Utbytet i vätgas-processens olika steg med elektrolys
För effektbehovet EN kW behöver man alltså FYRA eller FEM kW “förnybar” el, som i sin tur fordrar FYRA à FEM ggr så stor märkeffekt. Det betyder 16 à 25 ggr behovet. Då är ändå inte problemet med 14 dagars vindstilla löst.
+ – + – + – +
2022-05-13, VLT, Västmanlands Läns Tidning, Bror Larsson:
Byt ut batterifordon mot vätgasfordon
Det finns bara ett hållbart sätt att skapa miljö- och klimatsmart energi. Instrålad energi från solen är den oändliga energikälla som ger oss ett överflöd av energi, det är den energin som vi ska ta vara på och använda inom energiförsörjningen. . .
Vindkraft, vattenkraft och solkraft är resultat av instrålad energi från solen, vätgasen är den rena energibäraren som kan lagra och distribuera ut ren energi till förbrukare på ett miljö- och klimatsmart sätt.
+ – + – + – +
2022-05-22, VLT, Västmanlands Läns Tidning, Ulf Westberg:
Även vätgasbilar är inte miljösmarta
Kommentar på inlägget “Byt ut batterifordon mot vätgasfordon“, VLT den 13 maj.
Bror Larsson menar att ett samhälle uppbyggt kring vindkraftverk, solcellsanläggningar och vätgas är framtiden och för fram argument att då skulle det inte behövas några gruvor eller användning av fossila bränslen. Det krävs stora mängder elenergi för att tillverka solpaneler vilket till största delen kommer från kolkraftverk som används av tillverkarna i Kina. Energimässigt behövs det cirka 15 gånger så mycket energi för att tillverka solcells-anläggningar jämfört med att tillverka ett kärnkraftverk och samma sak gäller för materialet som behövs.
Vätgas produceras billigast av naturgas, annars behövs elektrolysörer som i sig har ett stort behov av mineraler, som nickel, stål, platinum, palladium och iridium, det vill säga det behövs gruvor för att utvinna dessa metaller. Samma metaller behövs för de bränsleceller som omvandlar vätgasen till el som driver fordonen.
Vidare, ett vindkraftverk väger cirka 2 000 ton, där cirka 350 ton är stål och 1 600 ton är betong. För Bror Larsson verkar det inte spela någon roll var gruvorna finns, bara de inte finns i Sverige. Gruvdrift i Sverige sker generellt under bättre förhållanden i de flesta aspekter jämfört med gruvbrytning i andra länder.
Slutligen, omvandlingen el – vätgas – komprimering – lagring – bränslecell är en mycket ineffektiv process och i bästa fall får man ut en kilowattimme om man sätter in tre kilowatt-timmar i processen. Därmed kommer man i princip tre gånger så långt med en elbil jämfört med en vätgasbil till samma kostnad.
Ovanstående tyder på att Bror Larsson inte satt sig in i helhetsbegreppet miljö och klimat. Bara för att själva den instrålande energin i grunden inte påverkar miljön så påverkar all den utrustning som krävs för att använda den instrålande energin miljön mångdubbelt jämfört med andra kraftkällor som kärnkraft.
Ulf Westberg
+ – + – + – +
by 
Man kan ställa sig frågan varför 80% av världens alla tåglok fortfarande idag drivs med diesel och endast resterande 20% med ellok. Detta trots alla fördelar eldriften har. Svaret finns i att det är komplicerat och dyrt att dra elledningar över stora sträckor samt att elproduktionen måste leverera direkt till förbrukaren.
Det är därför energin måste lagras vilket idag görs i oljecisterner och naturgastankar i enorma volymer som täcker månaders eller år av förbrukning till alla olika delar av världens samhällen. Transportera vätgas i pipelines är oerhört mycket mer kostnadseffektivt är motsvarande energi i elledningar.
Det är mot detta verklighetsscenario man behöver se vätgasens nytta. Det som fäller avgörandet blir i slutändan priset. Oberoende bedömare säger att vi kommer nå produktionskostnad 1 USD/kg grön vätgas inklusive ALLA investeringskostnader kring år 2030 huvudsakligen producerad med vindkraft. Därmed blir vätgas billigare än naturgas även om man inte räknar med kostnader för utsläppsrätter CO2.
Det är många experter med väldigt många felaktiga siffror. Diagrammet längst upp är gammalt. Det är inte alls de förluster i systemet som där anges. Distribution, lagring m.m. har betydligt lägre förluster idag. Det går åt ca 50 kWh för att producera 1 kg vätgas. Ingen annan fantasisiffra. Den största mängden vätgas kommer att användas som just vätgas till industriella processer. Det blir också ett stort mervärde av att kunna lagra stora mängder energi över lång tid vilket snart kommer att visa sig i vår energidebatt.
