Hybrit, samer o elektricitet enorm ökning av kapacitet

samer

Samerna har sett att vindkraft och renar inte är “kompatibla”

Som “ursprungsfolk” tillerkänns samerna särskilda rättigheter att driva renskötsel. Det påverkar möjligheterna att realisera projektet Hybrit för “fossilfritt stål”. En ledare i Svenska Dagbladet ifrågasätter projektets framtid. Jag tar några klipp:

2022-12-13, SvD, SVENSKA DAGBLADET, Peter Wennblad:

Hybrit får välja mellan krig och kärnkraft

(Betalvägg)

Men renskötselrätten har grundlagsskydd. Liksom samernas särskilda urfolksrättigheter. Och samerna har fått nog. För ett år sedan antog Sametinget ett uttalande om att inte acceptera några som helst fortsatta inskränkningar i samernas rättigheter och kulturutövning för att möjliggöra den gröna industrialisering som bland andra Hybrit går i bräschen för. Samtidigt säger Hybrits delägare LKAB att elproduktionen måste byggas ut i norra Sverige för att företagets omställning ska kunna genomföras, och i första hand med vindkraft.

Så frågan infinner sig onekligen hur och var det ska ske. LKAB och SSAB prognos är att man behöver 82 terawattimmar (TWh) per år i slutet av 2040-talet. Bara LKAB räknar med att den framtida tillverkningen av fossilfri järnsvamp som mest kommer att ha en så kallad topplast den tidpunkt på året företaget behöver som mest el på nästan 17 gigawatt (GW).

I dag har Sveriges samtliga vindkraftverk en sammanlagd installerad effekt på drygt 12 GW. Och topplasten en kall vinterdag är 25 GW – för elförbrukningen i hela landet, från Kiruna till Smygehuk. Det är heller inget alternativ att kraftproduktionen byggs ut i södra Sverige, och att de norrländska industrierna kan använda den vattenkraft som i dag skickar sin el söderut.

Den räcker helt enkelt inte. Hybritprojektet kräver därför massiva mängder ny el, antingen i direkt närhet till järnsvamps- och stålproduktionen, eller genom att el överförs från andra delar av landet. Men för det sistnämnda krävs en enorm utbyggnad och förstärkning av elnätet. Och även nya stamnätsledningar måste dras över renbetesmark.

Risken finns att fler än samerna kommer att mobilisera. Det kommer att bli krig. Bildligt eller bokstavligt. Om än inte med kalasjnikovs.

En grov uppskattning från den seniore medarbetaren på Svenska kraftnät är att Hybrits elbehov kräver att nätet bara i elområde 1 (norra Norrland) behöver byggas ut och förstärkas för runt 500 miljarder kronor. Om Hybrit behöver kärnkraftsel från Forsmark och Ringhals betyder det många hundra mil nya stamnätsledningar. Och varje mil kostar 100-150 miljoner kronor.

Möjligen börjar den bristande realismen i detta också få fäste hos Hybrits ägare LKAB. Och förmodligen är det bara nya kärnreaktorer i norra Sverige som har några som helst förutsättningar att lösa den gröna industrins energibehov.

+ – + – + – +

Vindkraftens genomsnittliga effekt

Wennblad nämner inte att vindkraftens verkliga effekt bara är 20 – 30 % av den installerade märkeffekten. För november i år var märkeffekten drygt 14 GW och den levererade genomsnittliga effekten 3,3 GW.

Verklighetsfrämmande gigantomani

Sveriges största kärnreaktor, Oskarshamn O3, ger 1,4 GW. Hybrit skulle alltså kräva 12 sådana, lika mycket som hela Finlands elbehov.

Det finns inga som helst möjligheter att Hybrit kan bli verklighet. Även om man skulle tro att koldioxid är farlig, så att “fossilfritt stål” kunde få vara dyrare.

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

14 thoughts on “Hybrit, samer o elektricitet enorm ökning av kapacitet

  1. När inte ens USA (USSteel) under Biden och GND väljer att satsa på fossilfri stålproduktion (mer än lite grönare el) så väntar vi på att liknelsen med HC Andersens “Kejsarens nys kläder” börjar dyka upp. Alltså när allmänheten till slut börjar förstå vad “förhoppningar” betyder när man tar investeringsbeslut. Även pilotprojekt-pengar har alternativ-användning.

    Såvitt jag förstår är den betydligt enklare tekniken med vätgasbilar utdömd på ekonomiska grunder.

  2. Det finns bara en lösning på HYBRIT problematiken och det är högtemperatur-reaktorer. Om man satsar 400 miljarder på verksamheten så borde man kunna satsa kanske 10 miljarder på att snabbutveckla de projekt som har kommit långt.

