Figur 1. Total energi med sol- och vindkraft samt börspris
Under större delen av månaden ligger priset strax över 200 €/MWh.
Figur 2. Levererad effekt från Sol och Vind, tabell
Figur 3. Vindkraftens levererade effekt i relation till installerad kapacitet
Svaga vindar 10 dagar i sträck mitt i månaden liksom under de 4 sista dagarna.
Figur 4. Vindkraftens effekt samt antalet timmar för olika nivåer på dess nyttjandegrad
Figur 5. Solkraftens effekt samt antalet timmar för olika nivåer på dess nyttjandegrad
Med vårens ankomst minskar antalet timmar utan sol från 48,1 % till 39,7 %.
+ – + – + – +
by 
Ivar
Ville du göra dig lustig? Jag kommenterade inte dig eller bara april bara för att min kommentar kom efter din! Så vad är statistiska svansar enligt dig? Enligt min syn är det idag även när alla vkv producerar för fullt och dumpar priserna och därigenom förstör sin egen och andras ekonomi. Alltså inte bara när det blåser för lite som du utgår ifrån pga den låga effekt-utnyttjande-graden.
Jag syftar alltså på längre datastatistik än för en enskild månad. T.ex sägs det att skillnaden mellan havsbaserad vk och landbaserad generellt/långsiktigt inte är så stor som här anges. Jag var å andra sidan inte ute efter skillnaderna mellan hav/land utan bara av det låga medelvärdet av utnyttjad effekt och hur ett annat statistiskt mått kan avslöja andra verkligheter mht vad vk ställer till med via elpriserna. T.ex hur skulle elpriserna hos se ut med om vi räknade bort perioder av pris-dumpningseffekter när det blåser “för mycket” förutom el-brister när det inte alls blåser eller för lite. Det är trots allt volatiliteten och dess negativa effekter som är vk’s akilleshäl sett ur ett planerings- och säkerhetsperspektiv men den är också självdestruktiv för branschen och allmänheten på flera andra sätt.
Du Ivar som följer detta kan säkert bidra med ett långsiktigt produktionsvärde baserat på median- resp medelvärde av installerad effekt där de extrema värdena räknats bort. Och till detta göra en samhällsekonomisk utvärdering i kronor pga förluster i dumpingpriser resp brist för jämförelse med återstående “optimal” produktion som bara är möjlig i teorin när det gäller vk.
Jag tror inte du skulle komma fram till samma ekonomiska värde(förluster) om du bara utgick från t.ex under året producerad nivå av installerad effekt, säg netto 30%. Elpriserna påverkar oss alla och stabilitet borde vara en självklarhet men så är det ju inte oavsett kriget f.n.
För mig är den övergripande diskussionen intressant; eftersom vindkraft inte kan leverera en jämn energimängd över tid, vilket elnätet kräver för att fungera, så måste väl kostnaden för vindkraft och gasturbiner räknas samman i levererad energi till nätet?
I vårt land står en stor installerad vattenkraft för reglereffekten för att vindkraften ska få finnas till. Detta är ju rent “diskriminerande” för vattenkraften, som egentligen kan mycket bättre; att reglera efter energiuttaget! Så, det kokar ihop till; hur mycket förlorar vattenkraften på att få reglera mot vindkraft, istället för det överlägset effektivaste, energiuttaget i elnätet? Går det att speca i kronor och ören? Vem sitter och förlorar, utan att gnälla? Är det statliga Vattenfall? Vilka vinner på “gratisregleringen”?
I Tyskland är det nog mer uppenbart, och där blir ju också priset ut till konsument högre. Om inte, som jag misstänker, Vattenfall hade avstått från att ta ut “reglerpriser” av vindkraftsindustrin, hade våra priser liknat Tysklands, eller? Slutsatsen blir isf. att svenska skattebetalare står för ( vind-) notan via mindre intäkter för Vattenfall…….
Thorleif
Vad kom du fram till när du kapade svansarna på fördelningen för hela månaden? Hittade du några guldkorn?
räknat på median-dgr istf medelvärden? Alltså om vi räknar bort extrem-dgr med mycket hög vindstyrka(max-effekt dgr typ). Ta sedan även bort dgr med extremt låg vindstyrka. Räkna fram ett nytt medelvärde resp ett medianvärde. Eftersom extrema värden påverkar prisbilden på marginalen väldigt negativt kan det vara intressant att se lite djupare ner i statistik-träsket. Ibland hittar man guldkorn.
26% av april, 188 timmar, levererade vindkraften mindre än 10% av installerad effekt, se figur 4 nedre tabellen. Under dessa timmar behövdes mycket rysk gas för att vindkraften underpresterar.
Figur 3 visar att vinden på land och till sjöss samvarierar. Medelvärdet är 34% till havs och 24% på land, figur 4 övre tabellen 2 kolumnerna längst till höger.
Ulf – jag har tidigare varit i kontakt med bla energimyndigheten och tror det är samma för Energiforsk nämnligen att de som arbetar med vindkraft ej är ärliga. När jag var i kontakt med energimyndigheten frågade jag varför man anger att vindkraften ger ca 33 % av installerad kapacitet under ett helt år när objektiva data som tar hänsyn till samtliga vindkraftverk i Sverige så ligger siffran på 25%. Man svarade att deras siffra på 33 % är moderna vindkraftverk som är utplacerade på vissa platser (dvs. där det blåser mycket). I en annan nyligen publicerad rapport av Energiforsk har man antagit en livslängd på 30 år på vindkraftverk till havs. I den mest omfattande studien om vindkraftsparker visar det sig att medellivslängden för vindkraft till havs är idag bara 11 år eftersom underhållskostnaderna då överstiger intäkterna.
Jag får det till följande kapacitetsfsktorer. Inom parentes de kapacitetsfaktorer som Energiforsk använder i sin rapport El från nya anläggningar. Kan dessa siffror anses uppnåbara eller används de för att lyfta fram vinden starkare. April kan kanske ses som en genomsnittsmånad.
Kärnkraft producerar ju till 100 % kontinuerligt.
Landbaserad vind: 24,0 % (36,7 %)
Havsbaserad vind: 34,4 % (53,6 %)
Solkraft: 13,3 % (11,1 %)