1 kg vätgas innehåller 33 kWh men kostar mer än dubbelt så mycket energi, ca 80–90 kWh att framställa via t ex dyra elektrolysörer, inkl att komprimera/kyla, lagra, transportera, stora läckage mm. Samt 9 kg extremt dyrt, absolut rent vatten, (Vätgas vid användning som bränslecell ytterligare stora förluster)
Detta innebär att vätgas inte är en energikälla utan en mycket otäck energikonsument..
Att använda vätgas i större skala är lika dumt som att växla en 100-lapp och bara få 40 kr tillbaka, om och om igen, samtidigt som utsläppen ökar mångdubbelt, jämfört med t ex olja, räknat per nyttiggjord energi i kWh.
Trots över hundra år av forskning, försök att krossa naturlagarna har man givetvis inte lyckats.
Det finns inte och kommer inte att finnas någon teknik, ”alkemi”, som slår sönder naturlagarna.
Vätgas är m a o oerhört explosivt, även när det handlar om världens ekonomi och utsläpp.
Energiforsk avslutar med: ” Framtiden för vätgas är oviss, men en sak står helt klar – det kommer produceras mer vätgas framöver” https://energiforsk.se/program/karnkraft-omvarld-och-teknik/nyheter/karnkraftens-roll-i-energisystemet/vatgas-tung-roll-for-latt-gas/
Dagens Nyheter jublar:
Mariestad har öppnat en vätgasmack för drift av sina 14 vätgasbilar, driften av dessa bilar kostar enl uppgift skattebetalarna minst 215 000 kr per år – per bil – varje år, bränslekostnad/vätgas:200 kr/mil!
Två gubbar på 1800-talet, Petter och Kalle, sammanfattar dagens energielände, energilagring och våldsamt ökade kostnader varje år för den energi vi måste ha för att överleva:
P: Vi startar ett energibolag, energi är framtiden.
K: Vilken bra idé.
P: Vi bygger väderkvarnar.
K: Men detta är ju en av de sämsta och dyraste energikälla som finns eftersom det nu finns billiga och bra ångmaskiner.
P: Det spelar ingen roll, det finns tillräckligt många “nyttiga idioter” som vi kan grundlura eftersom vi kan peka på att det ger fler människor arbete.
K: Ja, det är ju sant, men då måste vi hålla tyst med att varje anställd producera mycket färre kWh jämfört med om man kör personaleffektiva ångmaskiner. Vi får ju också ett annat enormt problem, väderkvarnar producerar ju bara energi när det blåser.
P: Enkelt att lösa, vi bygger också stora vattenpumpar som med hälften av energin från väderkvarnarna, när det blåser, pumpar upp vatten till höga höjder.
K: Ja, detta är ju en idé, men med hälften så mycket direkt energi ökar ju energipriset till det dubbla, det blir ju också mycket stora energiförluster när vi skall pumpa upp vattnet. Dessutom kommer ju solens uppvärmning göra att en hel del av vattnet avdunstar. Vi måste ju också bygga dammluckor och ett vattenkvarnhjul som producerar energi när vi släpper ut vattnet, som också ger stora energiförluster.
P: Självklart, men om vi kallar detta vårt “framtida gröna energisystem” är det säkert ändå många “nyttiga idioter” som tror på oss och vill satsa pengar.
K: Men hur många “nyttiga idioter” finns det som tycker att det är bättre att bygga tre enormt dyra och ineffektiva system, som förorsakar enorma energiförluster, i stället för att använda en enda liten billig effektiv ångmaskin som ger 10 ggr så mycket energi, till en 10-del av priset?
P: Kalle du är alltid en nejsägare. Affärsidén är ju inte att producera billig energi, tanken är ju att grundlura naturromantiker. Vi skall bli moderna domedagsprofeter, en lik stor succé som Gubben Noah blev för 10 000 år sedan.
K: Petter, du är ett geni. Jag har en idé: Om vi kallar oss ”Gröna”, som använder naturens vind, sol och vatten. Då kommer vi fånga upp alla drömmande ”nyttiga idioter” som älskar sagoberättande med på tåget.
P: Min vision är att vi förutom dessa ”nyttiga idioter” även skall få med tidningar, politiker, investerare, staten m fl. Energin människor behöver för att överleva blir ju väldigt dyr att producera, vi behöver därför alla skattepengar och alla andra stöd för att fixa detta. De flesta människor kommer succesivt bli fattiga, väldigt många kommer att börja svälta och frysa, men vad tusan gör detta, om du och jag blir kopiöst rika. Den enda risk jag ser är att energibristen till slut kommer att ge upphov till krig, om energi.