    Jag tänker på t.ex. Blykalla, Seaborg, Copenhagen Atomics, Thorcon etc., alla är högtemperaturreaktorer som kan producera vätgas 50 % effektivare än vindkraft. Pengarna är snabbt insparade på avsaknad av kraftinfrastruktur, då de kan placeras i direkt anslutning till vätgasförbrukarna i Gällivare, Kiruna och Luleå.

    Blykalla levererar t.ex. 55 MWe vilket med 90 % tillgänglighet ger 0.5 TWh per år. Behovet är upp till 100 TWh per år, men inte förrän 2045. De är gjorda för serieproduktion och med 20 enheter per år tar det 10 år för att komma upp till 100 TWh, vilket kan göras i god tid inna 2045.

    Styckpriset inklusive bränsle anges till 2 miljarder och livlängden är 27 år –> 400 miljarder för 27 * 100 = 2 700 TWh. Med kapitalkostnader och drift blir kostnaden mindre än 50 öre per kWh, men kom ihåg att högtemperaturelektrolysörer är 50 % effektivare, vilket gör att behovet minskar till 50 TWh –> 100 reaktorer –> 5 års byggtid.

    Vad är problemet. Nu har Blykalla ny ledning dessutom.

  3. Från fredagens tidning.
    ”Fossilfritt stål kräver statliga miljarder.
    Ståltillverkaren Hybrits första anläggning i Gällivare kommer att kosta drygt 16 miljarder kronor, rapporterar Dagens Industri. 5 miljarder vill LKAB, SSAB och Vattenfall att staten ska så för.”
    Nu börjar verkligheten visa sig när LKAB, SSAB och Vattenfall ska bygga första anläggningen. Hur mycket som ingår i första anläggningen framgår inte. Finns elförsörjning, vätgasgenerering och lagring med?

  4. Min gissning

    Hybrit kommer att avvecklas i all tysthet.
    H2GreenSteel kommer också att avvecklas i all tysthet.

    Båda projekten är omöjliga ur finansiell synpunkt, lönsamhetsmässig synpunkt och energimässig synpunkt. Däremot kommer de ha fått diverse EU-bidrag innan de dör.
    Det kan skapa en lönsamhet för ägarna.

    Vi pratar om vård, skola , omsorg i Sverige, men vad är verkligheten? Vindkraft, vätgas, grön omställning. Det är dit pengarna går. Tvivlar på att det har folkets stöd.

  5. Tege.

    Många förespråkare av vind- och solkraft inser givetvis problemen under vindstilla nätter. Därför vandrar man vidare in i en fantasi-dimma bestående av grön vätgas, batterier och pumpkraft. Alla är minst lika avlägsna som ny kärnkraft, och de kan ändå bara bli ett litet komplement till vatten- och kärnkraft. Finns det ingen med stor auktoritet som kan visa beräkningar som tydligt klargör hur utopiskt detta är? Skulle du eller jag visa det, då blir vi avfärdade men det gamla vanliga “klimatförnekare”.

  6. Jag instämmer i Göran Åkessons kritik ovan och i hans frågeställning: “Vilket är viktigast: EU-klappar på axlarna eller de svenska medborgarna? Fråga folket i Sverige!” Uppenbarligen darrar Regeringen på manschetten och risken är stor att vi får se ytterligare ett förräderi från dem. Kristersson sa i ett nyhetsinslag att det var mycket viktigare att uppfylla “Parisavtalet” än att sänka bränslepriserna med fem kronor per liter. Det är i sanning skamligt att vara så feg och undfallande inför klimathotsmaffian och EU. Moderaterna borde byta partiledare! Ideliga eftergifter till mp är inte vad borgerliga väljare vill ha. De stolliga klimatmålen och den destruktiva energipolitiken borde jämte Hybritprojektet och andra stolleprojekt genast skrotas.

  7. Man måste vara både blind och döv om man inte inser att detta är ett nytt “stålverk 80” men ofantligt mycket dyrare innan det kommer slopas.

