Figur 1. “Kontrollrummets” karta över elens priser och flöden 2022-10-30 kl 10
Högst förvånande är att Norge har högre pris än både Danmark och Skåne.
Figur 2. Sveriges export av el några minuter senare enligt SVK
Ingvar Åkesson har analyserat effektbristen och preciserar kraven på det som fordras för att avhjälpa den:
Sveriges avtal om export av el
El-område SE04 har sedan ca 1,5 år tillbaka helt tokiga elpriser, d.v.s. långt innan Ryssland/Putin började sitt krig mot Ukraina. Dessutom finns överhängande risk för intermittenta avbrott i el-försörjningen. El-ström finns i kablarna, men exporten måste för närvarande prioriteras. Framöver kommer ibland elkapaciteten inte att räcka för oss.
ACER (Agency for the Cooperation of Energy Regulators) är en mellanstatlig organisation som handlägger frågor rörande ”Regulation EC 713/2009”. Det är EU:s byrå för samarbete mellan de olika ländernas myndigheter för energitillsyn. Som framgår handlar det om samarbete (cooperation) och inte om någon bindande EU-regel.
Sveriges slöt avtal med ACER under den dåvarande Alliansregeringen, ledd av Reinfeldt, om att 70% av kontinentalkablarnas kapacitet måste kunna exporteras.
Det såg energimässigt annorlunda ut på den tiden. Vi hade bl.a. fortfarande såväl Oskarshamn 1+2 som Ringhals 1+2 i drift.
S+MP+C genomförde sedan en förtida nedläggning av dessa välfungerande kärnkraftverk. De ”ersatte” dem med subventionerad och opålitlig vind- och solkraft, som bara fungerar när vind- och sol-förhållandena är gynnsamma.
Ej heller hade Tyskland då lagt ned några kol- och kärnkraftverk och försökt ersätta dessa med opålitlig vind och sol.
Eftersom det är ett avtal och inte en EU-regel måste den nya M-ledda Regeringen, ta tag i frågan och säga upp avtalet. Sverige kan då bli ett el-prisområde med lika och ”normala” el-priser. Sedan kan man även exportera ev. överskott till kontinentala priser. Vi slipper dessutom frågan om el-priskompensation.
Ulf Kristersson har varit hos EU och lovat solidaritet i energifrågan.
Det är varken solidaritet eller samarbete att elområde SE04 intermittent kan bli utan el-ström och ha helt tokiga el-priser.
Ingvar Åkesson
+ – + – + – +
by 
Problemet med “omställningen” är att man aldrig pratar om hur den tekniskt ska fungera.
Om systemet skulle offereras till en villaägare skulle det ju efter 5 minuter in i säljsamtalet dyka upp frågor om kontinuitet. Hur man ska få kontinuerlig elkraft från solceller och vilken backup som krävs för att ett vindkraftverk ska ge kontinuerlig effekt.
I TV-rutan pratar de på utan att nämna ett ord om tekniken. Att även om man bygger gigantisk vindkraftspark ute till havs så finns det faktiskt många dagar med fint väder när det inte blåser alls.
I ett sådant läge måste man kunna förklara vad som då ska producera elektricitet.
Det är faktiskt inte svårare än att starta en restaurang på en skärgårdsö där det saknas elektricitet. När man försöker upptäcker man att de krävs fler apparater än bara solceller och vindkraftverk. Att kontinuerlig energiproduktion från de förnyelsebara alternativen ännu inte är löst.
Vätgas som man nu jobbar intensivt på slukar en väldig massa energi i dålig verkningsgrad. När bäst före datumet på den med epoxi + kolfiberarmerade tanken går ut kommer som den som vindkraftverkens blad att kräva deponi. Bränslecellerna varar inte för evigt och systemet är komplext och dyrt.
De enda som “lyckats” med vindkraft är Sverige och Tyskland, där Sverige använder den ej utbyggbara vattenkraften som backup och tyskland den smutsiga och nu otillgängliga naturgasen som de konsumerade i den ofantliga omfattningen 1700 GWh/dygn.
På egen hand finns ännu inget förnyelsebart i kombination med därtill anordnad förnyelsebar backup som kan driva ett land.
Världens stater har satsat astronomiska summor på att subventionera utbyggnaden av “förnybara” energislag. Resultatet är att energikostnaderna skenar och dessa “förnybara” energislag står för ett par procent av världens energiförsörjning. Vilka skulle då kostnaderna bli för att de skulle nå 10 eller 20 %?
Och att de skulle ersätta fossila bränslen är en fantasi. Dessa ligger stadigt på strax över 80 %.
