James Lovelock framför den gudinna som kunde vara Gaia
På sin 103-årsdag den 26 juli gick den brittiske miljöforskaren James Lovelock ur tiden. Han såg Jorden som en enhet med biologiskt liv i balans med land, hav och atmosfär. Denna syn döptes efter den grekiska gudinnan Gaia, som för nutida svenskar kan kallas Moder Jord.
Synen att Jorden (Gaia) försvarar sig mot angrepp för att bevara sin balans fick Lovelock att länge varna för möjliga följder av global uppvärmning, orsakad av människans förbränning av kol och kolhaltiga ämnen.
Han sågs länge som en ikon för miljörörelsen. I boken ”The revenge of Gaia” (2006) menade han att global uppvärmning kunde kosta miljardtals människor livet och spådde att bara några få skulle överleva genom att leva i Arktis.
Men mot slutet av sitt liv ändrade sig Lovelock. Han menade att en måttligt varmare Jord var till fördel för mänskligheten och att föreslagna åtgärder mot fortsatt uppvärmning hotade mänsklighetens försörjning och livsvillkor.
Han redovisade en ny syn på Jordens klimat och miljö och på mänsklighetens framtid i boken ”A rough ride to the future” (2014). I intervjuer i brittiska The Guardian och andra media förklarade han sin syn i enklare termer.
”Jag var för säker i min bok 2006. Vi kan inte säga vad som kommer att hända”, sade Lovelock och betonade att haven lagrar det mesta av den värme vi får från solen och att vi vet för litet för att förstå havens inverkan på atmosfären.
Han såg överdrivna klimat- och miljölarm som en ny religion. Anklagad för att vara ”klimatförnekare” svarade han: ”Det är lika dumt att vara förnekare som att vara troende.” För honom var klimatfrågan främst politisk, driven av stadsbor utan kunskap och erfarenhet från livet nära naturen på landet.
Lovelock betonade vikten av säkert och billigt tillgänglig energi för världens växande befolkning och såg kärnkraft som den bästa lösningen med gas som reserv – men tog avstånd från både vind- och solkraft.
Utöver detta förordade Lovelock också samverkan mellan biologi och IT-teknik och menade att konstgjord intelligens (AI) och digital teknik kan komplettera människans mentala och fysiska förmåga.
Lovelock doktorerade i medicin 1948 men var också fysiker, biolog, biokemist – och uppfinnare. För att behålla sin frihet undvek han att binda sig vid specifika universitet och högskolor och var större delen av sitt liv fri forskare.
Det gjorde honom obekväm i den akademiska världen men gav många uppdrag och möjliggjorde mycket forskning utanför anvisade områden.
Världen har förlorat en fri ande!
Tege Tornvall
+ – + – + – +
Svängde till en realistisk syn på klimatförändringarna
I medias dödsrunor lyfter man fram hans engagemang för klimatet, men döljer hans svängning till en realistisk syn på klimatlarmens överdrifter och den närmast religiösa propaganda som bedrivs utan vetenskapliga grundlag.
+ – + – + – +
by 
Lars K: Jag har tidigare efterlyst referens till påståendena om Arrhenius och Ångström. Ställer mig tills vidare tvivlande till att Ångström omvände honom.
Arrhenius gjorde en variant på Tyndalls experiment, och fick likartade resultat som när han räknade på månljusets absorption i atmosfären.
Arrhenius fick nobelpris för sin kemiska forskning, inte för sin felaktiga beräkning av koldioxidens klimatpåverkan!
Ja, den var felaktig. Det bevisade Knut Ångström och det erkände Arrhenius så småningom. Bland annat använde Arrhenius ett felaktigt spektrum av koldioxidens absorptionslinjer.
#Simon
Jo instämmer nog och jag skrev ett inlägg (refuserades av Sture) efter det du läst som handlade om just svaga politiker (och okunniga och utan objektiva sakkunniga som idag) som kommer att tillåta missbruk vilket precis som du indikerar ger oss ett extremt kontrollsamhälle. Det är som så ofta tekniken som ger viss kompensation för tidigare dålig politik.
Men även dagens politiker på den allt högre centraliserade nivån ser möjligheterna med total medborgar-kontroll. Så även om AI har en god allmängiltig potential är jag ur samhällssynpunkt pessimist som du. Därför gäller det att göra motstånd så långt var och en orkar.
Produktivitetskraven inom ekonomi&näringsliv driver fram ett slavsamhälle a la WEF och det står ju klart att Schwab har fångat många av våra förtroendevalda redan.
@Adepten
Låter som rena knäppgöksidéerna om du frågar mig. Men det är klart, vill man utrota mänskliga konflikter så får man nog se till att utrota människan först.
@Thorleif
Om AI och digitalisering inneburit något skenbart positivt för mänskligheten så har vi redan sett det. Härifrån och framöver kommer allt bara bli sämre och människans frihet och integritet begränsas redan idag kraftfullt av den digitala tekniken. Vaccinpass och andra digitala ID var omöjliga att implementera i omfattande skala innan tekniken fanns på plats i form av så kallade “smarta” mobiltelefoner.
Att Patrick Moore ändrade sig är ju allmänt känt. Som doktor i ekologi och medgrundare av Greenpeace blev han med tiden kritisk och publicerade 2011 boken “Confessions of a Greenpeace Dropout”. Även Al Gores mentor Roger Revelle och IPCC:s förste ordförande Bert Bolin blev i slutet av sina liv kritiska mot överdrivna klimathot och långtgående klimatpolitik.