  8. Det finns inga kommersiella intressen, som vill betala för de skisserade hybrisprojekten under projekteringstiden, ej heller för dess produkter efter tänkt genomförande. Under tiden framöver är ‘klimatmålet’ dessutom att Transportsektorn fram till 2030 ska minska ‘utsläppen’ med 70%, i princip genom elektrifiering, vilket på sedvanligt sätt ska tillhandahållas medelst ‘förnybar vindfläktskraft’. En utopi, både klimatmålet och tillhandahållandet, av vilket det första i en artikel i SvD, skriven av svenskt näringsliv, bedöms (adress Riksdagen) behöva tas bort; en riktig slutsats. Samtidigt framhärdar Energimyndigheten och Naturvårdsverket i, att den av Regeringen aviserade neddragningen av reduktionsplikten till EUs miniminivå fr.o.m. 2024 skulle omintetgöra Transportsektorns ‘klimatmål’, enligt ovan. Månne darrar nu Regeringen på manschetten? Initierade (?) anger att Regeringen nu överväger/diskuterar att slopa denna neddragning av reduktionsplikten; av rädsla för kritik om att inte följa den av Regeringen nyligen aviserade EU-ordförandeskapsprioriteringen att främja ‘den gröna omställningen’?
    Vilket är viktigast: EU-klappar på axlarna eller de svenska medborgarna? Fråga folket i Sverige! Skrota alla ‘klimatmål’ och drag in all ‘allmänn finansiering’ av Hybritprojektet, vilket nu äskat 4,9 miljarder skattekronor för ett pilotprojekt.

  9. Varför inte börja i Vattenfalls styrelse?
    Svenska folket fryser medan Vattenfall funderar på att säkra Stenungssunds kraftver så de kan starta om behov påkallas.
    Cynism-Vattenfall svarade för sabotaget i Ringhals och bör kunna inse vårt behov av ersättning.
    Med elpris på 5 SEK så är ändå importen 3000 MW.
    Vilket behov svarar de mot om priset var hälften?

  10. Levererade 3,3 GW är 23,6 procent av installerade 14 GW. Förra året levererade svensk vindkraft totalt 27 TWh.Maximalt möjlig produktion var 106 TWh. Totalt utbyte 25,5 %.

    Av solkraft var 1,6 GW installerad. Maximalt möjlig produktion var 14 TWh. Faktiskt levererad var 1,1 TWh. Det var bara 7,9 procent.

    Det hjälper inte hur mycket vind- och solkraft vi än installerar. Det blåser inte mer och är inte mer solsken för det. När det blåser för mycket får vi för mycket vindkraft. Utan blåst får vi ingen alls. Soliga sommardagar behövs knappast någon solkraft. Däremot mörka och kalla vinterdagar och framför allt -nätter. Men då lyser ingen sol.

    I denna enkla verklighet irrar svensk energi- och klimatpolitik omkring som ett skepp utan roder. Därför borde ekonomer, jurister, statsvetare, agronomer, jägmästare och biologer i styrelser och ledningar snarast ersättas med ingenjörer och fysiker, som kan sin sak.

  11. Och så här skrev jag efter den första:
    Tack för att tidningen granskar dessa fantasiprojekt (Hybrit och H2 Green Steel). Finns det överhuvudtaget några vanliga, obligatoriska och sunda kommersiella kalkyler betr. framtida avsättning av produktionen? Eller är det bara glädjekalkyler som att ”alla kommer att vilja ha fossilfritt stål”?

    Kommer de verkligen det? Är det ens en möjlig hypotes? I takt med att fler och fler beslutsfattare kommer att tro mer på IPCCs vetenskapliga rapporter och lyssna mindre på den högröstade ”fund-raisern” Gueterres och hans politiska mellanstatliga panel, undrar jag om marknaden alls kommer att bry sig om Sveriges stålproduktion så länge det finns konventionellt producerat stål från tex Kina. Snälla SvD börja ifrågasätta dessa stolleprojekt på allvar innan de gör oss till EUs fattigaste nation!

  12. Skrev så här till Peter Wennblad efter hans andra ledare i frågan om Hybris – förlåt: Hybrit:
    Din uppföljande ledare om Hybrit tackar jag för. Den väckte en annan tanke. Jag hör visserligen inte till tillskyndarna för samernas särbehandling och märkliga ”kulturstöd” för en rennäring som hålls igång på konstlad väg, men de problem med PFAS i havsskum som gjort nötkött oätligt i Danmark borde väl även ge renägare ytterligare argument mot vindkraftsutbyggnad som är ett lika stort och totalt overksamt slukhål som någonsin Hybrit!
    För visst är det ett fullständigt vansinne att man för varje Kw vindkraft måste bygga en Kw baskraft som måste finnas när det inte blåser. Så varför alls bygga vindkraftverk för annat än enskilda fastighetsägares behov?

  13. Vi måste.FN har redan skrivit in det i böckerna och alla talar om det.
    En hel rad med S politiker kommer att framstå som naiva.
    Vilket öde!

    Att det behövs en servett för att fälla projektet , eller en vinter där elpriserna i elområde 1 ligger över 50 öre är lite tragiskt för generation Greta, eller om det inte är generation nollränta, verksamma och bestämmande under 2010 talet.
    Vi måste för att behålla vintern och isen. 😉

Comments are closed.