Adepeten
Du kan utgå från att inlägget är korrekt. Du kan också utgå från att Chalmersprofessorn uttalar sig just som enskild kommentator m.u.p. från sin tidigare ståndpunkt att koldioxidminskning är positivt, utan att han kunnat kvalificera det med annat än som en konsekvens att vara medgörlig i Parisavtalets anda och följsam till Agenda 2030. Hans vurm för oreglerbar el i form vatten- & solkraft visar att han dels inte förstår fysik dels inte begriper sig på kostnadseffektivitet, även om han säger sig arbeta för det senare. Det hade varit mer professionellt att ifrågasätt ‘elektrifieringen’ av transportsektorn, vätgasorientering/avkarboniseringav industriprocesser, än oja sig över Tidö-avtalet. CCS & BECCS är kostsamma återvändsgränder. Det senare borde läggas åt sidan, så att skogsindustrin kan koncentrera sig på miljömässiga vinster i form av ytterligare svavelrening. Koldioxiden är endast välgörande för skogsnäringens fortlevnad. Konstigt att branschen inte förstått detta. Är den ledd av utopiska alarmister?
Adepten
Utan att ännu närmare gå in på detaljerna och motiven i resonemangen i dina länkar tycker jag att “företrädarna” som vill att vi ska följa klimatmålen (som numera är införda i bl.a svensk lag) först måste införa/redovisa andra konsekvensanalyser än de påstådda men obevisade (mer att forskare tror) alarmerande utfallen av fortsatta CO2-utsläpp. Nämligen konsekvenserna, såväl ekonomiska som sociala av nuvarande klimatpolitik.
Först när jag ser en realistisk plan som även inkl de monetära är jag beredd att EVENTUELLT acceptera klimatpolitiken. T.o.m vår internationellt mest erkända expert på området (till skillnad från alla självutnämnda och nyblivna klimatforskare) Lennart Bengtsson förklarar tydligt gång på gång att vi har god tid på oss att “eliminera koldioxid-hotet”.
Så vem kan man lita på? Sverige har haft en tradition av att alltid göra välgrundade beslut via djuplodande och breda utredningar. Vi kan tydligt se att så inte längre är fallet från 80-talet då privata särintressen fick större genomslagskraft i politiska reformer. I klimatfrågan har dock politiker och byråkrater tillsammans med “industrin” etc eftersträvat globala lösningar genom nya beslutsorgan på högre icke-statliga nivåer samt public-private samarbeten. En ny lönsam arbetsmarknad för alla inblandade på högre nivåer har öppnat sig. Detta i en era som inte sedan 100 år varit så korrumperad, nämligen den finansiella avreglerade tiden. Det här gäller främst i väst förstås men spiller över på de diktaturer vi handlar med.
För Er som behöver fräscha upp de historiska parallellerna med dagens situation för 100 år sedan finns gott om finansekonomisk litteratur.
Inlägget och Thorleifs första kommentar var en ytterligare ögonöppnare, om de är sanna kan jag inte avgöra.
En kommentar som inte passar in här, men jag kan inte avstå att uttrycka den. ”Vem ska man tro på egentligen när man läst följande länkar”.
Jag vill inte påverka Er, med det pekar mot ett ”kaka på kaka syndrom” som leder till ökade kostnader för den arbetande befolkningen samt ökade bidrag till de utvalda 😉
Läs och begrunda vad en Professor i energisystem kan tycka om TIDÖavtalet. Han har också studerat CCS- och BECCS- tekniken och hur den kan bidra till ett minskat klimatavtryck.
https://fof.se/artikel/tidoavtalet-verkar-vara-skrivet-av-en-planekonom/
https://iskogen.se/skogsindustri/beccs-pa-massabruk-en-sminkad-gris/
Vi måste förhindra införandet av en digital valuta mht vår instabila elförsörjningssituation som inkl risken för ww3 och energi-terrorism/hacking av livsnödvändig försörjning.
Davos-maffian vill skapa kaos, tänk på det.
Ulf Kristersson kan ta och stoppa upp sin solidaritet där det är riktigt mörkt. Det enda som gäller nu är att vi svenskar får rimliga elpriser. Allt annat är landsförräderi.
Alla tycks inte vara solidariska enl Göran Åkesson då Polen, Spanien och Portugal “hoppat av”!
En annan fråga som berör EUs energipolitik är privata producenter/intressenters rätt att stämma nationella regeringar om deras investeringar hotades av ändrade lagar osv. TTIP t.ex som var ett amerikansk föreslaget handelsavtal men som efter flera års förhandlingar ej antogs av EU.
Sedan många år gäller dock en liknande “lagstiftning” (ECT) på energiområdet 57 länder inkl EUs medlemmar (27). Avtalet ger skydd för investerare i fossila projekt men nu när Paris-avtalet gäller råder diskussion huruvida man ska tillåta detta skydd. EU har ett nytt klimatanpassat förslag till nytt ECT men flera länder vill dra sig ur.
1. Hur ser Sverige på detta nya förslag
2. Finns det regler idag som säger att investerare i t.ex förnybar energi (sol- vind t.ex) har rätt att stämma den svenska regeringen om vi förändrar spelreglerna? Och vad gäller för de privata producenter inkl utländska företag som idag exporterar en stor andel av sin produktion om Sverige skulle på olika sätt reducera deras inkomster t.ex genom exportkvotering.
https://www.euractiv.com/section/energy/news/eu-uk-win-fossil-fuel-carve-out-in-energy-charter-treaty-deal/