“Fossilt” resp. “Förnybart” ?

Wiki

Figur 1. Historien för vulkanerna i Indonesien visar tydligt var gränsen går mellan de två tektoniska plattorna: Den eurasiska i norr och den indo-australiska i söder

I konfliktzonerna mellan tektoniska plattor uppstår enorma tryck samtidigt som mycket het magma från Jordens inre pressas upp och bildar vulkaner. Det skapar mycket extrema förutsättningar för kemiska och fysiska omvandlingar.

EU:s utläppskrav för koldioxid

Så har man inom EU nu kommit överens om utsläppskraven för koldioxid. De innebär att man skall minska användningen av ”fossila” produkter och öka användningen av “förnybara”.

”Fossiler” är enligt uppslagsböcker förstenade rester av djur eller växter. Sten kan som bekant inte förbrännas. Så benämningen “fossil” på bränslen är i och för sig felaktig.

Kolväten (CxHx), d.v.s. olja och naturgas, nybildas.

Hur kolväten (CxHx), d.v.s. olja och naturgas, bildas finns beskrivet i en kurs vid Uppsala Universitet: ”Det globala energisystemet”. Både hög temperatur och högt tryck krävs för att ”koka” sedimentet på havsbotten av bl.a. döda plankton och alger till kolväten. Det krävs även speciella geologiska förutsättningar för att dessa skall kunna lagras i håligheter etc.

Förutsättningar för att bilda kolväten finns där de tektoniska plattorna möts. En annan intressant iakttagelse är att fyndigheterna av kolväten finns vid dessa tektoniska mötes-platser eller där de tidigare funnits.

Kolvätena måste därför anses tillhöra gruppen “förnybart”.

Det är skillnad gentemot kol (C), som är bildat av växtrester. Stenkol från Karbontiden, för ca 300 miljoner år sedan och brunkol från Tertiärtiden, för ca 50 miljoner år sedan.

Det kan inte vara logiskt och försvarbart att ersätta de förnybara kolvätena från råoljan såsom bensin, diesel, flygfotogen etc. med processade konstgjorda drivmedel från växter.

Den underliga situationen som då uppstår är att EU både vill försämra och förbättra förhållandena på samma gång för samma sak.

Vill man som EU benämna förnybara kolväten som ”fossila”, uppstår frågan om annat förnybart, som också nybildas och växer, skall benämnas som ”fossilt”. Blir då träprodukter såsom flis, pellets, etc. också fossil energi? Blir potatis, morötter, etc. också ”fossila”, så vi konsumerar ”fossil” mat ?

Utsläppskraven och utsläppshandeln får bara den effekten att Sveriges och även EU:s konkurrensförmåga försämras.

Halten koldioxid påverkar inte klimatet. Den ökar enbart växternas avkastning.
AGA

Figur 2. Exempel på fotosyntesen i förhållande till halten koldioxid.

Ju högre halt desto bättre växer växterna. Skörden ökar betydligt. Solen lyser med ca 1.365 W/m2. På natten sker ingen fotosyntes (utom i växthus med konstbelysning). Bilden är från (dåvarande) AGA:s försäljningsbroschyr för koldioxid.

Sol, moln och hav styr

Det är temperaturen i havens ytvatten och det därav beroende partialtrycket för koldioxid, som styr dennas halt i luften. Solen styr havens temperatur genom påverkan av molnbildningen, vilket betyder att ytterst är det Solen som styr halten koldioxid i luften.

Detta har belagts genom den forskning som bedrivits av Ole Humlum, professor i fysisk geografi och Jan-Erik Solheim professor emeritus i astrofysik, se posten: “Fasläget visar om koldioxid eller temperatur styr”.

Deras forskning kullkastar IPCC:s hypotes, d.v.s. gissning, om koldioxidens dominerande verkan, som säger att det är tvärtom.

Så det är bara att köra bensin- och dieseldrivna fordon. Att elda med olja och gas går också bra.

Det är ”hög tid” att avskaffa reduktionsplikten, för dessa drivmedel, då den är direkt fördyrande men helt verkningslös.

Ingvar Åkesson

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

14 thoughts on ““Fossilt” resp. “Förnybart” ?

  1. Känns ja, precis på den grunden står alarmismen! Global cooling och Peak Oil var bidragande idéer som fick särintressen att “slå larm”. Vi har haft 10 år på oss sedan dess!

