Norska bolaget “Wind Catching Systems” utvecklar effektivare vindkraft till havs
Konceptet presenterades av Paris Match 2022-01-12 med en bild från Wind Catching Systems med pålagd text. Anläggningen WCS förväntas ge 75 MW jämfört med de 15 MW de hittills största vindkraftverken VKV ger. Den är lika hög som Eiffeltornet, 324 meter. Journa-listerna har tagit fel i nästa uppgift, som säger att den tål vindar upp till 24 km/tim = 12,5 m/s. Det skall istället vara vindar över 12,5 m/s. Den kan försörja 80.000 hushåll med el.
Konstruktion
WCS flyter på en ponton. Det gör den mycket lättare att få på plats jämfört med konventionella VKV med gjutna fundament på djup ner till 50 meter. Den kan så vändas mot vinden.
Den består av ett fackverk där många små generatorer med propellrar i aluminium fångar vinden. Dessa tål högre vindhastigheter och är helt återvinningsbara.
På bilden räknar jag till 9 rader med 13 propellrar = 117 st.
Enkelt underhåll
Underhållsarbeten utförs på plattformen nederst i fackverket. De små propeller-generato-rerna firas ner till den nivån utan hjälp av helikopter. Jag antar att någon ändå måste klätt-ra upp för att lossa skruvarna. Vid fel på en av dem, byts den snabbt ut medan alla de andra fortsätter att arbeta. Detta gör att man hävdar 50 års livstid jämfört med 25 år för VKV.
Invändningar
Som gammal mekanist är jag lite skeptisk med följande invändningar och frågetecken:
- Det är sällan lönsamt att ta tillvara den högre effekten vid höga vindhastigheter. Det låter kanske lockande med 8 ggr så hög effekt vid dubbel vindhastighet, men denna förekommer så sällan att det är inte ekonomiskt att dimensionera mångmila kablar för hela den effekten. Lämplig märkeffekt torde vara 30 MW istället för 75 MW.
- Jag antar att man inte har vridbara blad på så små propellrar. Hur gör man då, när det blåser för mycket ?
- Jag tycker fackverket ser alltför klent ut. Jag misstänker att man missat trycket från propellrarna. De gör att man måste räkna med ett tryck från vinden på en “vägg” 300 x 300 meter = 90.000 m² = 9 hektar. Sen är frågan om man skall dimensionera för “storm” eller “orkan”. I de fallen antar jag att man vänder fackverket med gaveln mot vinden. Men vindbyar kan sekundsnabbt komma från alla håll.
- Vid den normala vindhastigheten 12,5 m/s står “väggen” tvärs vinden och tar upp fullt tryck. Eftersom det blåser lite mer högt uppe ligger vindkraftens centrum kanske på höjden 200 meter. Det blir dels ett enormt brytmoment nederst på fackverket och dels ett enormt tippmoment på hela fackverket. Såvitt jag förstår bör det senare tas upp med vajrar till pontoner på åtminstone 50 meters avstånd. Observera: De måste flyta på ytan så att de verkligen håller emot då vajrarna vill lyfta dem. Bilden visar inga sådana. Men Nordsjön har 26 m höga vågor. Så det kan inte fungera. Hur gör man då ?
Lockar investerare
Ny teknik lockar alltid några investerare. Med all offentlig propaganda för vindkraft, lär detta projekt samla stora belopp.
Jag anser dock att all vindkraft är säkra förlustaffärer hur genial själva tekniken än må vara. Det beror på att ingen kan styra vinden.
+ – + – + – +
by 
Varför “Gå över ån efter vatten?” när vi har ett överlägset bättre och betydligt enklare system till hands, kärnkraft, vattenkraft och gas/olja/kol som reglerkraft. varför ha energisystem till havs som krånglar till det i onödan, kan se framför mig när en dylikt “kraftverk” hamnar i en riktig storm/orkan/tornado/tyfon på Nordsjön, Stilla havet osv, osv.
Det blir nog inte så mycket kvar av skrotet, att man ska kunna hämta någon större energimängd utav.
För att inte tala om hur leda strömmen till konsument? misstänker att det blir vare sig enkelt eller billigt att göra..
#Thorleif ”problemet med intermittent produktion kvarstår” Så är det naturligtvis i Sverige, vilket starkt begränsar realistisk användning av vindkraft lokalt, men i andra delar av världen är det annorlunda, som i passadvinds områden. Det blåser 24-7-360 i samma riktning. ”flerpunkts-ankring” precis som att ankra ett fartyg behövs bara en ankringspunkt, fartyget eller plattformen svänger sedan efter vinden. Propellerbladen är ställbara drygt 90 grader. ”plattformen” kanske kunde vara i form av en katamaran.
Tack för synpunkter Karl W. Det är som du säger bara ett koncept än så länge. Jag hade hoppats på FAQ på deras site som kunde eliminera typiska “enkla tekniska problem” som både dilettanter och experter kan tänkas ställa. Det skulle öka intresset även bland oss vanliga.
Att försörja t.en en eller flera havsbaserade plattformar med el låter ju bra men problemet med intermittent produktion kvarstår. El-ledningarna lägger man samtidigt med olja/gas-transport-pipen antar jag. Frågan är om det lönar sig innan det finns en massproducerad produkt?