@Petter Wulff.
herr Arrhenius kom fram till att hans forskning var felaktig och reviderade sina resultat kraftigt, speciellt efter att Ångström påpekade det för han. Hur skulle det vara ifall du höll dig till sanningen när du yttrar dig.
AI kommer förstås att så småningom att bidra med mycket gott men som oftast kommer dess revolution innebära stora misstag pga “nybörjarandan” bland innovatörer och kapitalförsörjare. Precis som under datorns genombrott på 60-talet övervärderade flera beslutsfattare hur man kunde utnyttja datorbaserade datainsamlings-system för att mer eller mindre i realtid ha kontroll på t.ex produktions-processer. Verkligheten visade hur resurskrävande det blev att fånga input-värdena och inte minst rätt värden. Grova underskattningar gav stor suboptimering. Vi ser hur man ständigt upprepar samma fel i t.ex offentlig service (sjukvården). Management-systemen från jätten SAP blev aldrig riktigt den succé som förespeglats.
Nästa nivå, dvs med AI ger på nytt oanade potentialer där input bedöms lättare kunna automatiseras. Fortfarande gäller dock regeln “shit in/shit out”.
@Simon
Ja, Lovelock har i sin bok ”novacenen” producerat en ny teori om livets framtid på jorden. Han hävdar att antropocenen, den tidsålder då människor förvärvade teknologi i planetarisk skala efter 300 år närmar sig sitt slut. En ny tid – novacenen – har redan börjat där människor och artificiell intelligens(AI) tillsammans kommer att hjälpa jorden att överleva.
Eftersom AI kommer att tänka och fatta kloka beslut 10 000 gånger snabbare än vi är det avgörande för att jordens intelligens ska överleva och blomstra.
AI kommer att behöva Gaias planetariska kylsystem för att försvara dem från solens ökande värme lika mycket som vi gör. Och Gaia är beroende av organiskt liv.
Vi kommer att vara partners i detta projekt. Låter som en fin och klok tanke eller hur 🙂
Lovelock var en imponerande person.
Frågan om hans omvändelse är värd diskutera. Han kunde så sent som 2020 säga “We’re playing a very dangerous game,” (https://www.bbc.com/news/science-environment-62322575 ). Det låter likt hans tidigare uttalade klimatoro.
Rolf H C: Arrhenius har varit uppe i dessa spalter tidigare.
Han negligerade inte vattenångan utan räknade med den liksom med koldioxid. Den reaktion från Arrhenius jag sett på Ångströms uppgradering av vattenångan är att studien var otillräckligt dokumenterad och knappast värd kommentera. Arrhenius kom fem år senare fram till nästan samma resultat som i sin uppsats från 1896.
Arrhenius forskning har i motsats till Ångströms belönats med Nobelpris.
”Det är lika dumt att vara förnekare som att vara troende.”
Realism är enda alternativet och då är konsensus inte ett alternativ. Majoritetsbeslut funkar i riksdagen och andra församlingar men inte i vetenskapliga frågor.
Hedervärt med (kända) människor (och akademiker i elfenbenstorn) som vågar gå ut och meddela omvärlden att de ändrat uppfattning. Särskilt efter ett långt liv med motsatt uppfattning. Sanna forskare lever med ett sunt förhållande till tvivel! Som Rolf skriver är en genuin nyfikenhet den egenskap som är viktigast för forskar-integriteten.
Tyvärr har även grundforskning korrumperats via näringslivet. För att inte tala om den tillämpade vilket kan ställa forskare inför svåra moraliska överväganden. Inte sällan vinner grupptryck och karriärinstinkter när “marknaden” alltmer styr. Staten har stort ansvar här. Tar de det ansvaret?
Tyvärr blev inte Lovelock klokare med åren. AI och digital teknik är utan jämförelse det största hotet mot mänsklighetens framtida existens och själva orsaken till att vi befinner oss där vi är idag.
Tyvärr kan man fortfarande se alarmister som hänvisar till Arrhenius tidiga, men helt felaktiga tes! Tala om “cherrypicking”!
En sann forskare som i sin jakt på bättre kunskap inte vek inför nödvändigheten att ifrågasätta sina egna tidigare föreställningar. Intellektuell nyfikenhet är en eftersträvansvärd egenskap som även alarmister borde ta till sig.
Ett annat exempel är Svante Arrhenius som först larmade om CO2, men som efter att en samtida, stor svensk fysiker, Knut Ångström hade påpekat att SA totalt negligerat vattenångans dominerande betydelse, ändrade sig till en mer realistisk uppfattning.
Lovelock den viktigaste forskaren sedan Darwin. ”The Ages of Gaia” och ”The Vanishing Face of Gaia” är viktig läsning för vår förståelse av evolutionen och länken mellan liv på alla skalor och livsmiljöer.
Ja, vi behöver fler out-of-the-box-tänkare som Lovelock som inte drar sig för kontroverser och okonventionella tillvägagångssätt för att ta itu med samhällets mänskligt inducerade problem.
Lovelock har skapat rubriker för sina åsikter om miljön, motvilja mot vindkraftverk och sitt stöd för kärnkraft. Han var avvisande till “De gröna” och de som tror att det nu kommer att göra skillnad att köra hybrider, återvinna skräp och minska våra CO2-utsläpp. Lovelock sa också att Gaias sjukdom kunde kallas “polyanthroponemia”, där människor överbefolkar tills de gör mer skada än nytta.
Lite trist att han behövde bli nästan 100 år gammal innan han förstod att klimathoten är överdrivna, men samtidigt starkt att kunna ändra sig……