    Sedan fann IPCCs forskare från början inget stöd för det antropogena inslaget men om det nöjde man sig inte…….

  2. Kolväten kommer ursprungligen från exploderade supernovor och är ett vanligt förekommande grundämne i universum. Utan kol inget liv som vi känner till det alltså! Numera har dock klimathysterikerna lyckats lura i folk att kol skulle vara något farligt vilket bara är nonsens. Olja och gas kommer alltså från samma ursprung oavsett om det gått omvägen via det som felaktigt kallas fossila bränslen.

  3. En ganska intressant motteori till hur olja och kol uppstått och uppstår. Men frågan är hur de bildade kolvätena fås att stanna i jordskorpan och om mängden nybildning motsvarar mängden förbränning, så att bränslet förnyas.

    Den gängse fossilteorin känns som betydligt stadigare grund att stå på.

  4. Lite lust med klimathotsbluffarna. De pratar om hållbarhet och promotar resursslösande produkter som vindkraftverk, batteribilar och solceller.

  5. 1.365 W per m2 levererar Solen till atmosfärens ytskikt vinkelrätt. Mot polerna minskar det med minskande solvinkel. Vintertid är det vid polerna noll, likaså nattetid. Moln och stoft i atmosfären minskar också genomsnittlig uppvärmning. Det begränsar den genomsnittliga globala uppvärmningen till runt 200 W per m2. Rätta mig om jag har fel, det lär vara omtvistat.

    Klart lär vara att kortvågig solvärme globalt och genomsnittligt värmer atmosfären inom intervallet 150-250 C per km2. Mot detta står att långvågig strålning från jordytan kan värma CO2-molekyler (få dem att röra sig snabare) inom vissa frekvenser, främst delade med vattenånga.

    Det är detta hela klimatdebatten kretsar kring. Men mer koldioxid har logaritmiskt avtagande verkan, och det mesta täcks redan av vattenångas verkan. Hur man än vänder det, tycks det totalt vara marginellt och försumbart.

    Avgörande tycks i stället vara att kol och kolbaserad energi symboliserar ett enligt alarmister förkastligt, överdådiigt och slösaktigt leverne, som de omgående vill stoppa. Eftersom de heller inte godtar kärnkraft, återstår bara vind-, sol- och biokraft.

    Det blåser bara ibland och är bara solsken ibland, och råvarorna för bioenergi räcker långt i från i konkurrens med mat och andra behov.

    Så hamnar mänskligheten i trängt läge. Det tvingar fattiga länder att avstå från sin enda säkert och ständigt tlilgängliga energikälla: kolbaserad energi.

    För detta kräver de ekonomisk komepensation i klimatmötena – men det ger dem inte mer energi. Det berikar deras ledningar, samtidigt som deras folk framsläpar sina liv med kvistar, grenar, kodynga och liknande som enda energi.

    Det är det klimatmötena egentligen handlar om. med påhittad klimatkris som ursäkt. Hur länge skall Sveriges och andra västländers politiska ledningar spela med i detta narrspel?

  6. Tack för dessa förklaringar, slutsatser och förslag. De borde vara uppenbara för alla politiker – åtminstone för alla som inte vill gå i Herr Schwabs ledband.

  7. ‘Klimatbluffen’ vilar på två fysikaliska falsarier: att
    1. petroleum och naturgas är fossila; i själva verket är de förnybara i abiotiska processer i jordskorpan;
    2. koldioxid ökar atmosfärens och jordytans temperatur vid haltökning; i själva verket finns ingen sådan påverkan;
    Inlägget tar upp den första punkten. Den är ytterligt väsentlig. Tillika tar inlägget upp väsentligheten av ökad koldioxidhalt.
    Den andra punkten har tagits upp vid flera tillfällen på bloggen. Den har samma dignitet som den första punkten.

    Vi kan därför på Klimatsans sluta oss till den nuvarande klimat- och energipolitiken i Sverige, inom EU ( t.ex ‘Fit for 55’, av mig själv uttytt som ‘lämplig för 5:5- or’) och andra delar av Västvärlden är inordnat i ett system för överstatlig styrning och kontroll, där människorna hålles okunniga om verklighetens beskaffenhet.

