att den spår en måttlig global uppvärmning för framtiden. Alltså inte något resultat som det går att larma om.

  9. L: Säg inte det! Med tillräckliga ansträngningar kan vi säkert beskatta både syre och moln! Bara den “goda” viljan finns!

  10. Med korrekta och bekräftade in- och utdata kan man ofta räkna ut resultatet med vanlig aritmetik: plus, minus, gånger och delat.

  11. PW
    Ett försök att validera modellerna gjordes nyligen.
    De visade upp ett spann på 0,8 grader C.
    Riktigt dåligt eftersom de bara kördes från 2012 till 2020.

    Att IPCC missar molnens inverkan kan vi vara säkra på.
    40 års mätningar har visat att vi fått 20% fler soltimmar 😉

  12. PW
    Vill du mena att modellerna blir bättre och bättre?
    Ingen model har kunnat bevisligen ‘förutspått’ vädret på en kontrollerbar tidsserie av faktiskt väder, typ 1980 – 2020. Något som vi har verifierade data från.
    Om dessa modeller inte fungerar på tidserier som kan verifieras, de har defacto inträffat, så har jag ytterligt svårt och se hur vi ska lita på dem för att förutspå framtida klimat.
    De senaste årens ‘paus’ i temperaturhöjning’ har inte varit bra för klimatsekten då det inte har passat i deras modeller.
    Von Neyman har sagt att om man måste gissa/anta tre eller fler storheter/indata så är det i princip omöjligt att förutspå något om ett system. Jmf. ett system med tre eller fler kroppar i rörelse.

  13. #PW : Om värdet(säkerheten) av en projektion ligger mellan 0 och 1 befinner sig 0.01 i “FÄLTET”. En ökning till 0.02 innebär en 100 %-ig förbättring. Det innebär dock knappast att man med större förtroende kan luta sig mot projektionen!

  14. Är inte koldioxiden det enda sättet för att kunna beskatta. Det blir ju svårare att beskatta moln.

  15. Klimatmodellerna har alltid befunnit sig i fältet mellan den totala osäkerheten och den totala säkerheten. De förbättras rimligen hela tiden. Försöken att bevisa motsatsen saknar konkretion.

  16. Parametrar till klimatmodeller ska mätas eller beräknas och inte gissas eller anpassas. Eftersom det behövs minst 102 klimatmodeller så gissas eller anpassas parametrarna. Det går bra att interpolera vid kurvanpassning men det är meningslöst att extrapolera. Därför säger IPCCs klimatmodeller ingenting om framtidens klimat. Sunt förnuft är en bristvara.

  17. Det spelar ingen roll hur kraftfull en dator är, SKIT IN ger SKIT UT!

Comments are closed.