Uniper menar att vätgas bör göras av Kärnreaktorer och företrädesvis högtemperaturreaktorer som Blykalla eller liknande. Förlusterna sjunker med en tredjedel.
De “bästa” ekekrolysörerna klarar av all tillverka 1 kg vätgas (med energiinnehåll 33 kWh) av 50 kWh el, dvs förlusten i det steget är 17 kWh. Med kärnreaktorer blir förlusten 17*2/3=11,3 kWh, en besparing på 5,7 kWh.
En annan fördel är att elen aldrig går ut på nätet, så då kan man eventuellt få ekonomi i det.
Det är därför vindkraft aldrig kan fungera isolerat, den behöver hjälpkraft av olika slag.
Man kan fundera vad det kommer kosta vindstilla dagar att utnyttja vätgas för elproduktion. Det kommer bli mångdubbelt mot normala priset när det blåser. Det kan ju slås ut över hela året så märks kanske inte kostnaden så mycket. En kall vinter med lite vind kommer vätgasen inte räcka till. Då måste all vindkraft ersättas med baskraft. Sverige är ju förpliktade att hålla 70 procent av ledningskapaciteten i utlandsförbindelserna tillgänglig för marknaden också. Det blir väldigt svårt att planera. Ingen har nog ens tänkt så långt utan kör på bara. Tror man kan konstatera att det hela egentligen är ett stort experiment. Men experiment bör göras i mindre skala först.
“För att få ut 3 MWh efter alla omvandlingar så krävs alltså 15 till 25 st. 3 MW vindkraftverk. Stämmer det?”
Både jag och nej. Om vi utgår från att omvandlingen är 3:1 så kan vi låta ett vindkraftverk på 1 MW snurra i 9 timmar så har det lagrat energi för 3 MWh. Men, endast om verkningsgraden är 100 % som för vindkraftverk är mellan 15-20 %, så vindkraftverket ovan behöver snurra i minst 45 timmar.
Så teoretiskt kan vindkraftverket ovan leverera cirka 67 kW per timme kontinuerligt.
Storleken på vindkraftverket har ingen betydelse för hur mycket energi det kan leverera utan tiden som behövs. Skulle vindkraftverket ladda ett batteri är det således vilken tid tar det att ladda upp batteriet.
Vi kan då säga att vi vill ha 3 MW per timme. Det krävs då 45 vindkraftverk på 3 MW styck.
Ovan är bara ett mycket förenklat exempel, som inte tar hänsyn till hur frekvensen ska kunna hållas jämn vid t.ex. tillfällig ökning av konsumtionen; vad händer vid inga vindar under lera dagar i rad osv.?
Att ha vindkraft som basproduktion kommer aldrig att fungera och desto mer vindkraftverk i förhållanden till andelen producerad el kommer bara att göra problemen större.
Dock kan jag köpa att vindkraftverk kan producera vätgas som används att göra petroleumfritt stål. Vindkraftverken ska då inte ha någon koppling till basnätet för el och ska inte räknas som elproducenter utan endast vätgasproducenter. På så sätt skulle vätgasproduktionen inte kunna påverka elpriset för hushållskonsumenter. Så stålverket i Luleå får bygga sina egna vindkraftverk och naturligtvis finansiera dem själva.
Märk, att om vätgasproduktionen har någon inblandning till hushållskonsumenter är det kört med priserna, dvs. de blir höga. Och det så det är planerat av politikerna.
Ja, ungefär så blir det i praktiken med dagens teknik, om man räknar på hela systemets funktion över tid.
Optimister räknar helst på en enskild timme, när allt går med full effekt. Det motsvarar inte vad som är möjligt på systemnivå.
För att få ut 3 MWh efter alla omvandlingar så krävs alltså 15 till 25 st. 3 MW vindkraftverk. Stämmer det?
Klimatsmart energi är bara en fras från dagens sol- och vindförsäljare. Inte ens vattenkraft är klimatsmart om man bygger dammar för att lagra energi. Sol och vind behöver batterier och vätgaslagring för att fungera dygnet runt hela året.
Som mycket riktigt påpekas så är vätgas en dröm som har testats och dumpats flera gånger.
Fysiken och kemins lagar har inte ändrats.
Dessa drömmar kommer ånyo bara kosta pengar.
Pengar som vi inte har.
Satsa pengar på att förbättra fattiga länders tillverkningsprocesser så att MILJÖN blir bättre i stället för att göra symbolhandlingar i tron om att klimatet ska ändras i någon riktning, patetiskt.