    I Sverige tillåts medborgarägda Vattenfall fortsatt propagera för och driva verksamhet i motsats till fysikaliska realiteter, drivet av politisk opportunism och överstatlig följsamhet, underblåst av i princip alla politiska partier, med endast vissa personorienterade undantag.
    Elsa Widding (SD) konstaterade häromdagen att sagda Vattenfalls styrelse och operativa ledning måtte bytas ut, så att ansvar för Sveriges elförsörning finge högsta priotetet därinom. Det borde ske omgående. Det räcker tyvärr inte. Alla klimatmål, inkl reduktionsplikter måste bort.

    Sverige borde följdriktigt med ovanstående också omedelbart satsa på gaseldade kraftverk, som har hög effektivitet, växtlighetsgynnsamma koldioxidtillskott, och närhet till leveranser från Norge och Danmark.

  8. Göran Å, tack!

    Fig 2 är en reklambroschyr som åskådliggör just skillnader i temperatur (här i växthus antar jag).

    Men jag antar att “mättnads-effekten” ser ungefär likadan ut vid olika temperaturer även om väsentligt högre co2-halt “förlänger” syntes-effekten till en viss högre nivå.

    Kan man tänka sig att t.ex 35gr utgör en “normal” max-temperatur under molnighet där högre temperaturer normalt är förenade med molnfrihet och ökad risk för brännskador etc eller handlar det mer om det direkta solinstrålningen än temperaturen per se? I öknarna råder det väl oftast mest molnfrihet men för att växa krävs fukt (moln?). Eller ges viss “tillräcklig” fukt under natten pga avkylningseffekten och den därmed sammanhängande lilla kondenseringen av också torr luft?

    Under riktigt heta zoner t.ex över 40 gr är bristen på vattten följdaktligen ett problem för syntesen även om växtanpassningen under högre co2-halt förbättras via förmåga att släppa ifrån sig mindre vatten (spara) via effektivare klyvöppningar.

    Kan vi hitta ett ref diagram utvisande effekterna vid normal solbelysning (med och utan moln) vid olika temperaturer/latituder?

  9. Fotosynteshastigheten är en funktion av temperatur och koldioxidhalt. Experiment på Populus Grandidentata, en poppelart, visade att fotosynteshastigheten, mätt som mikromol/CO2/m^2/sek vid 25 °C ökade från värdet 15 till 30 när koldioxidhalten ökade från 325 till 1935 ppmv. Vid den senare halten var hastigheten max 40 vid 35 ° C, varefter hastigheten avtog. För värdet 325 ppmv uppnåddes maximumvärdet 15 redan vid 20° och förblev vid oförändrad till ca 27° C, varefter hastigheten avtog.
    Den aktuella växten är av fotosynteskategorin C3 i likhet med ca 95 % av nuvarande landbaserade växter.

    Således trivs våra växter bättre i varmare klimat när koldioxidhalten ökar.

  10. Fig 2

    Det finns uppenbarligen också en logaritmiskt avtagande effekt av ökad koldioxid för plantornas tillväxt (här tomat)!

    Jag antar att denna “mättnads-effekt” inte har någon som helst samband på “klimatkänsligheten” eller IR-effekten (absorption/återstrålning) på koldioxid-molekylen!

    Biologi/ fysiologi resp fysik/termodynamik

    Det bara finns ett logaritmiskt avtagande effekt av mer koldioxid i luften när det gäller biologisk tillväxt resp uppvärmning. Intressant att det ändå tycks finnas en tydlig effektminskning hos “båda” kring ca 1200 ppm? Notera att detta är en kommentar från en fysikalisk dilettant (likväl biologisk)🙄🤔😀

  11. Vi har ingen reduktionsplikt i Spanien och vi känner ingen som retat sig på det.
    Om vi hade haft valfrihet hade vi INTE valt pumpen med ett dyrare bränsle med lägre verkningsgrad.
    Varför inte införa VALFRIHET vid bensinstationerna så att folk själva får välja?
    Jaså, det stör utvecklingen mot Agenda 2030.

  12. Sture, skriv en rad om hur diagrammet i figur 2 skall läsas

  13. Låt oss hjälpas åt att sprida detta budskap på alla upptänkliga sätt och fortsätt tills alla begriper!

Comments are closed.