Hur mycket el krävs för en typisk olje-plattform idag (eller grupp)?
Ang uppankring av ponton. Det krävs då flerpunkts-ankring och möjlighet att justera position på ett enkelt sätt.
Eller är propellrarna ställbara 180/(360)gr inom fackverket? Jag fick inte den uppfattningen när jag läste.
Som sagt, när oljefonden i Norge bestämmer sig så vet vi mer.
En slaktmaskin för havsfåglar?
Skall vara CSP, ”Constant Speed Propeller”. Jag skrev fel. Motorn går alltså på samma varvtal oberoende av flygplanets hastighet. Samma gäller för ett vindkraftverk. Vinkeln på propellerns vingar varieras av det hydrauliska systemet så propellern alltid snurra med samma varvtal, oberoende av vindhastigheten
#Ivar Andersson Precis som på avancerade flygplan, eller existerande vindkraftverk, styr reglersystemet vinkeln på propellervingarna. Dom kan alltså ”flöjlas, alltså ställas i en vinkel så propellern står stilla i de kraftigaste vindar. På flygplan kallas det VSP, ”Variable Speed Propeller”.
#Thorleif ”vindens anslag på propeller-ytorna” Om den är tillräckligt stor kommer vågorna inte att påverka det, Den ”gungar” alltså inte.
”Hur hålls pontonen på plats ” Ankrad i en punkt precis som ett ankrat fartyg som svänger med vinden så stäven alltid pekar mot vinden.
”fackverket till turbulens” Vinden träffar propellrarna först och sedan fackverket, vilket gör att propellrarna inte påverkas av fackverket. Fackverket kan byggas i samma slags profiler som på flygplan, som en C174, vilket gör att det nästan noll påverkan.
Jag tror vi ska betrakta detta som en teckning av en koncept, inte en konstruktion. Som en konstruktion skulle den flytande plattformen vara mer byggd som en fyrkant eller avlång i vindriktningen. Som ett fartyg. Om den skulle automatiskt riktas mot en varierande vindriktning borde det finnas något slags roder som får den att svänga i rätt riktning. Det finns inte på bilden. Det finns stora fördelar med detta. Hela plattformen kan till exempel bogseras till ett varv för service, det borde kunna spara mycket kostnader, och helt enkelt bytas ut regelbundet. En ny plattform sätts på plats medan de andra servas. Konceptet har tillämpats mycket länge i Kina men under broar, men även i Italien och USA. Förhållande är dock väldigt olika i Kina. Dalen som bron korsar fungerar som en vindtunnel, skärmar på och under bron accelererar vinden genom snurrorna, och vinden blåser stadigt i samma riktning hela tiden som i passadernas, tradewinds. Svensk landskap ser inte ut så och vinden varierar mycket i både satyrka och rikning.
https://www.popsci.com/uploads/2019/03/18/275VLNG4GKYJQPQSZOGEVOCPV4.png
https://th-thumbnailer.cdn-si-edu.com/Zg3wuO5qwYbpICTmvdCteXBO9Q4=/1000×750/filters:no_upscale()/https://tf-cmsv2-smithsonianmag-media.s3.amazonaws.com/filer/41/4e/414e5129-9a08-4345-9b3b-37af1d478e71/juncal.jpg
Bidrar inte själva fackverket till turbulens och effektförluster och viss instabilitet? Pontonens självrätande egenskaper inkl tröghet är andra spontana spörsmål. En dygn på Nordsjön kan väl vara ett av de mest utsatta platserna på jorden på n:a hf!
Jag kan inte norskt näringsliv men de tre grundarna utger sig som kostymnissar (se bild) verkande inom finans med marin inriktning. Här deras bidrag till EU-taxenomi! Samtliga verkar med få undantag vara inblandade i förlustbringande bolag. Vilka i bästa fall visar att några av dessa är potentiella vinstmaskiner på sikt.
När den norska oljefonden visar intresse finns det skäl att uppmärksamma konceptet men där är vi ännu inte.
detta kommer aldrig att byggas.
Om man försöker så kommer det att sluta med katastrof.
Kalkonprojekt…
10 m/s = 36 km/tim, 12.5 m/s = 45 km/tim.
När man dimensionerar för höga vindhastigheter blir toppeffekt hög och generatorn onödigt dyr. Ofta har man behållit vingstorleken men minskat generatorn och ökat lönsamheten.
Hur kommer vågkraften påverka vindens anslag på propeller-ytorna? Klarar ponton-konstruktionen ev rullnings-effekt? Finns det risk för en mycket ojämn vindbelastning över “riggen” och om så bli fallet hur påverkar det kraftöverföring till generatorerna? Var lösningen individuella generatorer!?
Hur hålls pontonen på plats? Med styrning och motorer via GPS? Obemannad och vad händer vi satellit-avbrott? Kabel-koppling!
Jag saknar teknisk bildning men den 1/4 skulle detta ex passa bra! Vi har en pågående boom med gott om investerings-kapital (andras pengar).
Möjligen skulle dessa vindkraftverk ersätta landström till oljeriggarna.
Då är utebliven kabeldragningen en vinst i stället för förlust.